Bibeln är tydlig med att den stora skaran är i himlen, vilket Sällskapet Vakttornet lärde ut fram till 1935. Det rådande Vakttornskonceptet om att Jesu efterföljare har två hopp kommer i konflikt med bibelns lära om de andra fåren som blir ”en hjord”.
Bibeln
Uppenbarelseboken 19:1 – ”Efter detta hörde jag liksom en hög röst av en stor skara i himlen. …” Uppenbarelseboken 7:9 – ”… och se, en stor skara … stod inför tronen …”
Vakttornet
”Följaktligen förväntar de som tillhör den ”stora skaran” att vara kvar på jorden för evigt och att ta del i att återställa den till ett paradisiskt tillstånd.” – Vakttornet, 15 december 1980, sid. 12–13 (sve.) – Vakttornet, 15 augusti 1980, sid. 17 (eng.)
En av kärndoktrinerna som Sällskapet Vakttornet har är att Jehovas vittnen utformar en ”stor skara av andra får” som kommer att leva för evigt på jorden. Dessa är skilda från den härskande klassen – den ”lilla hjorden på 144,000”. Dessa lydelser förekommer aldrig i bibeln, utan är Vakttornskoncept baserade på sammansmältning av följande skriftställen:
Uppenbarelseboken 7:9 – ”Efter detta såg jag, och se, en stor skara, som ingen kunde räkna, ur alla nationer och stammar och folk och språk stod inför tronen och inför Lammet, klädda i långa vita dräkter; och det var palmkvistar i deras händer.”
Johannes 10:16 – ”Och jag har andra får, som inte är av den här fållan; också dem måste jag föra fram, och de skall lyssna till min röst, och de skall bli en enda hjord under en enda herde.”
Uppenbarelseboken 7:4 – ”Och jag hörde antalet av dem som var försedda med sigill, etthundrafyrtiofyra tusen, försedda med sigill ur varje stam av Israels söner:”
Lukas 12:32 – ”Var inte rädd, du lilla hjord, eftersom det har behagat ER fader att ge ER kungariket.”
Tidningen Vakttornet har innehållit Stora Skaran och Andra Får i samma mening över 2 500 gånger under de senaste femtio åren. Denna Vakttornsförståelse är ett resultat som kommit till av ett eisegetiskt tillvägagångssätt, då sammanhanget för Uppenbarelseboken och evangelierna inte innehåller några godtyckliga hoplänkanden av det slaget.
Inget skriftställe säger att vare sig den stora skaran eller andra får finns på jorden. Kristna förstår att den stora skaran har ett himmelskt hopp, likafullt som pastor Russell och till och med Rutherford under många år.
”Erhåller det Stora Sällskapet liv direkt från Gud på det andliga planet? Svar – Ja, de erhåller liv direkt i det att de hava avlats genom den Helige Anden, och enär de äro avlade äro de det precis på samma sätt som den lilla flocken, förty att vi äro tillkallade i vår tillkallelses enda hopp. De gör icke sin kallelse och utvaldhet tillförsäkrad, men eftersom de icke gör sig värdiga den andra döden, förvärvar de ty därför liv på det andliga planet.” – Vad pastor Russell sade – hans svar på hundratals frågor [1917], sid. 297 (eng.) (Utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)
”Den Stora Folkskaran,” ”… all fakta och bibelns skrifter som har att göra med det aktuella ämnet ifråga visar att de som utformar den stora folkskaran konstituerar en andeklass, födda på det andliga planet.” – Vakttornet, 15 januari 1927, sid. 19-20 (eng.) (Hittade ingen svensk upplaga av artikeln, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)
”… måste vara andevarelser …” – Rättfärdighetens Triumf – 3:e boken [eng. Vindication] [1932], sid. 204 (eng.) (Ingen svensk utgåva av boken hittades, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)
En granskning av avsnittet som hänvisar till den stora skaran i Uppenbarelseboken 7:9 visar att de är i himlen.
Uppenbarelseboken 7:9,10;13-17 – ”Efter detta såg jag, och se, en stor skara, som ingen kunde räkna, ur alla nationer och stammar och folk och språk stod inför tronen och inför Lammet, klädda i långa vita dräkter; och det var palmkvistar i deras händer. Och oupphörligt ropar de med hög röst och säger: ”Räddningen har vi vår Gud att tacka för, honom som sitter på tronen, och Lammet.” …
Och det fick en av de äldste att säga till mig: ”Dessa som är klädda i de långa vita dräkterna, vilka är de, och varifrån har de kommit?” Och genast sade jag till honom: ”Min herre, du själv vet det.” Och han sade till mig: ”Dessa är de som kommer ut ur den stora vedermödan, och de har tvättat sina långa dräkter och gjort dem vita i Lammets blod. Därför är de inför Guds tron; och de ägnar honom helig tjänst dag och natt i hans tempel; och han som sitter på tronen skall spänna ut sitt tält över dem. De skall inte hungra mer eller törsta mer, inte heller skall solen gassa ner på dem eller någon som helst glödande hetta, ty Lammet, som är i mitten där tronen är, skall vara min herde för dem och vägleda dem till källor med livets vatten. Och Gud skall torka varje tår från deras ögon.”
Varje ordalydelse som fastlägger den stora skaran i Uppenbarelseboken 7:9-17 blir tillämpad på andra håll av Vakttornssällskapet på de smorda i himlen. Detta placerar den stora skaran i himlen. Följande är beskrivningar av den stora skaran, följt av ett skriftställe som använder samma ordalydelse för att beskriva den smorda himmelska klassen.
”stor skara”
Uppenbarelseboken 19:1 – ”Efter detta hörde jag liksom en hög röst av en stor skara i himlen.”
Det är intressant att lägga märke till att Nya Världens Översättning utelämnar hänvisningen till Uppenbarelseboken 19:1 från dess bibelordsindexerade avsnitt under rubriken Stor Skara.
”ur varje stam och språk och folk och nation”
Uppenbarelseboken 5:9,10 – ”Och de sjöng en ny sång och sade: ”Du är värdig att ta skriftrullen och bryta dess sigill, ty du blev slaktad, och med ditt blod har du köpt människor åt Gud ur varje stam och språk och folk och nation, och du gjorde dem till ett kungarike och till präster åt vår Gud, och de skall härska som kungar över jorden.”
”stod inför (enópion/???π???) tronen”
Uppenbarelseboken 7:11 – ”Och alla änglarna stod runt omkring tronen och de äldste och de fyra levande skapelserna, och de föll ner på sina ansikten inför (enópion) tronen och tillbad Gud.”
Se också Uppenbarelseboken 14:3 som har de 144 000 som står inför tronen.
”inför (enópion/???π???) Lammet”
Uppenbarelseboken 5:8 – ”Och när det tog skriftrullen, föll de fyra levande skapelserna och de tjugofyra äldste ner inför (enópion) Lammet, och de hade var och en en harpa och guldskålar fulla av rökelse, [rökelse] som betyder de heligas böner.”
”klädda i vita dräkter”
Uppenbarelseboken 6:11 – ”Och åt var och en av dem gavs en lång vit dräkt; och de blev tillsagda att vila ännu en liten tid, tills också antalet av deras medslavar och deras bröder, som skulle dödas liksom de själva, hade blivit fullt.”
Sällskapet Vakttornet tillskriver detta avsnitt till de 144 000.
”ropade med en hög röst som sade; ”Räddningen tillhör vår Gud, som sitter på tronen, och Lammet””
Uppenbarelseboken 19:1 – ”Efter detta hörde jag liksom en hög röst av en stor skara i himlen. De sade: ”Lovprisa Jah! Räddningen och härligheten och makten tillhör vår Gud.”
(w81 15/5 s. 16 – ”Dessa himmelska röster som sjunger…”)
”kommer ut ur den stora vedermödan”
Matteus 24:21-22 – ”… ty då skall det vara en stor vedermöda, en sådan som inte har förekommit sedan världens början intill nu, nej, inte heller på nytt skall förekomma. Ja, om inte den tiden förkortades, skulle inget kött bli räddat; men för de utvaldas skull kommer den tiden att förkortas.”
Markus 13:24-27 – ”Men i de dagarna, efter denna vedermöda, skall solen förmörkas, och månen skall inte ge sitt sken, och stjärnorna skall falla från himlen, och de krafter som är i himlarna skall skakas. Och då skall de se Människosonen komma bland molnen med stor makt och härlighet. Och då skall han sända ut änglarna och samla ihop sina utvalda från de fyra vindarna, från jordens ytterkant till himlens ytterkant.
”tvättat sina långa dräkter och gjort dem vita i Lammets blod”
Uppenbarelseboken 22:14 – ”Lyckliga är de som tvättar sina långa dräkter, för att rättigheten att gå till livets träd må vara deras och för att de må få tillträde till staden genom dess portar.”
”ägnar honom helig tjänst, dag och natt i hans tempel (naós/????)”
Uppenbarelseboken 11:1–2 – ”Och en måttstock som var som en stav gavs åt mig, och han sade: ”Res dig upp och mät Guds tempelhelgedom och altaret och dem som tillber i den. Men vad beträffar förgården som är utanför tempelhelgedomen, så sätt den helt åt sidan och mät den inte, ty den har getts åt nationerna, …”
Ordet naós syftar på tempelhelgedomen där endast prästerna fick komma in.
”en som sitter på tronen skall breda ut sitt tält över dem”
2 Korinthierna 6:16 – ”… Vi är ju en levande Guds tempel; alldeles som Gud har sagt: ”Jag skall bo ibland dem och vandra ibland dem, och jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk.”
Sällskapet Vakttornet beskriver dess historia kring denna lära med vilseledande utlåtanden för att understödja dess nya-ljus-teori. Till exempel får följande utdrag det att verka som att många bibelforskare kände det som om att de stod i linje för en jordisk uppståndelse.
”Före 1930-talet var många bland Guds folk lite osäkra på vad slags liv de kunde hoppas på för framtiden. Några hade ett himmelskt liv i tankarna men fascinerades av Bibelns lära om ett paradis på jorden.” – Vakttornet, 15 januari 2001, sid. 19 (eng. & sve.)
Det förhåller sig i själva verket som så att ingen ovisshet fanns om framtiden för den stora skaran eftersom det före 1930-talet var klart förstått att de var i himlen. Det var inte förrän Rutherford började göra ändringar i doktrinen omedelbart innan 1935 som anhängarna började bli osäkra på sitt framtida hopp.
Uppenbarelseboken 7:9 säger inte att den stora skaran finns på jorden och de beskrivs med ord som används för att urskilja dem som återuppstått till himlen. Uppenbarelseboken 19:1 säger uttryckligen att det finns en ”stor skara i himlen”.
Vakttornssällskapets överskylande
En stark indikation på att den stora skaran är i himlen är att när Uppenbarelseboken 7:15 säger att den stora skaran är ”i hans tempel” använder den det grekiska ordet naós. Naós syftar på det inre templet eller tempelhelgedomen. Generella tillbedjare var enbart tillåtna på den yttre gårdsplanen; hierón (?????). Den stora skaran är inte på jorden, de är i naós, templets centrum, tempelhelgedomen; det vill säga, de är i själva himlen med de 144 000 utvalda.
Strongs konkordans 3485 naós Ursprungligt ord: ναός, οῦ, ὁ, ναῷ, ναοῖς, ναὸν, ναὸς, ναοῦ, ναοὺς Translitterering: naós (naós) syftar på helgedomen (det egentliga judiska templet), d.v.s. med bara dess två inre utrymmen (rum).
Strongs konkordans 2411 hiéron Ursprungligt ord: ἱερόν, οῦ, τό, ἱερῷ, ἱερόν, ἱεροῦ Translitterering: hierón Definition: ett tempel, antingen hela byggnaden, eller de yttre gårdarna i synnerhet, som står öppna för tillbedjare. (Direktöversatt)
Sällskapet Vakttornet förstår denna skillnad mellan naósnaós och hierón. I tidskriften Vakttornet den 15 mars 1961, på sidorna 115–116 i svenska upplagan, samt Vakttornet den 15 augusti 1960, på sidan 493 i engelska upplagan förklaras det;
”Templet var i själva verket inte en enda byggnad utan en samling byggnader med tempelhelgedomen såsom medelpunkt. På Skriftens ursprungliga språk framgår detta mycket tydligt och klart, ty de som nedskrivit bibeln skiljer mellan dessa båda begrepp genom att använda de två orden hierón och naós. Hierón hänsyftade på hela tempelområdet, men naós avsåg själva tempelbyggnaden, som fyllde samma uppgift som tabernaklet i öknen hade gjort. Johannes säger alltså att Jesus fann all denna köpenskap pågå i hierón.” – Vakttornet, 15 mars 1961, sid. 115–116 (sve.) – Vakttornet, 15 augusti 1960, sid. 493 (eng.)
På grund av detta återger Nya Världens Översättning vanligtvis naós som ”tempel [helgedom]” i Uppenbarelseboken.
Uppenbarelseboken 11:2 – ”Men vad beträffar förgården som är utanför tempelhelgedomen, så sätt den helt åt sidan och mät den inte, ty den har getts åt nationerna, …”
(Se även Uppenbarelseboken 11:2,19; 14:15; 15:5–8; 16:1,17)
Men i Uppenbarelseboken 7:15 använder Nya Världens Översättning bara benämningen ”tempel” när man översätter naós, då Vakttornssällskapet vill få det att se ut som att den stora skaran befinner sig i ett område som är skilt från de smorda.
Vakttornet hävdar att tempelhelgedomen (naós) då och då kan betyda templets yttre innergård, där den stora skaran måste utan tvivel stå. Det visar sig att denna framförda omständighet var både otillräcklig och missvisande.
Under år 1980 använde Vakttornet 4 bevistexter i ett försök att bestyrka att den stora skaran finns på jorden, och gjorde gällande att det grekiska ordet naós kunde syfta på den andra gårdsplanen.
Det var från det yttre templets (naós) gårdsplaner som Jesus drev bort växlarna och köpmännen
Det var hela templet (naós) som förstördes som en dom från Gud
Det var hela templet (naós) som hade varit i byggnaden i 46 år – Johannes 2:19
Det var i det yttre templet (naós) som Judas kastade tillbaka de 30 silvermynten – Matteus 27:5
Nej, för Uppenbarelseboken 7:15 (1917) säger att ”de … tjäna honom dag och natt i hans tempel [naos? i den grekiska grundtexten]”. Betyder då detta att de som utgör denna ”stora skara” slutligen kommer till himmelen, där den Gud befinner sig som de tillskriver ”frälsningen”? …
… Frågan kretsar kring det ord i den grekiska grundtexten som omväxlande har översatts med ”tält”, ”tempel” och ”helgedom”. I den bibliska skildringen av hur Jesus Kristus drev ut växlarna och köpmännen ur Herodes’ tempel används till exempel ordet naos? i den grekiska grundtexten. Vi läser där: ”Jesus svarade: ’Förstör denna helgedom [naos?], så skall jag på tre dagar resa upp den.’ Judarna svarade: ’Det har tagit fyrtiosex år att bygga denna helgedom [naos?]: skall du resa upp den på tre dagar?’ Men han talade om den helgedom [naos?] som var hans kropp.” (Joh. 2:19—21, The Jerusalem Bible) Vad avsåg dessa judar med ordet ”helgedom”?
Säkerligen inte den inre helgedomen, som bestod av förhallen och avdelningarna det heliga och det allraheligaste. Dessa judar avsåg hela tempelkomplexet, förgårdarna inbegripna. Det var i en av förgårdarna som växlarna och köpmännen gjorde affärer. Herodes’ tempel som helhet förstördes av romarna år 70 v.t. … Det är mycket tydligt att templet, helgedomen eller naos?, inte har avseende bara på den inre helgedomen, utan på hela tempelområdet med alla dess byggnader. … Matteus 27:5 berättar: (4) ”Judas slängde pengarna i helgedomen [naos?] och lämnade dem; sedan gick han bort och hängde sig.” – Vakttornet, 15 december 1980, sid. 10, 11, 12 (sve.) – Vakttornet, 15 augusti 1980, sid. 14, 15, 16 (eng.)
”Det grekiska ordet naos? syftar ofta på den inre helgedomen, som representerar själva himmelen
? MEN det var hela templet (naos?) som det hade tagit 46 år att bygga
? Det var hela templet (naos?) som blev förstört som en dom från Gud
? Det var i det yttre templet (naos?) som Judas slängde tillbaka de 30 silvermynten
? DÄRFÖR är det konsekvent att den ”stora skaran” tjänar Gud i det andliga templets jordiska förgård” – Vakttornet, 15 december 1980, sid. 16 (sve.) – Vakttornet, 15 augusti 1980, sid. 15 (eng.)
Den här artikeln är förskräckligt missvisande. Allra mest uppenbart i skrivelsen, ”av hur Jesus Kristus drev ut växlarna och köpmännen ur Herodes’ tempel används till exempel ordet naos?.” Ordet naós används inte. Johannes 2:14-15, Matteus 21:12 och Markus 11:15 använder de alla ordet hierón när de hänvisar till varifrån växlarna drevs bort, vilket framgår av The Kingdom Interlinear Translation of the Greek Scriptures (sve. Kungarikets interlinjeära översättning av de grekiska skrifterna).
Johannes 2:14 hierón – Kingdom Interlinear
Johannes 2:19 naós – Kingdom Interlinear
Johannes 2:14-15 – ”Och i templet (hierón) fann han dem som sålde nötkreatur och får och duvor och dem som satt där och växlade mynt. Och sedan han gjort en piska av rep drev han ut dem alla ur templet (hierón) med deras får och nötkreatur, och han slog ut penningväxlarnas mynt och stötte omkull deras bord.”
Argumentet angående Johannes 2:19 är också otillförlitlig, eftersom det inte kan användas för att visa att naós syftar på förstörelsen av Jerusalems tempel. Där åsyftar Jesus på sig själv, inte Jerusalems tempel, och därför är det passande för honom att beskriva sig själv som templets helgedom, inte hela komplexet.
Johannes 2:19 – ”Till svar sade Jesus till dem: ”Bryt ner detta tempel (naós), så skall jag på tre dagar resa upp det.”
Under det att Jesus hänvisar till sin kropp som tempelhelgedomen naós, när bibeln beskriver förstörelsen av Jerusalems tempel som helhet använder den ordet hierón. (Se Matteus 24:1,2; Markus 13:1–3 och Lukas 21:5,6.)
I följande två exemplen är det grundlösa gissningar att användningen av ordet naós åsyftar på hela templet. I Johannes 2:20 använde farisén naós som svar på Jesu användning av ordet och det finns inga bevis som visar att fariséerna avsåg hela templet.
”Men den bästa avläsningen är är εἰς τὸν ναόν, in i helgedomen. Han kastade mynten över räckverket av den inhägnad som omgärdade helgedomen, eller det egentliga templet, och inom vilket endast prästerna var tillåtna tillträde, och således in i helgedomen.” – Vincent Word Studies (Matteus 27:5) (Direktöversatt)
Insiktsfulla läsare uppfattade Vakttornets osanna utlåtanden från 1980 och i en ”Frågor från läsekretsen” år 2002 medger Vakttornstidskriften att den stora skaran inte befinner sig på ”icke-judarnas” eller ”hedningarnas innergård” utan i tempelhelgedomen.
”Frågor från läsekretsen
I vilken del av Jehovas tempel var det som den ”stora skaran” ägnade Jehova helig tjänst i den syn som Johannes fick? (Uppenbarelseboken 7:9–15)
Det är rimligt att säga att den stora skaran tillber Jehova i en av hans stora andliga tempels jordiska förgårdar, närmare bestämt i den som motsvarar den yttre förgården i Salomos tempel.
Längre tillbaka sades det att den stora skaran är i en andlig motsvarighet till den hedningarnas förgård som fanns på Jesu tid. Men som ytterligare forskning visade finns det minst fem skäl till att det inte kan vara så. …
… För det femte avser det grekiska ord (hier?n) som översatts med ”tempel” och som används med avseende på hedningarnas förgård ”hela anläggningen snarare än själva tempelbyggnaden”, heter det i A Handbook on the Gospel of Matthew, skriven av Barclay M. Newman och Philip C. Stine. Det grekiska ord (na?s) som översatts med ”tempel” i Johannes syn av den stora skaran är mer specifikt. I samband med Jerusalems tempel avser det vanligtvis det Allraheligaste, tempelbyggnaden eller tempelområdet. Det återges ibland med ”helgedom”. (Matteus 27:5, 51; Lukas 1:9, 21; Johannes 2:20)
Medlemmar av den stora skaran utövar tro på Jesu lösenoffer. De är andligt rena, eftersom de har ”tvättat sina långa dräkter och gjort dem vita i Lammets blod”. De har följaktligen förklarats rättfärdiga för att bli Guds vänner och få överleva den stora vedermödan. (Jakob 2:23, 25) De är på många sätt lika proselyterna i Israel som underkastade sig lagförbundet och tillbad tillsammans med israeliterna.
Dessa proselyter tjänade naturligtvis inte på den inre förgården, där prästerna utförde sina plikter. Och medlemmar av den stora skaran är inte i Jehovas stora andliga tempels inre förgård, som representerar det tillstånd av fullkomligt, rättfärdigt mänskligt sonskap som medlemmarna av Jehovas ”heliga prästerskap” befinner sig i här på jorden. (1 Petrus 2:5) Men som den himmelske äldste sade till Johannes är den stora skaran verkligen i själva templet och inte utanför tempelområdet i något slags andlig hedningarnas förgård. Detta är ett stort privilegium och understryker hur vi alla måste bevara oss andligt och moraliskt rena!” – Vakttornet, 1 maj 2002, sid. 30, 31 (sve. & eng.)
Denna artikel från 2002 låter det vidkännas att den stora skaran är i naós, tempelhelgedomen, men ger ingen förklaring till hur detta kan vara på jorden. De gick vidare med att klarlägga att den stora skaran finns på jorden, fastän Uppenbarelseboken 7, och specifikt vers 15 inte stödjer den sortens tolkning.
I motsatts till detta står det i Vakttornsupplagan år 2010 återigen felaktigt att den stora skaran finns på den yttre gården och undviker hänvisningen till ordet naós.
”Två grupper av människor har förts samman – den lilla gruppen av smorda och den stora skaran av andra får. (Läs Sakarja 8:23.) De andra fåren tjänar visserligen inte på den inre förgården till det andliga templet, men de tjänar på den yttre förgården till detta tempel.” – Vakttornet, Studieupplagan, 15 mars 2010, sid. 26 (eng. & sve.)
Vakttornet citerar regelmässigt forskaren Jason BeDuhn som en försvarare av dess ståndpunkt om Johannes 1:1. BeDuhn är, emellertid, kritisk gentemot Vakttornets hållning när det gäller naós, att komma till en uppfattning om naós som att det hänvisar till den inre kammaren, och enwpion som att stå ”ansikte mot ansikte med någon”. Detta förklaras i påföljande e-postbrevväxling.
”Jason BeDuhn
Käre Herr. …
Tack för ert meddelande, och vänligen ursäkta min långa fördröjning med att svara. Det är bara det att jag nyligen har återvänt från ett sabbatsår.
När det gäller Uppenbarelseboken 7:9, betyder ordet enwpion [w = omega] att stå ansikte mot ansikte med någon, eller direkt framför någonting. Även om det är sant att det etymologiskt sett är relaterat till idén om “i sikte”, används det inte med denna specifika betydelse, utan alltid i betydelsen “rätt framför”.
I 7:15 är ordet naós, vilket innerligen betyder den inre kammaren eller helgedomen, gudomens huvudsakliga ”bostad”, inte den yttre gårdsplanen.
Detta verkar vara ett annat fall (jag är underkunnig om somliga fler) vari en påtvingad distinktion har gjorts i JV-teologin mellan en liten grupp i himlen och en skara på jorden som har påverkat översättningen och uttolkningen av skriftställen i Uppenbarelseboken.
Jag hoppas att dessa svar hjälper.
Bästa välönskningar, Jason BeDuhn Professor i religiösa studier North Arizona University
Från: … Skickat: Måndag, 16 juli, 2012 1:17 f.m. Till: Jason D BeDuhn Ämne: frågeställning beträffande Uppenbarelseboken 7 (Direktöversatt)
Andra får
Vakttornets samfund framhåller likafullt att de andra fåren är en jordisk klass. Bibelskriftenligt sett får detta inget stöd, eftersom jorden aldrig nämns med hänvisning till dessa får. I själva verket innehåller bibeln inte någon specifik hänvisning till en framtida jordisk uppståndelse.
Nya Testamentets huvudsakliga drivkraft är att Jesu nya förbund gällde både judar och hedningar. När Jesus refererade till de andra fåren framhöll han hade en enda fårfålla och gav uttryck åt att detta skulle omfatta både judar och hedningar.
Jesu hänvisning till en liten hjord och till andra får gällde inte två olika destinationer utan två olika källor. Att de ”inte är från (grekiska ek, antydan på ursprung) denna fålla” innebär att de är från olika ursprung. Detta förstår man när man tänker igenom sammanhanget och hur Jesu lärjungar skulle ha förstått detta yttrande. Johannes 10:16 säger;
”Och jag har andra får, som inte är av den här fållan; också dem måste jag föra fram, och de skall lyssna till min röst, och de skall bli en enda hjord under en enda herde.”
Detta är en del av ett svar som Jesus gav på en fråga som ställdes av fariséerna i Johannes 9:39-40.
”Och Jesus sade: ”För denna dom har jag kommit till den här världen: att de som inte ser skall se och de som ser skall bli blinda. De av fariséerna som var med honom hörde detta, och de sade till honom: ”Inte är väl också vi blinda?”
Som svar på denna fråga fortsätter Jesus med att beskriva sin roll som herde och vilka hans får skulle var. Hur skulle fariséerna, som trodde att enbart judarna var Guds utvalda får, ha förstått att Jesus hade ”andra får, som inte tillhör denna fålla”?
En fålla är en inhägnad, och vid den tiden förde Jesus bara in judar i sin inhägnad. Han säger till Johannes att andra får också skulle föras in i den flocken. Han sa inte att han skulle skapa separata klasser, utan tvärtom, att han skulle förena två klasser till en. Jesu nya förbund skulle förena både judar och hedningar som ”en hjord under en herde”.
I linje med detta beskrev Paulus i detalj att hedningar skulle bli förenade med judar som en kropp.
Efesierna 2:11-18 – ”Kom därför ihåg att NI förut var folk av nationerna, vad köttet angår – ”oomskurna” kallades NI av dem som kallas ”omskurna”, med den omskärelse som utförs på köttet med händer – att NI på den tiden var utan Kristus, utestängda från Israels samhälle och främmande för löftets förbund, och NI hade inget hopp och var utan Gud i världen. Men NI, i gemenskap med Kristus Jesus, har NI som en gång var långt borta kommit att befinna ER nära genom Kristi blod. Ty han är vår frid, han som gjorde de båda parterna till ett och rev skiljemuren mellan dem. Genom sitt kött upphävde han fiendskapen, lagen med dess bud i form av förordningar, för att han i gemenskap med sig skulle kunna skapa de två folken till en enda ny människa och stifta frid och för att han fullständigt skulle kunna försona båda folken i en enda kropp med Gud genom tortyrpålen, eftersom han hade dödat fiendskapen med hjälp av sig själv. Och han kom och förkunnade de goda nyheterna om frid för ER som var långt borta och frid för dem som var nära, därför att genom honom har vi, båda folken, tillträde till Fadern genom en enda ande.”
Alla kristna är en kropp och har bara ett hopp, ett himmelskt. Jesus syftade på den tid då hedningar också kunde ansluta sig som en del av denna flock.
Efesierna 4:4 – ”Det är en enda kropp och en enda ande, alldeles som NI också blev kallade i det enda hopp som hör ER kallelse till; …”
1 Korinthierna 12:13 – ”Genom enda ande blev vi ju alla döpta att höra till en enda kropp, vare sig vi är judar eller greker, vare sig vi är slavar eller fria, och alla fick vi en enda ande att dricka.”
Johannes 11:51-52 – ”Detta sade han emellertid inte av egen ingivelse, utan eftersom han var överstepräst det året, profeterade han att Jesus skulle dö för nationen, och inte bara för nationen, utan också för att han skulle samla ihop Guds skingrade barn till ett.”
Romarna 2:10-11 – ”… men härlighet och ära och frid för var och en som gör det som är gott, först för juden och även för greken. Det finns nämligen ingen partiskhet hos Gud.”
Matteus 15:22-24 – ”Och se, en fenicisk kvinna från dessa omgivningar kom ut och ropade högt … Då gick hans lärjungar fram och bad honom: ”Skicka bort henne, eftersom hon håller i med att ropa efter oss.” Till svar sade han: ”Jag har inte blivit utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus.”
Jesus gav Petrus ”himmelrikets nycklar” för att föra in icke-judiska får till sin hjord.
”Dessutom fick aposteln Petrus ”himmelrikets nycklar” för att människor av alla raser skulle kunna lära känna Guds uppsåt, ”födas på nytt” av helig ande och bli andliga medarvingar med Kristus. (Matteus 16:19; Johannes 3:1—8) Petrus använde tre symboliska nycklar. Den första var för judar, den andra för samariter och den tredje för övriga icke-judar. (Apostlagärningarna 2:14—42; 8:14—17; 10:24—28, 42—48) Den opartiske Guden, Jehova, gjorde det på så sätt möjligt för människor av alla raser att få privilegiet att bli Jesu andliga bröder och medarvingar till Riket.” – Vakttornet, 15 maj 1988, sid. 13–14 (eng. & sve.)
Under rubriken ”Kristendom” står det i New Catholic Encyclopedia;
”Från det tydligt uttryckta syftet med Kristus själv, som, samtidigt som han förkunnade att hans personliga uppdrag endast gällde de ”förlorade fåren av Israels hus” (Matt. 15:24), tillkännagav den framtida förlängningen av hans kungarike: ”Andra får har jag som inte är av denna fålla” (Joh. 10:16); ”Många från öster och väster skall komma och vila med Abraham, Isak och Jakob i himmelriket (Matt. 8:11); ”Och detta evangelium om Riket skall predikas i hela världen till vittnesbörd för alla folk” (Matt. 28:19).” (newadvent.org/cathen/03712a.htm – 23 juni 2006) (Direktöversatt)
Historia och inverkan
Brukligen framhåller man att Rutherford slöt den himmelska kallelsen år 1935, därför att himlen började få slut på utrymme. Det här är bara delvis korrekt. När antalet Jehovas vittnen ökade i tillväxt, fordrade det av Rutherford till att uppge att kallelsen av den 144 000 i antal härskande klassen var nära sin fullbordan. Men eftersom den stora skaran (eller den stora folkhopen/folkskaran) också sades ha himmelskt hopp, kunde ett obegränsat antal fortfarande komma till himlen som en del av den stora skaran i himlen. Fast, inte helt obegränsat, då Rutherford numrerade den stora skaran till över 400 miljoner.
”4 Mos. 4:46-48 och 2 Mos. 28:1 (jämfört med 4 Mos. 3:4) angiver endast en präst för var 2,860:e levit, vilket skulle göra den stora skarans antal till omkring 411,840,000.” – Studier i Skriften, VII – Den Fullbordade Hemligheten [1917/1921], sid. 139 (sve.)
De ”Miljoner som nu lever som aldrig skola dö” var en annan klass. Dessa var de ”andra fåren”, människor som inte var smorda av anden eller i ett förbund med Rutherfords Vakttornsorganisation, uteslutande värdiga evigt liv i det jordiska paradiset.
”Får representerar alla nationernas folk, icke de ande-avlade men de disponerade hänemot rättfärdighet, som sinnligt accepterar Jesus Kristus som Herren och som söker efter och hoppas på en bättre tid under hans styre.” – Vakttornet, 15 oktober 1923, sid. 309 (eng.) (Hittade ingen svensk upplaga av artikeln, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)
”Jonadab föreställde eller var en skuggbild av den klass av människor, som nu befinner sig på jorden … [och vars medlemmar] … inte äro i harmoni med Satans organisation. De ställa sig på rättfärdighetens sida och äro de som Herren skall bevara, under den tid Harmageddon-slaget pågår, de som han skall föra igenom nöden och giva evigt liv på jorden. Dessa utgöra ’får’-klassen, …” – Vakttornet, 1 augusti 1932, sid. 231 (eng.) (Hittade ingen svensk upplaga av artikeln, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)
Det var inte förrän 1934 som det började förkunnas att om ska kunna få leva på jorden är det nödvändigt att man överlämnar sig åt organisationen genom dop.
”År 1934 klargjorde Vakttornet att kristna som har ett jordiskt hopp bör överlämna sig, ”inviga sig”, åt Jehova och bli döpta.” – Vakttornet, 15 maj 2001, sid. 14 (eng. & sve.)
Detta ledde fram till den nya läran som tillkom år 1935 om att den stora skaran och de andra fåren i själva verket var samma klass, och som sådan var den stora skaran på jorden och inte i himlen.
”I ett kraftfullt tal över ämnet ”Den stora skaran” gav J. F. Rutherford inför omkring 20.000 åhörare skriftenliga bevis för att våra dagars ”andra får” är identiska med den ”stora skaran” i Uppenbarelseboken 7:9.” – Vakttornet, 15 maj 2001, sid. 14–15 (eng. & sve.)
Det förefaller som om omflyttningen av den stora skaran till jorden kom till för att underbygga Rutherfords koncept och snäv frälsning. Det mest effektiva sättet att få Sällskapet Vakttornets anhängare att tillväxa snabbt var att göra överlevnaden vid Harmageddon betingad av att man blir ett Jehovas vittne. Med smorda Jehovas vittnen som uppstiger till himlen och en stor skara Jehovas vittnen som blir Harmageddons jordiska överlevare, blev det enda alternativet för världsliga människor evig tillintetgörelse. Detta koncept lyckades fungera; och mellan 1935 och 1975 var Sällskapet Vakttornet en av de snabbast växande religionerna på jorden.
Den stora skaran beskrevs ursprungligen som en andra gradens klass av människor som ”tog lätt på saken.”
”De kunde emellertid se att inte alla som gjorde gällande att de hade ”invigt sig” (eller ”fullständigt givit sig själva åt Herren”, vilket var den innebörd man lade i detta) därefter fortsatte att leva ett liv i villig självuppoffring genom att sätta Herrens tjänst främst i livet. … Men många till synes invigda kristna tog lätt på saken. De visade inte någon verklig nitälskan för Herrens sak och hade ingen önskan att vara självuppoffrande. … De trodde att om dessa som sades tillhöra den stora skaran var trogna vid den tidpunkten, skulle de bli uppväckta till himmelskt liv — inte för att härska som kungar, utan för att inta en plats inför tronen. …” – Jehovas vittnen – Förkunnare av Guds kungarike [1993/1994], sid. 160–161 (eng. & sve.)
Den stora skaran är tills vidare av en lägre ståndsklass. De:
Är inte en del av det nya förbundet – w80 1/3 s. 26–27 (sve.)
Inte har Jesus som sin medlare – w80 1/3 s. 22–24 (sve.)
Det mesta av Nya Testamentet gäller inte dem – w74 1/11 s. 495 (sve.)
Ärver inte jorden (Detta är i den meningen att jorden tillhör Jesus och de 144 000, och den stora skaran är likt innehavare) – it-1 s. 163 (sve.) – w58 1/3 s. 139 (eng.)
Föds inte på nytt – w96 1/7 s. 21
De är ingen del av Guds församling – it-1 s. 707 (sve.)
Anden ber inte för dem – w92 15/9 s. 16 (sve.)
Att säga att Nya Testamentet huvudsakligen skrevs för de 144 000 och att viktiga kristna koncept bara är tillämpliga på detta lilla antal människor är ohållbart. Det betyder att man ska betrakta de åtskilliga miljoner människor som dött för sin kristna tro under de senaste 2000 åren som falska kristna.
Läran om en sekundär klass är felaktig och fjärmar majoriteten av Jehovas vittnen från Jesus. Det avlägsnar det genomsnittliga Jehovas vittnet från mycket av undren av att vara kristen, att ha ett förhållande till Jesus och den heliga andens kraft och påminner om ord som Jesus uttalade till fariséerna;
Matteus 23:13 – ”Ve er, skriftlärda och fariséer, hycklare, eftersom ni stänger himlarnas kungarike för människorna; själva går ni ju inte in, och inte heller tillåter ni dem som är på väg att gå in.”
