Sällskapet Vakttornets försvar/rättfärdigande för doktrinära fel
Sällskapet Vakttornets lära har förändrats och fortsätter att förändras. Hur ursäktar Sällskapet Vakttornet att en stor del av den ursprungliga läran inte längre accepteras som sann?
Ljuset ökar
Sällskapet Vakttornet använder Ordspråksboken 4:18 som sin primära motivering för varför läror förändras.
”Men de rättfärdigas stig är som gryningens ljus, som växer i klarhet tills det är full dag.” – Ordspråksboken 4:18
Ordspråksboken 4:18 hänvisar inte till doktrin eller lära, eftersom Ordspråksboken kapitel 4 är en jämförelse av beteendet mellan goda och onda människor. Dessutom förtydligar inte Vakttorns-ändringar regelbundet läror, utan förändrar dem fullständigt. Vid andra tillfällen har läror ändrats, men senare återgått till en tidigare lära.
Sällskapet Vakttornet rättfärdigar fel genom jämförelse med apostlarna och de misstag de gjorde.
Vakttornet, 1 januari 2013, sid. 8 (sve.)
”I likhet med Jesu Kristi apostlar har de ibland haft vissa felaktiga förväntningar.” – Resonera med hjälp av skrifterna [1985/1989], sid. 108 (sve.), sid. 136 (eng.)
I liknande anda har jag [Paul Grundy] fått mejl från Jehovas vittnen om att Gud använde Mose, Abraham, David och andra kungar, präster och profeter för att leda sitt folk, trots att de var syndare.
Detta är ett halmgubbeargument, eftersom det tar upp en helt annan fråga än den vi har i nuläget. Det handlar inte om huruvida enskilda tidiga kristna, Jehovas vittnen eller medlemmar av den styrande kretsen är fullkomliga eller håller fast vid en perfekt förståelse av läran. Frågan är om den styrande kretsen verkar under ledning av den Helige Anden som en kollektiv grupp, efter bön. Leder Jehova vad som står i Vakttornets tidskrifter? Uppenbarligen inte, eftersom så mycket har varit fel.
Istället för att antyda att apostlarna gjorde misstag, fundera över “Hur stor andel av apostlarnas skrifter i Bibeln är felaktiga?” Noll procent. “Hur stor andel av Sällskapet Vakttornets uttalanden har varit felaktiga?” Skillnaden är att apostlarna vägleddes av helig ande, det gör inte den styrande kretsen.
Eftersom Sällskapet Vakttornets styrande krets är olik apostlarna och inte vägleds av Gud när de kommer fram till en lära, bör de inte följas blint, utan att ifrågasättas.
Gud prövar oss
En ytterligare förklaring har man använt sig av ett flertal gånger efter att Sällskapet Vakttornets profetior inte gick i uppfyllelse. I Vakttornet för den 1 februari, år 1916, skrev man följande om den inkorrekta förståelsen man hade i avseende på 1914:
“Härstädes drogo vi slutsatsen att kyrkans ‘förvandling’’ skola äga rum vid eller före den tidpunkten. Men Gud upplyste icke för oss att det skulle bliva på det viset. Han lät oss draga den slutsatsen, och vi tror att det allestädes hava visat sig vara en nödvändig prövning för Guds avhållna helgon.” – Vakt Tornet, 1 februari, 1916, sidan 84 (eng.) (Hittade ingen svensk upplaga av artikeln, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)
Vilken sorts grupp skulle anklaga Gud för att låta dem främja falskhet som en prövning för hans efterföljare? Om falska läror är en prövning från Gud, hur skiljer vi då mellan en kyrka och en annan?
Iver
Vidare förklaring från Sällskapet Vakttornet för felaktiga uttydningar är ivern som de tillskriver sig själva. Människor som kritiserar denna rättfärdiga iver försöker med negativ inställning avleda människor från tidernas betydelsefulla innebörd.
“Det är lätt för de etablerade kyrkorna i kristenheten och för andra människor att kritisera Jehovas vittnen på grund av att de i sina publikationer ibland har sagt att vissa ting skulle kunna inträffa vid någon viss bestämd tidpunkt. … Har de inte i stället uppmuntrat till andlig lättja genom att betrakta förväntan på ”slutet” eller ”änden” som någonting ”meningslöst” eller som ”en betydelselös myt”? Har de avfällingar som hävdar att ”de yttersta dagarna” började vid pingsten och omfattar hela den kristna eran främjat kristen vaksamhet? Har de inte snarare ingjutit en andlig sömnaktighet?” – Vakttornet, 1 december, 1984, sidan 18 (eng. & sve.)
“Jehovas vittnen har i sin spända förväntan på Jesu andra ankomst föreslagit årtal som har visat sig vara oriktiga.” – Vakna! 22 mars, 1993, sidan 4 (eng. & sve.)
“På senare tid har sådan iver, som kan vara berömvärd i sig själv, lett till försök att fastställa datum för den efterlängtade befrielsen från det lidande och de svårigheter som är människors lott jorden utöver.” – Vakttornet, 15 juli, 1980, sidan 9–10 i svenska upplagan – Vakttornet, 15 mars, 1980, sidan 17 i engelska upplagan
I hänvändelse till sig självt antyder Sällskapet Vakttornet att vakenhet är viktigare för sannfärdigheten. I deras hänvändelse till andra religioner är uppriktighet inte tillräckligt, att lära ut osanningar gör deras anhängare oacceptabla för Gud.
“Uppriktighet – önskvärt, men krävs det mer?
Vår uppriktiga tro måste grunda sig på tillförlitliga upplysningar för att vi skall vara godtagbara för Gud. Jehovas vittnen hjälper dig gärna att undersöka vad det innebär att tjäna Gud med uppriktighet och sanning.” – Vakttornet, 1 februari, 2003, sidan 32 (eng. & sve.)
Att man har en spänd förväntan rättfärdiggör inte att man fullständigt har haft fel. Många religioner är ivriga, utan att sätta någon förtröstan på falska förutsägelser för att motivera sina anhängare. Sjundedagsadventisterna använder uttalanden som “Vi ser längre fram”, och “Guds vilja” som ett sätt att visa att de vidgår att Gud kan ingripa i alla skeenden. Detta är ett hälsosamt erkännande av Guds tidtabell utan att man uppmuntrar till att man ska tjäna inför något datum. Att göra misstag i Guds namn har inte underbyggt långsiktig iver; det har resulterat i att anhängare mister sin tro på organisationen.
Inte inspirerade, inte ofelbara
Sällskapet Vakttornet hävdar att Jehovas heliga ande vägleder den styrande kretsen när de tolkar Bibeln, vilket är anledningen till att de är den enda religionen som lär ut sanning.
”Men Jehova litar på dem som han har gett ansvar i organisationen och församlingen. Så om vi inte litar på dem kan vi inte säga att vi litar på Jehova.
Jehova använder ”den trogne och förståndige tjänaren” för att leda den jordiska delen av sin organisation. … Vi visar att vi litar på Jehovas sätt att hantera saker när vi följer de anvisningar vi får från organisationen och de äldste.” – Vakttornet, Studieupplagan, februari 2022, sid. 4 (eng. & sve.)
Ändå, när den styrande kretsen ursäktar sin historia av felaktiga läror, hävdar den att de inte är inspirerade eller ofelbara.
”De påstår inte att denna slavklass är ofelbar, men de betraktar den som den enda kanal som Herren använder nu under de sista dagarna för den här tingens ordning.” – Jehovas vittnen – Förkunnare av Guds kungarike [1993/1994], sid. 627 (sve.)
Vakttornet, Studieupplagan, februari 2017, sid. 26, 27 (sve.)
Det går inte ihop att man påstår att man är vägledd av helig ande men inte inspirerad, eftersom definitionen av inspirerad betyder att vara vägledd av helig ande.
Vakttornet hävdar “naturligtvis” (of course) att Sällskapet Vakttornet inte producerar fullkomlig mat.
”Jesus sa aldrig att hans trogne slav skulle ta fram fullkomlig andlig mat.” – Vakttornet, Studieupplagan, februari 2017, sid. 26 (eng. & sve.)
“Självklart/naturligtvis” ingår i meningen för att subtilt påverka läsaren, men kommer utan någon logisk motivering. Om Jehova är fullkomlig, och han inspirerade bibelförfattare att se till att Bibeln är fullkomlig och ofelbar, av vilken möjlig anledning skulle han då instruera sin organisation i vår tid att inkludera osanningar? Om Sällskapet Vakttornets styrande krets förkunnar att vara en del av den trogne slaven, då bör den hållas enligt samma standard som slaven under det första århundradet.
“Ökande ljus” används för att förklara varför tidigare doktrin var felaktig. Det presenteras aldrig som att det visar att nuvarande doktrin sannolikt också är felaktig. Ändå blir det resultatet om motiveringen med ökande ljus tillämpas på aktuell sanning.
” Bibelns visa råd har i stället visat sig vara ”mycket tillförlitliga”. Dessutom är de tidlösa. Trots att det är närmare 2.000 år sedan Bibeln fullbordades, är dess innehåll fortfarande tillämpligt.” – En bok för alla människor, sid. 26 (eng. & sve.)
Om Bibelns vägledning fortfarande är tillämplig efter 2 000 år, varför blir då mycket av Sällskapet Vakttornets läror utgångna med några decenniers mellanrum?
Rutherford kom med förklaringen att “det är så som Herren Gud bjuder honom att tala, som “tjänaren” talar…” Vägleder Gud tjänaren eller slaven, som den nu kallas, till att tala orätt och fel? Är inte en sådan grundsyn hädisk?
– Rättfärdighetens triumf, första boken [eng. Vindication, Vol. 1] [1931], sidan 45 i svenska tryckta utgåvan
Vad är skillnaden mellan “ofullkomlig andlig föda” och “falska religiösa läror”? Den enda skillnaden är om Sällskapet Vakttornet tillämpar termen på sina egna falska läror eller andra religioners falska läror.
Det var inte Sällskapet Vakttornet som gav upphov till grundtanken eller konceptualiseringen för urskuldande av uraktlåtande förutsägelser som “nytt ljus”. Barbour* hade använt sig av det konceptet som grund för varför slutet inte kom så som det förutsades år 1874. Religioner som kommer med pretentioner på att inneha alla svar har följdriktigt visat sig ha fel. Vakttornets sällskaps förtröstan på läran “nytt ljus” tjänar inte som någonting mer än en ursäkt som utformar en orsaksgrund för felsteg. “Nytt ljus” är ett osunt koncept som befrämjar en blind, obetingad hängivenhet till en jordisk organisation.
Femte Moseboken 18:20-22 kommer med en idiotsäker metod för att kunna avgöra om de uttalade orden kommer från Gud:
“Men den profet som är så förmäten att han i mitt namn talar ett ord som jag inte har befallt honom att tala eller som talar i andra gudars namn, den profeten skall dö. Och kanske säger du i ditt hjärta: “Hur skall vi känna igen det ord som Jehova inte har talat?” När det ord som profeten talar i Jehovas namn inte inträffar eller blir verklighet, då är det ett ord som Jehova inte har talat. I förmätenhet har profeten talat det. …”
Vakttornsförändringar består av flertalet datum/tidpunktsangivelser som var fel, läror av stor betydelse och avancemanget av hedniska symboler och läror. Regler och förordningar om utfrysning, medicinska råd och utbildning har varit negativt livsförändrande, rentutav livshotande. Osanning kommer inte från Jehova. Läror som slingrar sig går inte att rättfärdigas som nytt ljus; det är snarare ett bevis på att Gud inte vägleder Sällskapet Vakttornet.
Termer som används för felaktig Vakttorns-lära
”fel”
”misstag”
”felaktig nit”
”oförverkligade förhoppningar”
”tidigare fel”
”feltolkningar”
”felaktiga uppfattningar”
”vår förståelse”
”felaktig optimism”
”felaktiga förväntningar”
”hopp och förväntningar”
”för tidiga förväntningar”
”felplacerade förväntningar”
”besvikna förväntningar” ”fel i deras läror”
”ofullständiga koncept”
”inkorrekta koncept”
”allvarliga besvikelser”
”tidigare uppskattade syner”
”misstag i deras förståelser”
”syner som behöver ändring”
”ett uttryckt omdöme”
”uppskattade fel”
”felaktiga trosuppfattningar”
”gamla sanningar”
”förgångna sanningar”
”förväntningar som behövde en del ändringar”
”frågor där korrigeringar av synsätt har behövts”
Termer som används för andra religioners inkorrekt lära/doktrin
”falskheter”
”falska berättelser”
”falska lärare”
”falska läror”
”falska doktriner”
”falska profeter”
”falska profetior”
”falska religiösa synsätt”
”falska religiösa läror”
”falska religiösa filosofier”
”läror med falska religiösa leder”
”det stora Babylons Gudsvanärande läror”
”vanställning av Gud”
”avskyvärda läror”
”vanärande för Gud”
”hedniska läror”
”gudlösa myter”
Källa: Captives of a Concept, Don Cameron, sid.55-56
