När styrande kretsen medlemmen Geoffrey Jackson förhördes av Australian Royal Commission konstaterade han att Bibelsällskapet Vakttornet inte stödjer kroppslig bestraffning eller barnaga; d.v.s. fysisk bestraffning som att smiska ett barn. Detta utbyte blev överraskande i ljuset av löpande Vakttornsutdrag om raka motsatsen.
Alla som får uppfostran som ett Jehovas vittne kommer att ha fått utstå att bli slagna, eller ha sett och hört barn föras till bakre rummet i en Rikets sal för bestraffning. Jag [Paul Grundy] kommer ihåg att en av Sällskapet Vakttornets anförare i Hobart Central-församlingen steg av plattformen för podiet och slog sin dotter inför hela församlingen. Vakttornet skämtar om barn som ber om hjälp när de förs till bakre rummet för att bli bestraffade.
” Att bedja till Jehova så att man blir hörd
”Den som närmar sig Gud måste tro att han är till och att han blir deras belönare som uppriktigt söker honom.” — Hebr. 11:6.
DET hände i en av Jehovas vittnens Rikets salar. Trots upprepade stränga blickar och framviskade förebråelser från modern fortsatte en liten flicka att uppföra sig illa. Modern gav då tecken åt fadern att ta över, och han gjorde det. Han stegade i väg med sin dotter till ett litet rum baktill i lokalen. Den lilla flickan insåg vad som väntade henne och ropade: ”Jehova, hjälp mig!”
Varje gång denna episod berättas lockar den fram leenden och skratt, och det kan den gott göra. Men är det hela bara roande, eller har det något att säga oss? Ja, det har verkligen något att säga oss. Den lilla flickan kände till namnet på Gud, Skaparen, att det är Jehova, någonting som inte många små flickor vet. Hon hade fått lära sig värdet av bön och att man kan vända sig till Jehova och be om hjälp i tider av svårigheter. Det är riktigt att det kan verka komiskt att hon bad Gud skydda henne mot behövlig tuktan. …” – Vakttornet, 1 oktober 1980, sid. 16 (sve.) – Vakttornet, 1 juni 1980, sid. 16 (eng.)
Watchtower har alltid förespråkat kroppsbestraffning och hävdat att smisk är för barnets bästa.
”Föräldrarna visar verklig kärlek, om de gör vad de kan för att korrigera sitt barn, och det inbegriper att ge det smäll.” – Vakttornet, 1 februari 1974, sid. 59 (sve.) – Vakttornet, 15 september 1973, sid. 557 (eng.)
”Aga kan rädda ett barns liv, för Guds ord lyder: ”Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden; ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket [scheol, graven].” Och vidare: ”Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.” (Ordspråksboken 23:13, 14; 22:15) Om föräldrar är varmt intresserade av sina barns liv, kommer de inte efterlåtet eller obetänksamt att underlåta att hålla efter barnen. Kärleken kommer att driva dem att ingripa på ett klokt och rättvist sätt, när det behövs.” – Gör ditt familjeliv lyckligt! [1978/1979], sid. 132 (eng. & sve.)
”Bibeln är tydlig med att tuktan medför gott lärande och exempel, men utesluter det att man ger bestraffning? Nej, för Ordspråksboken 23:13 säger: ”Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden.”” – Vakttornet, 1 maj 1979, sid. 30 (eng.) (Ingen svensk upplaga av artikeln hittades, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)
”Släpphänthet kan skapa både otrygghet och brottslighet hos ungdomar. … Men det behövs ”tillrättavisning”.” – Vakttornet, 1 november 1986, sid. 22–23 (eng. & sve.)
Även om detta fortfarande är ståndpunkten, belyser följande utdrag hur Vakttornets formulering i ämnet har blivit alltmer försiktigt sedan 1990-talet, i linje med länder som lagligt begränsar fysiskt våld mot barn.
Bibelns råd om kroppslig bestraffning
Bibeln uppmuntrar att man ska ge barn fysisk tuktan med en käpp. Ordspråksboken 13:24 är det skriftställe som hänvisas till inför Australian Royal Commission.
Ordspråksboken 13:24 – ”Den som håller tillbaka sin käpp* hatar sin son, men den som älskar honom ser efter honom med tuktan.”
Nya Världens Översättnings fotnot för ”käpp” anger;
Eller ”tukta; bestraffning.”
Ordspråksboken lägger ytterligare till ämnet.
Ordspråksboken 29:15 – ”Käpp och tillrättavisning ger vishet, men en pojke som tillåts löpa fritt drar skam över sin mor.”
Ordspråksboken 22:15 – ”Dårskap är bunden vid pojkens hjärta; tuktans käpp driver den långt bort från honom.”
Ordspråksboken 23:13,14 – ”Undanhåll inte pojken tuktan. Om du slår honom med käppen, slipper han dö. Du skall slå honom med käppen och befria hans själ från Sheol.”
Dessa stycken beskriver specifikt fysiska kroppsliga bestraffningar, som uttalandet att om han blir slagen med käppen, ”kommer han inte att dö”.
Strong’s Concordance definierar ordet ”käpp” (H7626 shebet) som ”käpp, stav, gren, spö, sidogren/sidoskott, påk, spira, stam.”
Att detta ord syftar på en bokstavlig käpp kan ses från andra bibelställen, såsom i 2 Moseboken 21:20.
”Och om en man slår sin slav eller sin slavinna med en käpp [H7626] och den personen dör under hans hand, skall han ovillkorligen bli hämnad.”
Watchtowers Insikt i Skrifterna visar att Sällskapet Vakttornets Författarkommitté accepterar att den ursprungliga betydelsen omfattar fysisk användning av en käpp.
”Föräldrars myndighet. ”Käppen” används även som en bild av den myndighet föräldrar har över sina barn. Denna myndighet nämns på flera ställen i Ordspråksboken, och begreppet ”käpp” används i Bibeln som en symbol för alla former av fostran och tuktan, inbegripet användning av en bokstavlig käpp för bestraffning. Föräldrar hålls ansvariga inför Gud för hur de vägleder och fostrar sina barn. Om föräldrarna inte skulle ta sitt ansvar, kan det leda till fördärv och död för barnet och vara till skam för dem själva, och dessutom skulle det misshaga Gud. (Ord 10:1; 15:20; 17:25; 19:13) ”Dårskap är bunden vid pojkens hjärta; tuktans käpp driver den långt bort från honom.” ”Undanhåll inte pojken tuktan. Om du slår honom med käppen, slipper han dö. Du skall slå honom med käppen och befria hans själ från Sheol.” (Ord 22:15; 23:13, 14) ”Den som håller tillbaka sin käpp hatar sin son, men den som älskar honom ser efter honom med tuktan.” (Ord 13:24; 19:18; 29:15; 1Sa 2:27–36)” – Insikt i Skrifterna, band 2 [1988], sid. 991–992 (sve.) – Insikt i Skrifterna, band 2 [1988], sid. 818 (eng.)
Vakttornsartiklar uppmuntrar till fysisk tuktan av barn, ofta med företalet att fysisk bestraffning bör åtföljas av andra former av tuktan.
”Olika barn kan behöva tuktas olika. Man måste ta hänsyn till det enskilda barnets lynne och läggning. Det ena barnet kan vara mycket känsligt, och kroppsaga kanske inte alltid behövs. I ett annat barns fall kan det vara helt verkningslöst att aga barnet. Åter ett annat barn kan likna den tjänare som beskrivs i Ordspråksboken 29:19: ”Med ord kan man icke tukta en [sådan] tjänare, ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.” I ett sådant fall skulle barnet behöva agas. … När det gäller barn, kan det vara verkningsfullare att tillfälligt vägra dem att ha del i kamratskapet i familjen än att ge dem kroppsaga.” – Gör ditt familjeliv lyckligt! [1978/1979], sid. 143, 144 (sve. & eng.)
”Den tuktan som nämns här betyder inte bara fysisk bestraffning, även om det är nödvändigt ibland.” – Vakttornet, 1 april 1979, sid. 4 (eng.) (Hittade ingen svensk upplaga av artikeln, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)
”Barn kan få sina föräldrar att handla mot sitt eget bättre vetande, på grund av den tillgivenhet som föräldrarna har för dem. Ett barn som vet att det förtjänar en tillrättavisning kan gråta så hjärtskärande att dess mor bara inte kan förmå sig till att utdela den tillrättavisning som barnet förtjänar.” – Vakttornet, 15 augusti 1986, sid. 17 (eng. & sve.)
”Även om tuktan ibland kan inbegripa smäll, så gör den ofta inte det.” – Vakttornet, 1 oktober 1987, sid. 17 (eng. & sve.)
”Tuktans käpp symboliserar myndigheten. Olika barn och olika former av dåligt uppförande kräver olika slag av tuktan. Oftast räcker det med en vänlig tillsägelse, medan envishet och trots kan kräva strängare åtgärder.” – Vakna!, 22 september 1991, sid. 7 (sve. & eng.)
För att se hela utdragen, gå till länken: jwfacts.com/watchtower/quotes/discipline-children.php.
Fler nyliga utdrag
En artikel i Vakttornet från 2014 om tuktan undviker bibelställena från Ordspråksboken som relaterar till käppen.
”Ordet för ”tillrättavisning”… Det handlar i första hand om undervisning, fostran och korrigering. Det har inget att göra med misshandel eller grymhet.” – Vakttornet, Allmänna upplagan, 1 juli 2014, sid. 10 (sve. & eng.)
Ironiskt nog fortsätter artikeln med att citera Malaki 3:6 på sidan 12, ”Ty jag är Jehova; jag har inte förändrats,” i ett stycke som undviker att nämna bibeln som används för att främja stening av barn till döds och att slå dem med en käpp.
Medan artiklar som i 1974-års Vakna! specifikt hänvisar en förälder till att slå sina barn, fokuserar utdrag sedan 1990-talet på ”tuktans och fostrans käpp” som betyder auktoritet och vägledning.
”Käpp och tillrättavisning ger vishet; men en pojke som tillåts löpa fritt kommer att dra skam över sin mor.” (Ordspråken 29:15) Somliga ryggar för ordet ”käpp” och tror att det syftar på någon form av barnmisshandel. Men det gör det inte. Det hebreiska ordet för ”käpp” betydde en pinne eller en stav, en sådan som herdar brukade använda för att leda — inte misshandla — sina får. Käppen representerar följaktligen tuktan och fostran.” – Vakna!, 8 augusti 1997, sid. 10 (eng. & sve.)
”Dessutom: ”Käpp och tillrättavisning ger vishet; men en pojke som tillåts löpa fritt kommer att dra skam över sin mor.” Ordet ”käpp” syftar på föräldramyndighet som måste utövas kärleksfullt för att barnen inte skall råka in på villovägar. Att utöva sådan myndighet betyder absolut inte att man får misshandla barnet. Föräldrar får rådet: ”Håll inte på med att reta upp era barn, för att de inte skall bli modfällda.”” – Hur man kan få ett tillfredställande liv [2001], sid. 5 (sve. & eng.)
Käppen beskrivs som likt en herdekäpp som används för att valla får. Även om det nu ges en bildlig tillämpning, och användningen av en fysisk käpp slätas över, är smisk eller slag fortfarande inte uteslutet. Passager eller bibelställen som hänvisar till ”käppen” fortsätter att anspela på användningen av fysisk bestraffning.
”I det här sammanhanget betyder käppen en form av tillrättavisning.” – Vakttornet, Allmänna upplagan, 1 april 2008, sid. 14 (sve. & eng.)
”Vad EXPERTER säger och vad BIBELN säger…
… sade dr Benjamin Spock angående fysiska bestraffningar: ”Genom dem lär sig barnen att det är den större och starkare som har makt att driva sin vilja igenom, antingen han har rätt eller inte.”
Bibeln säger angående tuktan: ”Käpp och tillrättavisning ger vishet.” (Ordspråksboken 29:15)” – Vakttornet, 1 november 2006, sid. 5 (sve. & eng.)
”En käpp representerar myndighet. I Ordspråksboken 13:24 avser den föräldramyndigheten. Att använda käppen betyder inte att man skall slå barnet. Käppen representerar i stället tillrättavisning i någon form. Det kan i vissa fall räcka med en vänlig tillrättavisning för att rätta till ett olämpligt beteende. Men i andra fall kan det krävas en kraftigare förebråelse.” – Vakttornet, 15 juli 2004, sid. 31 (eng. & sve.)
”Barn behöver fostran och vägledning; de mår bra när de vet vad som gäller och var gränserna går. Bibeln säger att man måste visa kärlek när man fostrar sitt barn. (Ordspråksboken 13:24) Så ”fast och bestämd fostran” innebär aldrig att man skadar sitt barn, vare sig känslomässigt eller fysiskt. (Ordspråksboken 22:15; 29:15) Om föräldrar är stränga och hårda och inte visar kärlek när de fostrar sina barn, missbrukar de sin myndighet. Det skulle också kunna göra att barnen känner sig modfällda.” – Närma dig Jehova [2022/2023], sid. 100–101 (eng. & sve.)
”Men föräldramyndigheten — ”tuktans käpp” — får aldrig missbrukas. (Ordspråken 22:15; 29:15) Bibeln ger föräldrar varningen: ”Tukta inte era barn för hårt, för då kommer ni att göra dem modlösa.” (Kolosserna 3:21, Phillips) Den erkänner också att fysisk bestraffning vanligtvis inte är den effektivaste metoden att ge undervisning.” – En bok för alla människor [1997], sid. 24 (sve. & eng.)
Royal Commission utskrift
Med vetskapen om att Vakttornet under det senaste decenniet har fortsatt att föreslå att tuktan inkluderar fysisk bestraffning, är Royal Commission-utskriften avslöjande, i och med att Jackson ljuger om Vakttornets utlärning om kroppsstraff.
”F. Vad är ”Jehovas tuktan”? S. Herr domare, det ursprungliga språket, tuktan, antyder en process om att lära ut, bilda och skapa en lärjunge. F. Från den hänvisningen i Efesierbrevet, tar er bibel oss tillbaka till Ordspråksboken kapitel 13, vers 24? S. Ordspråksboken 13:24. Ja. F. Och det exakta citatet är: Den som håller tillbaka sin käpp hatar sin son. Vad betyder det? S. Så, herr domare, du kommer märka att det finns en asterisk där på termen ”käpp”, och du ser fotnoten. F. Ja. S. ”Tuktan eller straff”. Så i tillämpningen av detta används termen ”käpp” som en symbol eller en metafor för att visa myndigheten av att utdöma straff. Till exempel, i en modern miljö, kunde min far säga till mig att jag inte får gå på bio eftersom jag hade brutit mot några av reglerna i hemmet. F. Så det handlar alltså inte om att utdöma kroppsstraff? S. Det handlar absolut inte om att utdöma kroppsstraff. F. Det skulle ha förekommit när det skrevs för första gången, eller? S. Hur folk använde det då, på den tiden, är naturligtvis öppet för frågor. F. Alltså, vad du säger till mig, som jag förstår det, är att din religion, din kyrka, är beredd att tolka bibeln med hänsyn till samtida sociala hållningar och normer; är det rätt? S. Uppenbarligen, herr domare, måste vi ta hänsyn till det, men det primära ansvaret vi har är att tänka på vad Jehova Gud avser med detta, och vi tittar på andra skriftställen. Ett av problemen som många människor har när de läser bibeln är att de tar en vers och de antar att den betyder något ur sitt sammanhang eller inte med hänvisning till andra bibelställen. Så enligt vår förståelse har Jehova sagt att barn bör uppfostras i en kärleksfull miljö. Jesus växte upp i en sådan miljö.”
Den fullständiga utskriften kan laddas ned på länken: https://www.childabuseroyalcommission.gov.au/sites/default/files/file-list/Case%20Study%2029%20-%20Transcript%20-%20Jehovahs%20Witnesses%20-%20Day%20155%20-%2014082015.pdf?guid=5d6d5636-001a-4e8e-84b2-2d8338ec25fa&type=transcriptpdf&filename=Transcript-%28Day-155%29&fileextension=pdf (Sågs om senast 27:e september 2015)
Detta svar var mer än kringgående, det var en oärlig representation av Vakttornets ståndpunkt om kroppsstraff. Det ironiska med detta utbyte är att Jackson tidigare hade kritiserat Royal Commission att den var sekulär och därför inte kunde tolka Bibeln korrekt.
”S. Alltså, detta är en av svårigheterna vi får när en sekulär kommission försöker analysera ett religiöst ämne.”
Ändå försökte Jackson i detta utbyte om den ursprungliga betydelsen av “stav” att förelägga passagen i Ordspråksboken 13:24 en modern, sekulär mening. Efter att ha anklagat Royal Commission för att ha tagit skrifterna ur sitt sammanhang, var det precis det som han själv gjorde i sitt vittnesmål om staven. Det sardoniska gick inte förlorat för den kungliga kommissionens räkning.
Watchtower står inför problemet att Bibeln tydligt stödjer fysisk bestraffning av barn. Faktum är att Gamla testamentet gick så långt som att säga att om ett barn är “trotsigt och upproriskt” borde föräldrar få dem stenade till döds, ett av de mest barbariska sätten att dö.
5 Moseboken 21:18-21 – ”Om en man har en son som är trotsig och upprorisk, som inte lyssnar till sin fars eller sin mors röst, och de har tuktat honom, men han lyssnar inte till dem, då skall hans far och mor fatta tag i honom och föra ut honom till de äldste i hans stad och till porten på hans ort, och de skall säga till de äldste i hans stad: ’Det här är vår son, han är trotsig och upprorisk. Han lyssnar inte till vår röst, och han är en frossare och en drinkare. Då skall alla männen i hans stad stena honom till döds. …”
2 Moseboken 21:15,17 – ”Och den som slår sin far och sin mor skall ovillkorligen dödas. … Och den som nedkallar ont över sin far och sin mor skall ovillkorligen dödas.”
”Den som slog sin far eller mor eller nedkallade ont över dem straffades med döden. Sådana stränga åtgärder vidtogs för att nationen skulle skaffa bort det som var ont ur sin mitt och för att ”hela Israel [skulle] … höra det och frukta”. Straffen för sådana överträdelser stävjade på ett effektivt sätt varje tendens till ungdomsbrottslighet och bristande respekt för föräldramyndigheten.” – Insikt i Skrifterna, band 1 [1988], sid. 242 (sve.) – Insikt i Skrifterna, band 1 [1988], sid. 435 (eng.)
Under Royal Commission gjorde justitierådet McClellan den utmärkta poängen att Watchtower väljer att justera en förmaning av det slaget i ljuset av moderna standarder eller normer, och ställde därför frågan om varför de så envist håller fast vid en strikt tolkning av sin tvåvittnesregel, när det har varit skadligt för säkerheten för tusentals Jehovas vittne-barn.
Mot bakgrund av citaten i den här artikeln representerade Jackson inte på ett korrekt sätt Watchtowers hållning. Anledningen till hans svar var sannolikt för att undvika juridisk risk. Vid tidpunkten för Royal Commission granskades lagligheten av kroppsstraff i Australien. Även om det är lagligt att ge smisk i hemmet i Australien, kan däremot orimligt våld utgöra överfall. Även om det fortfarande är acceptabelt att slå med en öppen hand i många föräldrars medvetande, är användningen av ett redskap eller en “käpp” i allmänhet inte det. Kroppsstraff är nu olagligt i ett flertal länder. Sverige blev det första landet som förbjöd denna praxis 1979, med det totala antalet länder som ökade till 4 år 1990, 11 år 2000 och 47 år 2015. (Corporal Punishment in the Home Viewed, länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Aga, 6:e oktober 2015.)
Våld föder våld
Sällskapet Vakttornet lägger skulden på en citerad ökning av barnbrottslighet på rekommendation från myndigheter mot fysisk tuktan.
”Världsliga auktoriteter på barnuppfostran säger ofta: ”Nej, barnet bör aldrig få smäll. Undvik att göra barnet missräknat genom att använda sådana starka åtgärder för att förändra dess naturliga böjelser.” I en ledare i New York Times för 5 april 1972 hette det: ”’Om du spar på riset, så fördärvar du barnet’ är ett förstockat talesätt, som fortsätter att få instämmande nickningar från självutnämnda försvarare av ’gamla dygder’. Det är svårt att förstå varför utdelandet av på förhand uttänkt, smärtsam bestraffning av en större och starkare person skulle kunna ingjuta någonting annat än tron att styrkan triumferar.” Men är denna uppfattning riktig? Är det ett misstag att använda fysisk bestraffning i syfte att korrigera ett barns orätta uppförande?
Gud är människans Skapare. Det finns inte någon högre auktoritet. Hans ord är mycket klart och tydligt i denna fråga. Det heter där: ”Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden; ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket [scheol eller graven].” (Ords. 23:13, 14) Barnets liv står på spel. Om det tillåts att följa en orätt kurs, leder detta till att det kommer att känna sig olyckligt och till sist dör utanför Guds ynnest. Därför heter det i bibeln: ”Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.” (Ords. 13:24) Föräldrarna visar verklig kärlek, om de gör vad de kan för att korrigera sitt barn, och det inbegriper att ge det smäll. Detta är Guds sätt. ”Ty den som Jehova älskar”, heter det i skriftstället, ”den agar han, ja, han gisslar var och en som han tar emot såsom son.” — Hebr. 12:5, 6, NW.
… Det förhållandet att världen förkastar sådan tuktande fostran har en stor del av ansvaret för den fruktansvärda ökningen av ungdomsbrottsligheten och för de svårigheter och den skam detta har dragit över föräldrar. — Ords. 29:15.” – Vakttornet, 1 februari 1974, sid. 59, 60 (sve.) – Vakttornet, 15 september 1973, sid. 556–557 (eng.)
Min [Paul Grundy] mamma brukade tukta mig med ”träskeden”, antingen på min hand eller på stjärten, och bröt ett flertal av dem i processen. Jag fick höra att det var av kärlek, att det sårade henne mer än vad det sårade mig, och jag hade turen att min tuktan var mild, i och med att andra barn blev tuktade med ett bälte. Hon kom att hänvisa till Dr. Benjamin Spock som tog tillbaka sina åsikter mot att man slår barn, och erkände skulden för en generation av brottslingar. Jag insåg inte vid den tiden att hennes åsikter helt enkelt imiterade Sällskapet Vakttornets.
Sällskapet Vakttornet har felaktigt uttalat sig flera gånger om att Dr. Spock tog tillbaka sina åsikter gentemot fysisk tuktan och att han klandrade sig själv för en ökning av brottslighet.
“The Milwaukee Journal, 22 januari 1974, sid. 2, del 1 Spock tar på sig skulden för ungdomsbrottslighet.” – Vakna!, 8 oktober 1975, sid. 6 (eng.) (Ingen svensk upplaga av artikeln hittades, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)
”Men dr Benjamin Spock, som själv tidigare förespråkat släpphänt barnuppfostran, medgav senare att det var ett misstag.” – Vakna!, 22 mars 1982, sid. 14-15 (sve.) – Vakna!, 8 december 1981, sid. 14-15 (eng.)
“Likt ännu en otyglat självuttrycklig predikant har, Dr Spock, Nestius upptäckt för sent att han har vilsefört en hel generation.” – Vakttornet, 1 februari 1982, sid. 15 (eng.) (Hittade ingen svensk upplaga av artikeln, utdraget är direktöversatt efter bästa förmåga)
”Till och med dr Benjamin Spock, författare till boken Sunt förnuft i barnavård och barnuppfostran, tog på sig en del av skulden för den bristande föräldrafastheten och den brottslighet som blev följden av detta. Han sade att skulden vilade på experter, ”barnpsykiatrer, psykologer, lärare, socialarbetare och barnläkare, sådana som jag”.” – Vakttornet, 1 oktober 1987, sid. 16 (eng. & sve.)
”För en hel generation i västvärlden var dr Benjamin Spock den främste rådgivaren beträffande barnuppfostran. Senare har han medgett att hans råd hade varit felaktiga. Det är mycket förståndigare att ha Gud som sin ”tillflykt”.” – Vakttornet, 1 mars 1993, sid. 32 (eng. & sve.)
Dessa Watchtower-kommentarer var baserade på ett felaktigt citat och Dr Spock förnekar att någonsin ha gjort sådana påståenden. Dr Spock tog inte tillbaka sina åsikter om tuktan. Han höll fast vid sitt ursprungliga arbete att fostran måste vara direkt och konsekvent, men dämpat med en kärleksfull miljö som uppmuntrar till självförverkligande. Tanken på att visa fysiska uttryck för kärlek var en revolutionerande synpunkt när hans bok gavs ut 1946, och är fortfarande vägledning som är av stort värde idag.
“Dr. Spock sa att Dr Peale, Mr Agnew och andra kritiker hade förvrängt det han skrivit. “Jag ville inte uppmuntra släpphänthet, utan närmare sagt mildra rigiditet,” uppmärksammade han en gång. “Då och då sa någon till mig: “Det finns ett fullständigt horribelt barn nere i kvarteret vars mamma säger till alla att han uppfostras helt och hållet av din bok.” Men mina egna barn uppfostrades strängt till att vara artiga och omtänksamma. Jag antar att folk läste sig in i boken vad de ville.” – nytimes.com 17 mars, 1998 (https://www.nytimes.com/section/learning) (Direktöversatt)
“Dr. Spock besvarade detta med ett försvar av sin metodik – det fanns, sa han, ingen omedelbar tillfredsställelse som förespråkades i hans böcker. Han hade uppmanat föräldrar att uttrycka sin kärlek till sina barn samtidigt med “tydlig, fast fostran”, inte i stället för att ge den.” legacy.com 2013 (https://www.legacy.com/news/culture-and-history/dr-benjamin-spock-child-care-and-controversy/#sthash.qDFU4kLz.dpuf) (Direktöversatt)
Barn behöver kärleksfull uppmärksamhet från sina föräldrar eller vårdare, vilket inkluderar utbildning och fostran. Effektiv fostran tar sig många former, och för att göra det på ett sätt som ger bildad vägledning krävs eftertanke och förståelse för varje enskilt barn. Fostran kan delas upp i fem primära kategorier – Se 5 olika typer av barnuppfostran (5 Different Types of Child Discipline) (https://www.verywellfamily.com/types-of-child-discipline-1095064) 26 oktober 2018.
Positiv fostran – Beröm och uppmuntran
Mild fostran – Omdirigering
Gränsbaserad fostran – Att sätta tydliga gränser och regler
Beteendeändring – Beröm och belöna gott beteende, ignorera eller förelägg negativa konsekvenser för dåligt beteende
Känslocoaching – Lär barn att förstå och verbalisera känslor
Våld som ett medel för uppfostran är lat och ofta reaktionärt. Det finns en överväldigande mängd bevis som visar att kroppslig bestraffning har en negativ inverkan på barnuppfostran. Det råder mer enighet om detta ämne än de flesta samhällsvetenskapliga områden, med en av metaanalyserna av Elizabeth Thompson Gershoff, PhD, som undersöker 88 studier som täcker en 62-årig period.
“Länge ansett som ett effektivt, och till och med nödvändigt, sätt att socialisera barn, har fysisk bestraffning visat sig vara en prediktor för ett brett spektrum av negativa utvecklingsresultat. Omfattningen av enighet i forskningslitteraturen i denna fråga är ovanlig inom samhällsvetenskapen. Fysisk bestraffning är behäftad med ökad barnaggression, asocialt beteende, lägre intellektuell prestation, sämre kvalitet på relationer mellan föräldrar och barn, psykiska problem (som depression) och minskad moralisk internalisering. Bevisen om huruvida fysisk bestraffning resulterar i kortsiktig medgörlighet är blandad, med vissa studier som visar effektivitet i att uppnå detta och andra inte. Kortsiktig medgörlighet kan emellertid uppnås lika effektivt utan att man använder sig av fysisk bestraffning.
Fysisk eller kroppslig bestraffning är användningen av våld för att orsaka smärta, men inte skada, i syfte att tukta eller kontrollera (Straus och Stewart 1999). Även om forskare försöker skilja mellan fysisk bestraffning och övergrepp är detta mycket svårt att göra och det finns ingen allmän enighet om skiljelinjen mellan fysisk bestraffning och fysisk misshandel.” – The State of Research on the Effects of Physical Punishment Anne B. Smith msd.govt.nz (https://www.msd.govt.nz/about-msd-and-our-work/publications-resources/journals-and-magazines/social-policy-journal/spj27/the-state-of-research-on-effects-of-physical-punishment-27-pages114-127.html), sågs senast 6:e oktober 2015.
Detta stöds av en studie av 216 000 familjer, publicerat 2021.
“Forskning har ständigt visat att slag leder till negativa barnresultat, såsom aggression och distraktion, oavsett i vilket sammanhang barn är uppfostrade, inklusive land, ras och etnicitet och grannskap … I den nya studien, analyserade forskare vid UM Ann Arbor och Flints campus olika former av bestraffning kopplade till barns beteenden i ett globalt urval av nästan 216 000 familjer från 62 länder. … [smiskningar] ledde till ökad aggression och distraktion.” – Explaining to your child why behavior is wrong may not always work – 29 Jan 2021 (https://news.umich.edu/explaining-to-your-child-why-behavior-is-wrong-may-not-always-work/) (Direktöversatt)
Forskarna gav följande rådgivning om uppfostran.
“”Det är mer troligt att de långsiktiga investeringar som föräldrar gör i barn, som att spendera tid med dem, låta dem veta att de är älskade och lyssna på dem, får mer positiva effekter än ickevåldsfostran. Detta har ännu inte undersökts grundligt i ett globalt sammanhang.” … Så vad är det bästa sättet att uppfostra ett barn? Grogan-Kaylor föreslog att de skulle få struktur, hålla kommunikationslinjerna öppna och att ta undan friheter/förmåner på ett utvecklingsmässigt lämpligt sätt.” Explaining to your child why behavior is wrong may not always work – 29 Jan 2021 (https://news.umich.edu/explaining-to-your-child-why-behavior-is-wrong-may-not-always-work/) (Direktöversatt)
Vissa människor håller fast vid villfarelsen att det krävs att man slår ett barn för att lära dem respekt och att barn som inte blir slagna blir brottslingar.
Detta är misstaget att blanda ihop orsakssamband med korrelation. Eftergivet föräldraskap kan leda till brottslighet, inte på grund av brist på våld, utan snarare en allmän brist på kärleksfull uppmärksamhet och fostran i dess många acceptabla former.
Människor anser att det är helt oacceptabelt att en arbetsgivare på jobbet slår sina vuxna anställda, antingen med öppen hand eller redskap, för att straffa förseelser. Det är obegripligt för mig att många av samma människor tycker att det är acceptabelt att attackera ett litet försvarslöst barn på samma sätt och kalla det för fostran. Till exempel fick en chef global kritik för att ha slagit underpresterande personal med en läderrem. (Kinesisk bankchef i hetvatten för att ha smiskat underpresterande anställda 22 juni 2016) (Chinese bank manager in hot water for spanking underperforming employees, https://www.news.com.au/finance/work/at-work/chinese-bank-manager-in-hot-water-for-spanking-underperforming-employees/news-story/4dedd0de822aee57f12a8cc7cdf58d69)
Vissa föräldrar accepterar att när man slår en vuxen så är det misshandel, men känner ändå starkt att det är en viktig del av träningen att slå ett barn. Vid vilken ålder går våld från att vara acceptabelt till fel? När det gäller de som tror att det ibland är nödvändigt med ett slag med baksidan av handen över ansiktet på ett barn, vid vilken ålder bestämmer de sig för att inte längre dela ut sådan “träning?” Är det när ett barn blir tonåring, lämnar skolan, eller kanske när de är tillräckligt stora för att skydda sig själva, antingen fysiskt eller lagligt.
Vissa föräldrar jag [Paul Grundy] känner är högljudda emot våld i hemmet mot en make eller maka, men skriker på och slår sina barn. Hur får de det att gå ihop att våldet i hemmet de upplevde var skrämmande, kontrollerande och lämnade permanent känslomässig skada, men sedan vidmakthåller sådana handlingar på deras ännu mer försvarslösa och utsatta barn.
Våld föder våld. När en förälder tar till våld för att få sitt barn att lyda dem, lär de sina barn att våld är ett acceptabelt sätt att få sin vilja igenom. Det är inte konstigt att studier upprepade gånger visar att “kroppslig bestraffning är behäftad med … ökad barnaggression, ökat barnbrottsligt och antisocialt beteende, … ökad risk att utsättas för fysisk misshandel, ökad vuxenaggression, ökat vuxenkriminellt och asocialt beteende, avtagande på vuxnas psykiska hälsa och ökad risk att misshandla eget barn eller make/maka.” (Gershoff 2002a:544)
Uppfostringserfarenheter på nätet
Att undersöka detta ämne ledde mig [Paul Grundy] till ett antal sorgliga upplevelser av hur Jehovas vittnen uppfostras i Jehovas kärleksfulla undervisnings namn. Var medveten om att vissa läsare kan tycka att följande upplevelser är jobbiga.
“Jag minns en gång när jag måste ha varit ungefär 6 år gammal, min mamma tog med mig ut under mötet och gav mig SÅDAN smäll …Jag skrek “Hjälp mig, jag dör!!!” Naturligtvis kom ingen för att rädda mig vilket jag tyckte bara var hemskt vid den tiden.”
“Denna nästa hände två gånger i min församling såvitt jag kan minnas (jag har också hört liknande historier förut så det måste vara ganska vanligt): En liten pojke togs ut på baksidan för att få “tuktans käpp” tillämpad och när hans mamma drog ut honom, skrek han ut: “Nej, nej, hjälp mig Jehova.”
“En av mina vänners barn gjorde det en gång, när hon släpade honom till badrummet skrek han “Hjälp mig Jehova!!” Jag skrattar, men det är sorgligt.
“Den här var en upplevelse på en distriktssammankomst: En pappa tuktade sitt barn och efter att ha använt käppen ordentligt sa han till sitt barn att den enda anledningen till att han gjorde det var för att han älskade honom så mycket. Barnet svarade med att säga ” Men pappa, varför måste du älska mig så hårt?” Upplevelsen möttes med skratt och instämmande nickar, men jag tyckte det var avskyvärt.”
gendai.ismedia.jp (https://gendai.media/articles/-/54012?page=2) (från och med den 10 oktober 2018) innehåller upplevelsen från en japansk mangakonstnär som växte upp som ett Jehovas vittne. Följande är bara en del av hennes kraftfulla konst, med svensk översättning, läsning från höger till vänster.
Slutsats
Jackson visade Sällskapet Vakttornets ledarskaps sanna natur när han vittnade falskt inför Royal Commission om sexuella övergrepp mot barn och Jehovas vittnen. Royal Commission (Kungliga kommissionen) inrättades för att hjälpa organisationer som Watchtower att förbättra sina metoder för sina medlemmars skull, och ändå gjorde alla Sällskapet Vakttornets representanter som tillfrågades sitt yttersta för att kringgå det hela och visade ofta förakt mot förfarandet. Jackson lyfte också fram den föråldrade karaktären hos Sällskapet Vakttornets praxis och det inkonsekventa sättet på vilket Watchtower tillämpar bibelställen, ibland bokstavligen och vid andra tillfällen bildligt, vilket lämnar religionen helt verklighetsfrånvänt från det moderna samhället, och likväl ytlig i sin förmåga att tolka och tillämpa Bibelns principer.
Video på den här artikeln
Videon kan ses via länken https://jwfacts.com/watchtower/child-discipline-corporal-punishment.php
Vidare läsning
För ytterligare information om kroppsstraff, se artikeln The case against spanking, Brendan L. Smith April 2012 (https://www.apa.org/monitor/2012/04/spanking) och apa.org (https://www.apa.org/news/press/releases/2002/06/spanking) för flera andra forskningsartiklar.
För den australiska rättsliga hållningen och forskning om kroppsstraff, se Australian Government – Australian Institute of Family Studies mars 2017 (https://aifs.gov.au/resources/resource-sheets/physical-punishment-legislation)
Den här artikeln är ursprungligen skriven i oktober 2015, senaste uppdateringen kom i mars 2023. Översattes från engelska till svenska i januari 2024. Länk till källartikeln är: https://jwfacts.com/watchtower/child-discipline-corporal-punishment.php
