Paradis på jorden för evigt

Jehovas vittnen tror att de aldrig kommer att dö, eftersom de tror på att bibeln ger löftet om att de ska få leva för evigt i paradiset på den här jorden.

”Jesus visade att en liknande ”dag” [som syndaflodens] skulle komma i vår tid. De som har skaffat sig kunskap om vad det innebär, och tar det på allvar, kommer inte bara att ha utsikten att få överleva, utan också att få leva för evigt. Dessutom kommer de som har dött och som är i Guds minne att få uppstå och ha utsikten att få leva och aldrig behöva dö igen. … Alla bevis pekar på att den här ”dagen” är mycket nära, vilket betyder att du kanske ”aldrig någonsin” behöver dö.”
– Vakttornet, 15 april 2005, sid. 5 (eng. & sve.) Du kan få leva för evigt i paradiset på jorden [1982], sid. 7 (eng. & sve.)

– Du kan få leva för evigt i paradiset på jorden [1982], sid. 7 (eng. & sve.)

Konceptet om att man aldrig kommer att dö är vad som lockar ett flertal till att bli Jehovas vittnen och är det huvudsakliga budskapet som predikas. Fastän majoriteten av religioner tror på evigt liv lär de generellt ut att mänsklighetens öde är att dö och komma till himlen.

Det som det talas om i den här artikeln är:

  • Hänsyftar Paradiset på himlen eller på jorden?
  • Var finns uppståndelsehoppet?
  • Markerar bibeln att den här planeten kommer att bestå för evigt?
  • Logistisk verklighet
  • Vetenskaplig verklighet

Bibeln säger att jorden både kommer att finnas kvar för evigt och att den kommer att förstöras. Det här avsnittet förklarar denna uppenbara motsägelse och visar att bibeln markerar att denna planet inte kommer att bestå men ger löftet om en himmelsk uppståndelse.

Paradis

”Paradisisk jord” är en nyckelfras i Sällskapet Vakttornets litteratur, som förekommer över 1 000 gånger på Sällskapet Vakttornets CD-bibliotek. Benämningen förekommer dock aldrig i bibeln. Det talas inte heller uttryckligen om uppståndelsen på jorden.

”Jehovas nya ordning kommer att möjliggöra livfulla hälsotillstånd
och evigt liv för alla invånare på den paradisiska jorden.”
– Vakttornet, 15 april 1975, sid. 240 (eng.) (Ingen svensk upplaga av artikeln hittades, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)

Ordet paradis används bara fyra gånger i Nya Världens Översättning av den Heliga Skrift (Höga Visan 4:13; Lukas 23:39–43; 2 Korinthierna 12:1–7; Uppenbarelseboken 2:5–7) Bibelavsnitten talar var och en för sig om en plats som hänsyftar på himlen.

Uppenbarelseboken 2:7 – ”Den som har öron, han må höra vad anden säger till församlingarna: Åt den som segrar skall jag ge att äta av livets träd, som är i Guds paradis.”

Sällskapet Vakttornet fastställer att i Uppenbarelseboken hänvisas det till himlen.

”I Uppenbarelseboken 2:7 står det att den ”som segrar” skall få äta av ett ”livets träd, som är i Guds paradis”. Eftersom andra löften som ges i den här delen av Uppenbarelseboken tydligt visar att sådana segervinnare skall få ett himmelskt arv (Upp 2:26–28; 3:12, 21), måste ”Guds paradis” i det här fallet vara ett himmelskt paradis.”
– Insikt i Skrifterna – band 2 [1988], sid. 582 (sve.), sid. 576 (eng.)

Andra Korinthierbrevet är ännu tydligare i fråga om ett himmelskt paradis.

2 Korinthierna 12:2–4 – ”Jag känner en människa som är i gemenskap med Kristus och som för fjorton år sedan – om det var i kroppen vet jag inte, eller utanför kroppen vet jag inte; Gud vet det – blev bortryckt som sådan till tredje himlen. Ja, jag känner en sådan man – om det var i kroppen eller skilt från kroppen vet jag inte, Gud vet det – att han blev bortryckt till paradiset och fick höra outsägliga ord, som det inte är tillåtet för en människa att uttala.

Sällskapet Vakttornet har traditionellt sett tolkat detta som ett andligt paradis.

”Det han [aposteln] såg var antagligen det andliga paradis som skulle råda i den kristna församlingen i ”ändens tid”.”
– Vakttornet, Studieupplagan, 15 juli 2008, sid. 28 (eng. & sve.)

”Han blev genom ett underverk överflyttad eller upptagen till ”tredje himmelen” och fick en syn av den kristna församlingens framtida andliga paradis. (2 Kor. 12:1—4)”
– Vakttornet, 1 oktober 1970, sid. 439 (sve.)
– Vakttornet, 1 juni 1970, sid. 327 (eng.)

Sällskapet Vakttornet har alltifrån sedan dess konstruerat den krystade uttydningen att paradiset i den tredje himlen har ”en fysisk, en andlig och en himmelsk uppfyllelse.”

”Vi kan läsa om Paulus syn i 2 Korinthierna 12:1–4. (Läs.) I den här synen, eller uppenbarelsen, fick Paulus se något som skulle finnas i framtiden. Han skrev att han blev ”bortryckt … till tredje himlen”, till ”paradiset”. Vad var det för paradis han fick se? För det första kan det syfta på det jordiska paradiset, som vi fortfarande väntar på. (Luk. 23:43) För det andra kan det syfta på det andliga paradiset, som vi kommer att få uppleva fullt ut i den nya världen. Och för det tredje kan det syfta på ”Guds paradis”, dvs. det himmelska paradis där Jehova själv befinner sig. (Upp. 2:7) Det paradis Paulus fick se har alltså en fysisk, en andlig och en himmelsk motsvarighet, och de kommer att samexistera i framtiden.”
– Vakttornet, Studieupplagan, 15 juli 2015, sid. 8 (sve. & eng.)

Det finns bara en förekomst av ordet ”paradis” i bibeln som Bibelsällskapet Vakttornet hävdar är specifik i avseende på jorden.

Lukas 23:42-43 – ”Och han sade vidare: ”Jesus, kom ihåg mig, när du kommer in i ditt kungarike.” Och han sade till honom: ”I sanning säger jag dig i dag: Du skall vara med mig i paradiset.”

Besett utifrån sammanhanget är paradiset ett himmelskt paradis. Jesus regerar i himlen, inte på jorden, och att ”vara med mig i paradiset” betyder förstås att vara i himlen med Jesus.

Vakttornssamfundets försök att förklara varför Lukas 23 skulle åsyfta på ett jordiskt paradis ger inga bärande resonemang.

”Utlovar bibeln ett jordiskt paradis?

Kristus lovade dessa, som hade hoppet om att få komma till himmelen: ”Den som segrar, honom skall jag förunna att äta av det livets träd, som är i Guds paradis.” (Uppenbarelseboken 2:7; Johannes 16:33; 1 Johannes 5:4) Detta symboliska ”Guds paradis” är i de osynliga himlarna.

Men är det korrekt att tro att himmelen är det enda paradis som utlovats åt Jesu efterföljare? Eftersom den välvilligt inställde ogärningsmannen inte segrade över världen genom att följa en trogen kurs mot Gud, utan med rätta dödades för sina onda gärningar, vilket paradis var det då som Kristus lovade honom? … Ja, bibeln utlovar verkligen ett jordiskt paradis!”
– Vakttornet, 15 februari 1984, sid. 4, 7 (sve.)
– Vakttornet, 15 oktober 1983, sid. 4, 7 (eng.)

Inga klara bevis ges för att Lukas 23 syftar på jorden, i själva verket visar stycket hur andra Nya Testamentet-referenser till paradiset är himmelska. Sällskapet Vakttornets resonerande är helt enkelt som så att det måste vara på jorden, i och med att det är just vad som bär upp deras lära. Som så ofta vanligtvis är fallet avfärdar de avsikten med texten genom påståendet att den är ”symbolisk/figurativ,” och avslutar sedan stycket med ordet ”ja, verkligen” och ett utropstecken för att ge eftertryck åt att det som är skrivet måste vara korrekt. Vakttornet för mars månad år 2013 (https://www.jw.org/en/library/magazines/wp20130301/you-will-be-with-me-in-paradise/) är på liknande sätt avvisande i fråga om att denna hänvisning till paradiset inte kan vara i fråga om ett himmelskt paradis på den enkla grunden att det inte passar deras doktrin.

Judar och muslimer tror i allmänhet att paradiset är ett himmelskt paradis, och det följer att hänvisningar i bibeln till paradiset förstods av tidiga kristna som himmelskt. Paradiset beskrivs ibland som de rättfärdigas hemvist när de dör ända tills slutet på denna nuvarande värld.

2 Enok 8:1–6 – ”Och dessa män tog mig därifrån och förde mig upp till tredje himlen och placerade mig där; och jag tittade nedåt och såg vad dessa platsers skörd, sådana som aldrig varit kända för godhet. Och jag såg alla de söt-blommande träden och såg deras frukter, som doftade ljuvligt, och all den mat de bar fram sprudlande med välluktande exhalation. Och bland trädens av livets mitt, på den plats varpå Herren vilar, när han träder upp in i paradiset; och detta träd är av outsäglig godhet och doft, och förskönat mer än varje existerande ting; och på alla dess sidor är den i formen gyllene och cinnoberröd och eldliknande och heltäckande, och den har skörd av alla frukter. Dess rot finns i trädgården vid jordens ände. Och paradiset är emellan förgänglighet och oförgänglighet. Och två källor springer fram som skänker fram honung och mjölk, och deras källor skänker fram olja och vin, och de delar upp sig i fyra delar och far runt med stilla gång, och far ned till EDENS PARADIS, emellan förgänglighet och oförgänglighet. (Direktöversatt)

Abrahams Testamente, kapitel 20 – ”Ty döden bedrog Abraham, och han grep sin högra hand, och genast fästade sig hans själ vid dödens hand. Och omedelbart kom ärkeängeln Mikael med änglar i talrikhet och tog upp hans dyrbara själ i sina händer i en gudomligt vävd linneduk, och de skötte om den rättfärdige Abrahams kropp med gudomliga smörjelser och parfymer till tredje dagen efter hans död och begravde honom i det utlovade landet, Mamres ek, men änglarna mottog hans dyrbara själ och steg upp till himlen och sjöng lovsången ”trefalt helig” till Herren, allas Gud, och de satte den där för att tillbe Gud och Fadern. Och efter att stor lovprisning och ära hade givits åt Herren, och Abraham böjde sig ned för att tillbe, kom Guds och Faderns obefläckade röst och sade sålunda, Tag därför med min vän Abraham till paradiset, vari mina rättfärdigas tabernakel står, och är mina helgon Isaks och Jakobs boningar i hans barm, där ingen svårighet, eller sorg, eller suckande, utan frid och fröjd och oändligt liv råder.” (Direktöversatt)

Elijah De Vidas i en medeltida text med titeln The Beginning of Wisdom (sve. Visdomens begynnelse) uppger:

”Och om han förtjänar belöning på andens nivå, skall han åtnjuta paradiset. Om han förtjänar belöning på utöver andens nivå, skall han erhålla privilegiet att få uppstiga till paradisets övre rike.” (Direktöversatt)

Himmelsk uppståndelse

Jehovas vittnen får lära sig att alla som dog före Jesus kommer att återuppstå på jorden någon gång i framtiden. Endast 144 000 av Jesu efterföljare ska komma till himlen, där de kommer att tjäna som kungar med Jesus.

”Han [Jesus] talade om uppståndelsen till liv på jorden, den uppståndelse som Abraham, Isak och Jakob skall få.”
– Vakttornet, 1 oktober 1976, sid. 448 (sve.)
– Vakttornet, 1 juni 1976, sid. 349 (eng.)

”… talet 144 000 skall tas bokstavligt. Det avser dem som skall härska tillsammans med Kristus i himlen över det paradis på jorden som skall uppfyllas av ett stort och obestämt antal lyckliga människor som tillber Jehova Gud. (Psalm 37:29)”
– Vakttornet, 1 september 2004, sid. 31 (eng. & sve.)

Detta står i direkt konflikt med bibeln, som säger att Abraham, Isak och Jakob är i himlarna.

Matteus 8:11 – ”Men jag säger ER att många skall komma från östliga trakter och västliga trakter och lägga sig till bords med Abraham och Isak och Jakob i himlarnas kungarike; …”

Matteus 5:11-12 – ”Lyckliga är NI när man smädar ER och förföljer ER och lögnaktigt säger allt möjligt ont mot ER för min skull. Gläd ER, ja, ta glädjesprång, eftersom ER lön är stor i himlarna; på det sättet förföljde man ju profeterna före ER.”

Lukas 16:22 – ”Med tiden dog nu tiggaren och fördes bort av änglarna till platsen vid Abrahams bröst. …”

Hebréerna 11:13-16 – ”I tro dog alla dessa, fastän de inte fick uppfyllelsen av löftena, utan de såg dem uppfyllas långt borta och välkomnade dem och bekände offentligt att de var utlänningar och tillfälliga inbyggare i landet. Ty de som talar så ger till känna att de ivrigt söker ett eget land. Och om de nu verkligen hade fortsatt att påminna sig det som de hade dragit ut ifrån, skulle de ha haft tillfälle att vända tillbaka. Men nu sträcker de sig efter ett bättre [ställe], det vill säga ett som hör himlen till. Därför skäms inte Gud för dem, för att bli anropad som deras Gud, ty han har berett en stad åt dem.”

Bibeln ger aldrig löftet om någon jordisk uppståndelse. Gamla Testamentet är otydlig i fråga om livet efter döden, och den varken detaljredovisar en uppståndelse eller definierar livet efter döden. Tvärs igenom hela Nya Testamentet är uppståndelsen en himmelsk uppståndelse.

Bibeln ger löftet att det bara finns ett hopp för Kristi efterföljare.

Efesierna 4:4 – ”Det är en enda kropp och en enda tanke, alldeles som NI också blev kallade i det enda hopp som hör ER kallelse till; …”

1 Korinthierna 12:13 – ”Genom en enda ande blev vi ju alla döpta att höra till en enda kropp, vare sig vi är judar eller greker, vare sig vi är slavar eller fria, och alla fick vi en enda ande att dricka.”

Detta ”enda hopp” uppges följdriktigt som att det handlar om en uppståndelse som ande-varelser i himlen.

Matteus 6:20-21 – ”Samla i stället skatter åt ER i himlen, där varken mal eller rost förtär och där tjuvar inte bryter sig in och stjäl; för där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.”

Matteus 7:21 – ”Inte var och en som säger till mig: ’Herre, Herre’, skall komma in i himlarnas kungarike, utan den som gör min himmelske Faders vilja.”

Matteus 19:21 – ”Jesus sade till honom: ”Om du vill vara fullkomlig, gå då bort och sälj dina tillhörigheter och ge åt de fattiga, så skall du få en skatt i himlen, och kom, bli min efterföljare.”

Johannes 14:2–4 – ”2 I min Faders hus finns många boningar. Om det inte vore så, skulle jag ha sagt ER det, eftersom jag går bort för att bereda en plats åt ER. 3 Och om jag går min väg och bereder en plats åt ER, så skall jag komma igen och ta ER hem till mig, för att också NI skall vara där jag är. 4 Och dit jag nu går vet ni vägen.”

Lukas 20:34-38 – ”34 Jesus sade till dem: ”Den här tingens ordnings barn gifter sig och blir bortgifta, 35 men de som har räknats värdiga att vinna den andra tingens ordning och uppståndelsen från de döda, de gifter sig inte och blir inte bortgifta. 36 I själva verket kan de inte heller dö mera, för de är lika änglarna, och de är Guds barn genom att vara uppståndelsens barn. 37 Men att de döda blir uppväckta har också Mose gett till känna, i berättelsen om törnbusken, när han kallar Jehova ’Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud’. 38 Han är inte de dödas Gud utan de levandes, ty för honom lever de alla.””

Romarna 6:3,5 – ”3 Eller vet NI inte att alla vi som blev döpta till Kristus Jesus blev döpta till hans död? 5 Ty om vi har blivit förenade med honom i en död som liknar hans, skall vi sannerligen också bli förenade med honom i en uppståndelse som liknar hans; …”

1 Korinthierna 15:42-50 – ”42 Så är det också med de dödas uppståndelse. Det sås i förgänglighet, det uppväcks i oförgänglighet. 43 Det sås i vanära, det uppväcks i härlighet. Det sås i vaghet, det uppväcks i kraft. 44 Det sås en fysisk kropp, det uppväcks en andlig kropp. Om det finns en fysisk kropp, så finns det också en andlig. 45 Och så står det skrivet: ”Den första människan, Adam, blev en levande själ.” Den siste Adam blev en livgivande ande. 46 Likväl är det första inte det andliga, utan det fysiska, efteråt det andliga. 47 Den första människan är av jorden, danad av stoft; den andra människan är av himlen. 48 Så som den som är danad av stoft är, så är också de som är danade av stoft; och så som den himmelska är, så är också de himmelska. 49 Och alldeles som vi har burit bilden av den som är danad av stoft, skall vi också bära bilden av den himmelska. 50 Men detta säger jag, bröder, att kött och blod inte kan ärva Guds kungarike, inte heller ärver förgängligheten oförgängligheten.”

2 Korinthierna 5:6–8 – ”6 Vi är därför alltid vid gott mod och vet att vi, medan vi har vårt hem i kroppen, är borta från Herren, 7 för vi vandrar efter vad vi tror, inte efter vad vi ser. 8 Men vi är vid gott mod och finner hellre behag i att komma bort från kroppen och få vårt hem hos Herren.”

Under ämnet ”Uppståndelse” kan Insikts-boken, eller Insikt i Skrifterna, bara räkna upp en bibelhänvisning på sidan 1176 i svenska utgåvan till att peka på en jordisk uppståndelse. Skriftstället är Lukas 23:42,43 – ”I sanning säger jag dig i dag: Du skall vara med mig i paradiset”, och som redan setts syftar detta med största sannolikhet på himlen.

Varken bibeln eller de apostoliska fäderna talade om ”två hopp”. Trots att Johannes 10:16 säger att de andra fåren kommer att bli en del av ”en hjord”, hävdar Sällskapet Vakttornet att dess anhängare är uppdelade i två klasser, med en som kommer att leva på jorden. De tvingas sedan bortförklara flera enkelt uttryckta Nya Testamentet-kärnkoncept. En av dessa är att Jesus inte är medlare för den stora skaran, vilket det talas om i artikeln Mediator – only for the 144,000 (länk: https://jwfacts.com/watchtower/mediator.php).

Ett annat koncept som strider mot Sällskapet Vakttornets lära är att man föds på nytt. Att vara kristen innebär att man föds på nytt.

Johannes 3:3 – ”Till svar sade Jesus till honom: ”Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Om någon inte föds på nytt, kan han inte se Guds kungarike.”

1 Johannes 5:1–4 – ”1 Var och en som tror att Jesus är Kristus, han är född av Gud, och var och en som älskar den som födde, han älskar den som är född av honom. 2 Att vi älskar Guds barn vet vi därav att vi älskar Gud och handlar enligt hans bud. 3 Ty detta är vad kärleken till Gud innebär: att vi håller hans bud; och hans bud är inte betungande, 4 eftersom allt som är fött av Gud segrar över världen. Och detta är den seger som har segrat över världen: vår tro.”

1 Petrus 1:3–4 – ”3 Välsignad vare vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader; i överensstämmelse med sin stora barmhärtighet har han nämligen gett oss en ny födelse till ett levande hopp genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda, 4 till ett oförgängligt och obefläckat och aldrig förbleknande arv. Det är förvarat i himlarna åt ER, …”

Eftersom bibeln säger att hoppet för de ”pånyttfödda” finns i himlen, tvingas Sällskapet Vakttornet att komma med det grundlösa påståendet om att en grupp kristna inte kommer att födas på nytt. För att motverka den typen av skriftställen använder Vakttornets trossamfund sig av cirkelresonemang. Exempelvis, försöker artikeln Vakna! för den 22 augusti 1975, på sidorna 27-28 (Vakna!, 22 augusti 1974, sid. 27-28 i engelska upplagan) visa att detta skriftställe inte betyder vad det säger, eftersom det ska finnas en jordisk stor skara. Artikeln ändrar därefter lydelsen i skriftstället till ”Han ville framhålla att ingen kunde bli född på nytt med mindre han trodde på Jesus Kristus.” Detta är klassisk eisegetik; att man använder en utkorad doktrin för att förestava innebörden av bibeln.

Jorden kommer att förgås

Både Gamla och Nya Testamentet säger att jorden kommer att förgås.

Psalm 102:25–26 – ”25 För länge sedan lade du jordens grund, och himlen är dina händers verk. 26 De skall förgås, men du består; som en klädnad skall de alla slitas ut. Du skall byta ut dem som kläder, och de skall försvinna.”

Jesaja 51:6 – ”Lyft upp ERA ögon mot himlen, och se på jorden därunder. Ty himlen skall upplösas som rök, och jorden skall slitas ut som en klädnad, och dess invånare skall dö som mygg. Men min räddning förblir till oöverskådlig tid, och min rättfärdighet skall inte sönderkrossas.”

Matteus 24:34-35 – ”34 Jag säger ER i sanning att denna generation visst inte skall försvinna förrän allt detta inträffar. 35 Himmel och jord skall försvinna, men mina ord skall visst inte försvinna.”

Hebréerna 1:10-12 – ”10 … ”Du, Herre, lade i begynnelsen jordens grund, och himlarna är dina händers verk. 11 De skall förgås, men du förblir; och de skall alla åldras som en ytterklädnad, 12 och du skall rulla ihop dem som en mantel, som en ytterklädnad; och de skall bytas ut, men du är densamme, och dina år skall aldrig löpa ut.”

När Gud, i Första Moseboken 8:22, efter syndafloden lovade att aldrig mer förgöra alla levande varelser, sade han:

”Under alla de dagar jorden består skola utsådd säd och skörd, och kyla och värme, och sommar och vinter, och dag och natt, aldrig att upphöra.”
– Nya Världens Översättning, 1961-utgåvan (Utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)

På hebreiska är den första frasen ’erets yowm’ – bokstavligen jorddagar, eller under jordens dagar. King James-versionen av bibeln använder frasen ”Medan jorden finnes kvar,” och New International-versionen ”Så länge jorden består”. Dessa fraser pekar på en ändlig tid för jorden. (Nya Världens Översättning från 2015 har förvillande ändrat den här versen till att få den att lyda som; Från och med nu ska sådd och skörd, köld och hetta, sommar och vinter, dag och natt aldrig upphöra på jorden.” Detta får det att verka som att 1 Moseboken 8:22 pekar på att jorden aldrig kommer att sluta existera, för att underbygga Vakttorns-läran, trots att skriftstället indikerar motsatsen när den är korrekt översatt.)

Gud har planer för en ny jord som ska ersätta den gamla.

Jesaja 65:17–18 – ”Ty se, jag skapar nya himlar och en ny jord; och det som varit skall man inte mer komma ihåg, inte heller skall tanken på det komma upp i hjärtat. Men jubla och fröjda ER för evigt över det som jag skapar. …”

2 Petrus 3:10-13 – ”10 Likväl skall Jehovas dag komma som en tjuv; på den dagen skall himlarna försvinna med ett kraftigt, väsande ljud, men de starkt upphettade elementen skall upplösas, och jorden och de verk som är på den skall bli avslöjade. [UPPBRÄNNAS] 11 Då nu allt detta således skall upplösas, vad slags människor bör då inte NI vara, med gärningar som hör ett heligt uppförande och gudhängivenhet till, 12 medan ni väntar på Jehovas dags närvaro och ständigt har den i tankarna, den dag som får brinnande himlar att upplösas och starkt upphettade element att smälta! 13 Men enligt hans löfte väntar vi på nya himlar och en ny jord där rättfärdighet skall bo.”

Uppenbarelseboken 21:1–2 ”1 Och jag såg en ny himmel och en ny jord; ty den förra himlen och den förra jorden var borta, och havet är inte mer. 2 Jag såg också den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen från Gud, beredd som en brud smyckad för sin äkta man.”

Sällskapet Vakttornet avvisar alla dessa skriftställen som bildliga eller symboliska.

Jorden består för evigt?

Vakttornets trossamfund använder flera resonemangslinjer för att underbygga tanken att människor kommer att leva för evigt på jorden.

  1. Adam
  2. Evinnerligen-skriftställen
  3. Judiska återställelseprofetior
  4. Jesu uttalanden

Ingen av dessa koncept bevisar att jorden kommer att bestå för evigt.

  1. Adam

Gud sade till Adam att han skulle dö den dag då han äter av kunskapens träd om gott och ont. Vakttornet säger att detta antyder att Adam inte skulle dö om han inte åt av frukten. Detta är en dålig resonemangsform som kallas för tystnadsargumentet (vilseledande resonemang som endast bygger på att ett faktum inte nämndes).

”Det är inte alltsammans i Guds levande skapelse som är evigt. Vi vet att växter, också långlivade träd, till sist dör. (1 Petr. 1:24) Och det finns inte något bibliskt bevis för att det var Guds uppsåt att enskilda djur skulle leva för evigt. Likväl var det annorlunda med människor. Gud ställde i utsikt för våra första föräldrar att de aldrig skulle dö. Genom att vara lydiga kunde de hoppas få leva för evigt. (1 Mos. 2:17)”
– Vakttornet, 1 november 1974, sid. 494 (sve.)
– Vakttornet, 15 juni 1974, sid. 376 (eng.)

Ett icke-yttrande bör inte användas för att utarbeta en lära. En slutsats kan inte dras utifrån något som Gud inte har sagt. Om Adam hade varit trogen, kan Gud ha haft hur många planer som helst för Adam, av vilka ingen berörs i Första Moseboken. Om alla övriga aspekter av den jordiska skapelsen går i riktning mot förfall och död är det lika vettigt att dra slutsatsen att människans jordiska existens också är temporär.

Liknande resonemang används när man säger att Jesaja 45:18 bevisar att jorden evinnerligen består:

”Ty detta är vad Jehova har sagt, himlens Skapare, han, den sanne Guden, han som har format jorden och gjort den, han som gav den en fast grund, som inte skapade den förgäves utan formade den till att vara bebodd: …”

Det är en icke-yttrad slutsats att jorden kommer att bestå evinnerligen. Allt som kan dras av detta är att Gud under en period ville att jorden skulle vara bebodd.

  1. ’Evighet skriftställen’

Det huvudsakliga stödet för Sällskapet Vakttornets lära om att mänskligheten kommer att leva för evigt på jorden är Gamla Testamentets skrifter som säger att jorden kommer att uppehålla sig till obestämd tid eller för alltid. Dessa är inte bevis på att jorden aldrig kommer att förgås av följande skäl;

• Evinnerligen kan användas bildligt i bibeln
• Bibeln säger att jorden kommer att förgöras
• Alla dessa referenser kommer från de poetiska böckerna

Jorden består för evigt

De följande skriftställen som säger att jorden kommer att bestå till obestämd tid eller för evigt är alla från bara två bibelböcker, Psalmerna och Predikaren, som båda befattar sig med poesi.

Psalm 37:29 – ”De rättfärdiga skall ta jorden i besittning, de skall bo för evigt på den.”

Psalm 104:5 – ”Han har grundat jorden på dess fästen, den skall aldrig i evighet bringas att vackla.”

Psalm 78:69 – ”Han byggde sin helgedom lik höjderna, lik jorden som han har grundat till oöverskådlig tid.”

Predikaren 1:2–4 – ”2 ”Fullständig tomhet!” säger församlaren, ”fullständig tomhet! Allt är tomhet!” 3 Vilken vinning har en människa av all sin möda under solen? 4 En generation går, och en generation kommer, men jorden består till oöverskådlig tid.”

Med uppfattningen om poetisk handlingsfrihet kan dessa inte tas som bokstavliga utan ytterligare stöd. Inte heller hänvisar dessa skriftställen tydligt till Jesu rikes styre. Tidskriften Vakttornet visar att det är vedertaget att dessa ställen hänvisar till israeliterna och det utlovade landet.

”◼ Psalm 37:29 har ju översatts: ”De rättfärdiga skall besitta landet och bo i det evinnerligen.” Avser detta då bara att Israel för beständigt skulle besitta det utlovade landet?”
– Vakttornet, 15 oktober 1986, sid. 30 (sve.)
– Vakttornet, 1 januari 1986, sid. 31 (eng.)

Ovanstående återgivning av Psalm 37:29 är från King James utgåva. Så som är sant med många andra utgåvor, återger det hebreiskans ’erets’ såsom ”land.” ’Erets kan syfta på en distinkt region eller till en nations territorium, exempelvis ”Sinears land” eller ”Egyptens land.” – 1 Moseboken 10:10, 11; 21:21; Psalm 78:12; Jeremia 25:20. Så Psalm 37:11, 29 skulle kunna peka på att israeliterna kunde ha varit och borde ha varit permanenta invånare i det utlovade landet. I enlighet med Guds förbund med Abraham kunde de ha stannat kvar i det territorium som Gud gav dem, med generation efter generation som åtnjuter hans välsignelser där. Men det gick, emellertid, inte till på det viset, därför att israeliterna blev otrogna gentemot Gud.

Evighet figurativt

Evighet och oöverskådlig tid kan vara bildligt/figurativt och komma till ett slut.

2 Samuelsboken 7:24 – ”Och du befäste ditt folk Israel åt dig som ditt folk till oöverskådlig tid, och du, Jehova, har blivit deras Gud.”

1 Kungaboken 1:31 – ”Då bugade sig Batseba djupt med ansiktet mot marken och kastade sig ner inför kungen och sade: ”Må min herre, kung David, leva till oöverskådlig tid!””

Likaledes plågas inte den falske profeten bokstavligen för evigt.

Uppenbarelseboken 20:10 – ”Och Djävulen, som vilseledde dem, slungades i eld- och svavelsjön, där både vilddjuret och den falske profeten redan var; och de skall plågas dag och natt i evigheters evighet.”

  1. Judiska återställelseprofetior

Jesaja och Hesekiel innehåller texter som beskriver perfekta levnadsförhållanden. En text av det slaget som regelbundet hänvisas till är Jesaja 65.

Jesaja 65:17–25 – ”17 ”Ty se, jag skapar nya himlar och en ny jord, och det som varit skall man inte mer komma ihåg, inte heller skall tanken på det komma upp i hjärtat. 18 Men jubla och fröjda ER för evigt över det som jag skapar. Ty se, jag skapar Jerusalem till fröjd och hennes folk till jubel. 19 Och jag skall fröjdas över Jerusalem och jubla över mitt folk; och det skall inte mer höras ljud av gråt eller ljud av klagoskri i henne.” 20 ”Därifrån skall det inte mer vara ett dibarn som blir bara några dagar gammalt, inte heller en gammal man som inte fyller sina dagars mått; ty den som dör hundra år gammal är bara som en pojke, och en syndare skall drabbas av förbannelse när han är hundra år gammal. 21 Och de skall bygga hus och bo i dem; och de skall plantera vingårdar och äta deras frukt. 22 De skall inte bygga för att någon annan skall bo där; de skall inte plantera för att någon annan skall äta. Ty som ett träds dagar skall mitt folks dagar bli; och mina utvalda skall göra fullt bruk av sina händers verk. 23 De skall inte möda sig förgäves, och de skall inte föda barn till plötslig förskräckelse; ty de är den avkomma som består av Jehovas välsignade, och deras ättlingar tillsammans med dem. 24 Och det skall ske att innan de ropar skall jag svara; medan de ännu talar skall jag höra. 25 Vargen och lammet skall beta tillsammans, och lejonet skall äta halm som tjuren; och stoft skall vara ormens föda. De skall inte göra skada eller vålla fördärv någonstans på mitt heliga berg”, har Jehova sagt.”

Man har uppfattningen om att dessa texter är profetior om den judiska befrielsen från Babylon, till och med Bibelsällskapet Vakttornet har den uppfattningen.

”Den första uppfyllelsen av Jesaja 65:17–19 gällde de forntida judarna, vilka, enligt vad Jesaja hade förutsagt, faktiskt återvände till sitt hemland och där återupprättade ren tillbedjan.”
– Vakttornet, 15 april 2000, sid. 10 (sve. & eng.)

”Den här profetian fick sin första uppfyllelse år 537 f.v.t., när den judiska kvarlevan fördes tillbaka till Jerusalem.”
– Jesajas profetia – ett ljus för alla människor, 2:a boken [2001], sid. 380-382 (sve. & eng.)

Jesaja säger att det kommer att fortsätta finnas barn och såsom träd kommer dessa välsignade judar att uppfylla sina dagar, åldras och dö, som verkligen inte är möjligt i det eviga paradis som Sällskapet Vakttornet utlovar. Jehovas löfte att han skulle välsigna de rättfärdiga israeliterna med ett fridfullt liv och därpå döden i ålderdomen var bekant för judarna;

5 Moseboken 4:40 – ””Och du skall följa hans förordningar och hans bud, som jag ger dig befallning om i dag, för att det skall gå väl för dig och dina söner efter dig och för att du skall få en lång följd av dagar på den jord som Jehova, din Gud, ger dig, för alltid.””

Job 36:11 – ”Om de lyder och tjänar honom, får de sluta sina dagar i lycka och sina år i ljuvlighet.”

Trots skildringen av döden i Jesaja 65 använder Vakttornets samfund sig av denna text som ett bevis på att denna jord kommer att bli ett evigt paradis där döden inte finns längre. Jesaja 65:20 säger rätt så klart att människor kommer att dö i detta paradis efter att de har uppfyllt sina dagar.

Jesaja 65:20 – ””Därifrån skall det inte mer vara ett dibarn som blir bara några dagar gammalt, inte heller en gammal man som inte fyller sina dagars mått; ty den som dör hundra år gammal är bara som en pojke, och en syndare skall drabbas av förbannelse när han är hundra år gammal.

Vakttornets trossamfund försöker att klämma ihop detta avsnitt för att det ska passa dess lära, genom att kombinera tre separata anföranden till ett, att bara syndare dör.

”De som får glädjen att vara en bestående del av den nya jorden kommer inte att bli gamla och gå en oundviklig död till mötes. Jesaja 65:20 försäkrar oss: … Och de som väljer att göra uppror mot Gud kommer inte att få fortsätta att leva, utan Gud kommer att ta bort dem. Hur är det då om en upprorisk syndare är hundra år? Han kommer då att dö ”som blott och bart en pojke” — jämfört med ett ändlöst liv. — 1 Timoteus 1:19, 20; 2 Timoteus 2:16–19.”
– Vakttornet, 15 april 2000, sid. 16 (eng. & sve.)

Hänvisningarna till döden – att ingen människa inte kommer att ”fylla sina dagars mått”, och att en man kommer att dö som blott och bart en pojke – är inte riktade bara mot ”syndare”, det gäller alla människor. Syndare urskiljer man unikt ur denna grupp genom frasen, ”och en syndare skall drabbas av förbannelse.”

Går det att använda återställelseprofetior för att bestyrka ett paradis på den här planeten?

  1. Det nämns inget om en andrahandstillämpning
  2. De talar om en ny himmel och en ny jord
  3. De nämner att människor kommer att dö på denna nya jord

Dessa motsägelser nödvändiggör för Sällskapet Vakttornet att förklara hur de passar in i deras trosstruktur och på så vis kan återställelseprofetior inte vara grunden för tron på det eviga jordiska paradiset om de inte får stöd från annat håll.

Som med en stor del av bibelns profetior försöker Vakttornssamfundet anpassa den nya jordens uppfyllelse kring den andre ledaren, Rutherford. Jesaja sägs ha blivit uppfylld jämlöpande med frigivningen av Rutherford från fängelset år 1919. Uppfyllelsen efter Harmageddon är enbart ett tillägg till denna centriskhet kring Vakttornssamfundsapplikationen.

”Jesajas profetia fick en uppfyllelse i miniatyr när Israel fördes tillbaka från fångenskapen i Babylon, men den större uppfyllelsen började äga rum från och med år 1919 v.t., då det andliga Israel frisläpptes från fångenskapen hos det stora Babylon. Återställelsen till deras ”land”, deras andliga paradis, var då fullständig och slutgiltig. De skulle nämligen aldrig mer komma i slaveri under någon del av Satans världsvälde av falsk religion.”
– Vakttornet, 1 mars 1984, sid. 31 (sve.)
– Vakttornet, 1 december 1983, sid. 31 (eng.)

Men denna och andra återställelseprofetior överspänner särdrag som också kommer finna en materiell uppfyllelse på den paradisiska jorden.

Likafullt visar Jesaja-boken att Jesajas 11:e kapitel uppfylldes under judisk tid, med dess andrahandsuppfyllelses inträffande år 1919. Konceptet att detta syftar på ett framtida paradis är nästan en eftertanke.

”Föreställ dig en israelit som just har fått veta att Cyrus (Kyros) har utfärdat ett påbud om att judarna får återvända till Jerusalem och återuppbygga templet. Kommer han att lämna tryggheten i Babylon och företa den långa resan hem? Under israeliternas 70-åriga frånvaro har de övergivna fälten blivit överväxta av ogräs. Vargar, leoparder, lejon och björnar stryker nu fritt omkring på dessa fält, och kobror har sina bon där. De återvändande judarna kommer att vara beroende av husdjur för sitt uppehälle. De måste ha får, getter och nötkreatur för att få mjölk, ull och kött, och de måste ha oxar som drar plogen. Kommer deras husdjur att bli ett byte för rovdjuren? Kommer de små barnen att bli bitna av ormar? Hur är det med faran att råka ut för ett bakhåll på vägen?

Jesaja tecknar nu en hjärtevärmande bild av de förhållanden som Gud kommer att införa i landet. Han säger: ”Vargen skall bo en tid tillsammans med bagglammet, och leoparden skall lägga sig ner tillsammans med killingen, och kalven och det manprydda unga lejonet och det välgödda djuret, alla tillsammans; … Kunskapen om Jehova förändrar inte djur, men den påverkar människor. Israeliterna behöver inte frukta vilda djur och vilddjurslika människor, vare sig på vägen hem eller i det återställda landet. — Esra 8:21, 22; Jesaja 35:8–10; 65:25.

Den här profetian har emellertid en större uppfyllelse. År 1914 blev Jesus, Messias, insatt på tronen på det himmelska Sions berg. År 1919 befriades de kvarvarande av ”Guds Israel” ur babylonisk fångenskap och hade del i att återupprätta den sanna tillbedjan. (Galaterna 6:16) Därmed var vägen öppen för en nutida uppfyllelse av Jesajas profetia om ett paradis.

Kommer Jesajas profetia att få ytterligare en uppfyllelse, kanske en mer bokstavlig, i det återupprättade paradiset? Det verkar rimligt att tro det.”
– Jesajas profetia – ett ljus för alla människor, 1:a boken [2000], sid. 163-164 (sve. & eng.)

Uppenbarelseboken 21:1–4 talar också om ”en ny himmel och en ny jord” och är delvis baserad på Jesaja 65. Detta ställe följer på Satans slutgiltiga förintelse (Uppenbarelseboken 20:7), vilket placerar upprättandet av den nya jorden efter Kristi 1 000-åriga regeringstid. Av denna anledning har vissa kristna uppfattningen att det kommer skapas en ny jord när fullkomlighet återigen har uppnåtts vid slutet av Kristi regering. Andra nöjer sig med att vidgå att Guds avsikt och den slutliga uppfyllelsen ännu inte har uppenbarats fullt ut.

  1. Jesu jord-citat

Det var bara vid ett tillfälle som Jesus talade om jorden. Han förde fram två yttranden som ofta används av Jehovas vittnen som ”bevismedel” på att de rättfärdiga kommer att leva för evigt på jorden. Men i dessa skrifter står det inte att jorden kommer att bestå evinnerligen eller att människor kommer att leva på den.

Det första yttrandet från Jesus står i Matteus 5:5 ”Lyckliga är de som är milda till sinnes, eftersom de skall ärva jorden.”

De flesta vittnen är omedvetna om deras egen utlärning om det här skriftstället, då till och med Sällskapet Vakttornet inte ens säger att detta skriftställe gäller de andra fåren. Vakttornsdoktrinen är att de milda till sinnes som avses i detta skriftställe är Jesus och jorden är hans arv.

”De smorda medlemmarna i den kristna församlingen sägs ha ett himmelskt arv och som Kristi ”bröder” få del i hans arv. (Ef 1:14; Kol 1:12; 1Pe 1:4, 5) Detta arv inbegriper jorden. (Mt 5:5)”
– Insikt i Skrifterna – band 1 [1988], sid. 163 (sve.), sid. 1201 (eng.)

”… sade att ”de som är milda till sinnes … skall ärva jorden”. (NW) Ja, det är de som är milda till sinnes som skall vara med Kristus i hans himmelska rike och härska över jorden.”
– Vakttornet, 1 november 1974, sid. 496 (sve.)
– Vakttornet, 15 juni 1974, sid. 377–378 (eng.)

”När Jesus sade, såsom vi läser i Matteus 5:5 (NW): ”Lyckliga äro de som äro milda till sinnes, ty de skola ärva jorden”, vilka talade han då om? — H. S., USA.

Jesus tillämpade här uttrycket ”milda till sinnes” eller ”saktmodiga” på dem som var hans lärjungar vid den tiden och som väntade på att få del i det himmelska riket. Han var den saktmodigaste bland dem och deras föredöme. Hebréerna 1:1, 2 och 2:5, 6 visar att Jesus ärver jorden eller tar den i besittning. Hans lärjungar gjordes till hans medarvingar i Riket och tillträder detta arv, som jorden utgör, eller besittningen av den tillsammans med honom. Alltså är Matteus 5:5 strängt taget inte tillämpligt på de ”andra fåren”.”
– Vakttornet, 15 april 1960, sid. 192 (sve.)
– Vakttornet, 1 augusti 1959, sid. 479 (eng.)

”Kommer det att markera uppfyllelsen av Jesu löfte: ”Saliga är de saktmodiga: ty de skall ärva jorden”? Nej, åtminstone inte i första hand. De orden som i första hand yttrades av psalmisten David, gäller först och främst för – en som är utomordentligt ödmjuk, Jesus Kristus, till vem hans Fader, Jehova Gud, sade: ”Begär av mig, så skall jag ge dig nationer som arvedel och jordens ändar som besittning.” Att få ärva jorden är en del av hans belöning för hans saktmodiga och trofasta kurs som människa. – Matteus 5:5, såsom angivits; Psalm 2:8.”
– Vakttornet, 1 mars 1958, sid. 139 (eng.) (Ingen svensk upplaga av artikeln hittades, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)

Att dela detta arv med Jesus Kristus kommer att bli hans ”brud”, hans fotspårsföljare, begränsade till 144 000, som kommer att få en himmelsk belöning. (Uppenbarelseboken 14:1,3) Således säger aposteln Paulus till dem i Romarna 8:17: Om vi alltså är barn, är vi också arvingar: ja, Guds arvingar och Kristi medarvingar.” Jesus hänvisar till sina speciellt gynnade efterföljare som en ”liten hjord.” Men principen som uttrycks i Matteus 5:5 gäller också Jesu andra får, vilka, som milda till sinnes, kommer att få evigt liv på jorden. På vilket vis? Genom att de kommer att hålla jorden i förtroendeuppdrag för Kristus och hans brud, som permanenta innehavare eller hyresgäster, så att säga.

Efter detta yttrande fortgick Jesus med att recitera Herrens bön, och sade i Matteus 6:10; ”Låt ditt kungarike komma. Låt din vilja ske, så som i himlen så också på jorden.”

Herrens bön säger inte att jorden ska bestå för evigt eller levas på. Faktum är att detta skriftställe motsäger Sällskapet Vakttornets lära eftersom det antyder att Guds vilja redan skedde i himlen när Jesus förde fram detta uttalande.

Logistisk omöjlighet

Vakttornsskildringar av paradiset innehåller surrealistiska bilder av tama djur, barn och lyxhus åtskilda av åtskilliga kilometer med parklandskap. Dessa bilder skulle mycket väl kunna locka människor till religionen, som vill tillhöra en sådan värld, men är inte baserade på någon form av verklighet.

Vakna!, 22 december 2005

JW.org Video 2014

Utan döden kommer det, förvisso, inte finnas några barn, eftersom jorden inom kort skulle fyllas till sin kapacitet.

”När förordnandet att utfylla jorden har infriats, när barnafödande slutar, kanske äktenskapspartnerna får fortsätta med sitt förhållande som livskamrater, eller kanske inte, beroende på vad den gudomliga viljan är vid den framtida, avlägsna tiden.”
– Vakttornet, 1 augusti 1952, sid. 478 (eng.) (Ingen svensk upplaga av artikeln hittades, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)

”Vid slutet av de tusen åren, när jorden utfyllts, kommer det inte finnas någon mer anledning för äktenskap, äktenskapsförhållanden och barnuppfostran.”
– Möt faktumen [eng. Face the Facts] [1938], sid. 58–59 (eng.) (Utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)

De här bilderna innehåller komplexa material som används för att skapa vackra hus och inbundna böcker. Ändå verkar denna värld inte innehålla någon infrastruktur; inga vägar, fabriker eller elektricitet. Om människor ska kunna resa, forska och åtnjuta av många av det moderna livets underverk, kommer det att behövas modern infrastruktur, till skillnad från vad som skildras i nästan alla av Sällskapet Vakttornets skildringar av den nya ordningen.

Det finns också oerhört få människor som visas som befolkar stora mängder mark. En logistisk fråga lyder: ”Om alla döda ska återuppstå på jorden, kommer de alla att få plats, då?” Vakttornsresonerande gör gällande att det kommer finnas gott om utrymme, baserat på ett antal att bara 20 miljarder människor levde före år 1900.

Antalet på 20 miljarder är i hög grad tveksamt, då det verkliga antalet troligen blir åtskilliga gånger högre än så. För att markera hur pass lite ansträngning som har lagts ner på att använda ett korrekt antal, lägg då märke till att Vakttornssällskapet har använt samma angivna antal i över 100 år i dagsläget. År 1925 konstaterades följande i boken Vägen till Paradiset [eng. The Way to Paradise] på sidan 209 (engelska utgåvan):

”Det är väldigt tveksamt om det någonsin har fötts så många som 20 000 000 000 människor på denna jord.”
– Vägen till paradiset [1925], sid. 209 (eng.) (Ingen svensk utgåva av boken hittades, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)

År 1971 använde boken Aid to Bible Understanding [sve. Hjälp till att förstå bibeln] och 1988-utgivna Insikts-boken tills vidare samma uppskattning på 20 miljarder människor, trots att 9 miljarder människor föddes under 1900-talet.

”En mycket vidsynt uppskattning av antalet personer som någonsin har levt på jorden är tjugo miljarder (20 000 000 000).”
– Hjälp till att förstå Bibeln [eng. Aid to Bible Understanding] [1971], sid. 1400 (eng.) (Ingen svensk utgåva av boken hittades, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)

”Jordens nuvarande landyta är ca 148 000 000 km2 eller ca 14 800 000 000 hektar. Även om halva den ytan avskildes för andra ändamål, skulle det fortfarande finnas mer än en tredjedels hektar (ca 3 700 m2) åt var och en. En markyta av den storleken kan förse en människa med mer livsmedel än hon behöver, särskilt med tanke på att Gud kommer att ge sin välsignelse så att det blir ett överflöd av mat, något han gav prov på i fallet med Israels nation.”
– Insikt i Skrifterna – band 2 [1988], sid. 1181 (sve.), sid. 792 (eng.)

Antalet som används av Sällskapet Vakttornet saknar underlag och Population Reference Bureau uppskattar att 105 miljarder människor har fötts bara under de senaste 2 000 åren, enbart.

Jorden har 148 000 000 km2 land (fastän om endast cirka 31 000 000 km2 är odlingsbar). Med 6 miljarder människor är den genomsnittliga mängden mark per person 5 tunnland, eller 2,02 hektar. Med 100 miljarder människor skulle detta reduceras till mindre än en 1/3 av ett tunnland åt vardera. Detta är ohållbart utifrån någon ekologisk förebild överhuvudtaget. Men antalet blir desto färre, i och med att hela den fullständiga världen aldrig kan odlas, eftersom detta inte bara skulle innebära att man odlar grödor på de högsta klippiga bergen, utan också att alla skogar skulle röjas. För att förstå omfattningen av detta antal hade Kina år 2000 135 personer per kvadratkilometer; med 100 miljarder människor som återuppstår skulle det finnas över 715 människor per kvadratkilometer.

Om 100 miljarder människor skulle återuppstå på jorden skulle det inte finnas ett paradis med glesbefolkade landområden, fyllda med leende barn som bor i herrgårdar.

Vetenskaplig verklighet

Kommer jorden att existera för alltid? Självklart är detta en omöjlighet. Det är ett obestritt vetenskapligt faktum att jorden kommer sluta att existera, i överensstämmelse med vad som står i Jesaja 51:6 att ”jorden skall slitas ut som en klädnad”. Reflektera på följande indikatorer på att jorden inte blev utformad för att vara för evigt.

Precis som trä omvandlas till energi och sönderfaller i en eld, kommer solen med tiden att bli förbrukad på all materia. När vätet i dess kärna har omvandlats till helium kommer solen att expandera till en röd jätte och omsluta jorden. När heliumet tar slut kommer solen att dra ihop sig till en vit dvärg.

Därförutom svalnar jordens kärntemperatur. Den tid kommer att komma då detta leder till att de magnetiska fälten avtar och jorden förlorar sin atmosfär. Det är vad som hände med Mars, och kommer att leda till att jorden inte längre kan uppehålla liv. Inte ens månen var utformad för att alltid kretsa runt jorden. För närvarande rör sig månen ytterligare 3,82 centimeter bort från jorden varje år. Om jorden skulle kunna bestå för evigt skulle Jehova behöva skriva om de universella lagar som han anstiftade vid skapelsen.

Det fundamentalistiska svaret på detta är att ”med Gud är allt möjligt”. Om Gud säger att jorden kommer att finnas kvar för evigt, kommer han att se till att den gör det. Gud har makten att tanka solen eller värma upp jordens kärna. Exempelvis säger tidningen Vakttornet:

”Dessutom varnar en del forskare för att jorden och livet på den kan hotas av stora meteoriter, av exploderande stjärnor eller av att solens väteförråd tar slut.

Forskare tror att jorden gradvis, kanske under många miljarder år, kommer att förlora förmågan att upprätthålla mänskligt liv. I Encyclopædia Britannica beskrivs det som ”den irreversibla tendensen mot oordning”.

Lyckligtvis försäkrar Bibeln oss om att Jehova Gud inte kommer att tillåta att jorden går under eller blir obeboelig. Som Skapare har han obegränsad ”dynamisk energi” och kan uppehålla universum i all oändlighet. (Jesaja 40:26)”
– Vakttornet, Allmänna upplagan, 1 april 2008, sid. 10 (eng. & sve.)

Även om det är teoretiskt möjligt för Gud, låter en argumentation av det slaget vem som helst att tro vad som helst. Denna uppfattning motsäger också ett av de uppenbara bevisen för en Gud; den strukturerade ordningen i universum. Om universum är matematiskt perfekt, som Jehovas vittnen säger att den är, då går Gud i så fall emot sin ordning för att förändra solens öde. Egentligen, om allt är möjligt med Gud, varför skapade han i så fall saker och ting på ett sådant sätt att solen håller på att dö? Varför inte bara skapa universum på ett sådant sätt att det varar för evigt?

I linje med vetenskapen säger bibeln i 2 Petrus 3:12,13 att ”… den dag som får brinnande himlar att upplösas och starkt upphettade element att smälta! Men enligt hans löfte väntar vi på nya himlar och en ny jord där rättfärdighet skall bo.” Bibeln klargör inte Guds plan för denna nya jord så spekulationer är meningslösa.

Naturen själv indikerar att jordelivet inte kan vara odödligt. Långt innan Adams synd hade Gud lagt in i skapelsen, både det levande och det livlösa, tendensen eller utvecklingsriktningen att förfalla. Djur och växtlighet ärvde inte synd, ändå dör alla levande djur och växtlighet enligt den naturliga livsordningen. Första Moseboken 3:22 förklarar att Gud drev ut Adam och Eva ur Edens lustgård för att förhindra dem från att äta av livets träd för att förhindra att de lever ”till obestämd tid”, vilket indikerar att de inte skapades odödliga.

Slutsats

Guds efterföljare ser fram emot att emottaga saker som inte är av den här världen, saker som tidigare inte setts och inte hörts.

1 Korinthierna 2:9 – ”Men alldeles som det står skrivet: ”Vad öga inte har sett och öra inte har hört och människohjärtat inte har tänkt ut, det har Gud berett åt dem som älskar honom.””

Det finns inget som tyder på att människor kommer att leva för evigt på denna jord. Ingen bibel säger att mänskligheten kommer att återuppstå på jorden, medan bibeln däremot regelbundet talar om en himmelsk uppståndelse. Användning av ordet paradis hänvisar i allmänhet till himlen och Uppenbarelseboken inplacerar den stora skaran i himlen.

Läran om att Jehovas vittnen aldrig kommer att dö utan överleva för att leva för evigt på paradisjorden är kärnan för nutida Vakttornsläran. I över ett sekel har anhängare av Sällskapet Vakttornet trott att de inte kommer att dö. Ett flertal generationer av vittnen som förväntade sig att leva för evigt är nu döda. Medan majoriteten av människor lär sig att acceptera döden som en visshet, förbereder sig inte barn som uppfostras som Jehovas vittnen känslomässigt eller ekonomiskt för ålderdomen. De väntar under tiden Vakttornssamfundets löften fortgår som ouppfyllda årtionde efter årtionde. Ordspråksboken 13 visar att livet bör byggas på visdom och varnar i vers 12 för följande;

”När det som är ens förväntan fördröjs blir hjärtat sjukt, …”

Rekommenderad läsning

You Can’t Live Forever on Earth [sve. Man kan inte leva för evigt på jorden] – Länk: http://www.smmcroberts.net/blog/you-cant-live-forever-in-paradise-on-earth/

Efter att Raymond Franz avgick från den styrande kretsen skrev han om sin motsättning till en viss Vakttornslära. En artikel talade om denna syn på det jordiska paradiset och förklarade att han inte kände det som om att bibeln var stadgad/bestämd på något sätt. Läs Eternal Life on Earth?, Länk: http://www.jwfacts.com/other/franz-eternal-life-on-earth.php.

Den här artikeln skrevs ursprungligen i juni år 2005, senaste uppdateringen kom i mars år 2016. Översattes från engelska till svenska i september 2022. Länk till engelska källartikeln är: http://www.jwfacts.com/watchtower/earth-forever.php