Nordens kung och söderns kung är en berättelse från Daniel 11 om konflikten mellan Seleukidernas och Ptolemaiernas dynastier. Sällskapet Vakttornet hävdar att denna berättelse har en nutida andrahandsuppfyllelse, som för närvarande hänvisar till konflikten mellan USA och Ryssland. Är detta en giltig slutsats?
Konflikten i Daniel 11 mellan “Nordens kung” och “Söderns kung” följs av Mikaels uppresning i Daniel 12. Jehovas vittnen betonar detta som en profetia för den sista tiden, där spänningarna mellan Ryssland och Amerika leder till Harmageddon.
Att känna till varför Sällskapet Vakttornet tror att Daniel 11 har två uppfyllelser, och historien om förändringar av vilka länder som Sällskapet Vakttornet har tilldelat norr och söder visar huruvida deras tolkning har grund.
Daniel 11
Daniel 11 nämner Persien, Grekland och Egypten vid namn. Den detaljnivå som ges gällande nordens kung och söderns kung gör det tydligt vilka riken dessa var, vilket leder till enighet om att de var seleukidiska (nordens kung) och ptolemaiska (söderns kung) dynastierna, vilket Sällskapet Vakttornet och många andra kristna grupper är samstämmiga om.
”Från början syftade uttrycken nordens kung och söderns kung på politiska makter som låg norr och söder om landet Israel.” – Vakttornet, Studieupplagan, maj 2020, sid. 3 (sve. & eng.)
”Jehovas ängel beskriver hur den dramatiska konflikten börjar: ”Söderns kung skall bli stark, ja en av hans [Alexanders] furstar; och han [Nordens kung] skall få övertaget över honom och härska med stor makt, större än dennes härskarmakt.” (Daniel 11:5) Beteckningarna ”Nordens kung” och ”Söderns kung” syftar på kungar norr och söder om Daniels folk, som vid det här laget hade befriats från fångenskapen i Babylon och återvänt till Judas land. Den förste ”Söderns kung” var Ptolemaios I av Egypten. En av Alexanders generaler som fick övertaget över Ptolemaios I och som härskade ”med stor makt” var den syriske kungen Seleukos I Nikator. Han iklädde sig rollen som ”Nordens kung”.” – Ge akt på Daniels profetia [1999], sid. 218 (sve. & eng.)
“Efter Alexander den stores död fick Ptolemaios I Egypten och andra närliggande länder. Eftersom Egypten låg söder om Daniels folks land, fyllde Ptolemaios rollen som “Söderns kung”. Tidigare hade han varit en av Alexander den stores “furstar”, ja, en av de mest skickliga generalerna. Ändå skulle “Nordens kung”, Seleukos I, regera med ett omfattande herravälde, större än Ptolemaios “styrande makt”.” – Vakttornet, 15 augusti 1977, sid. 490 (eng.) (Utdraget är direktöversatt)
”I redogörelsen för den uråldriga maktkamp mellan de symboliska konungarna ”Nordlandskonungen” och ”Söderlandskonungen”, som blivit förutsagd i Daniels profetia, kapitel 11, har vi nu nått fram till 1900-talet av vår kristna era. Den 1 januari 1871 återupprättades Tyska riket, och inom kort ingick det en trippelallians med Österrike-Ungern och kungariket Italien. Å andra sidan satte sig Brittiska imperiet år 1882 i besittning av herraväldet över Egypten.” – Vakttornet, 15 april 1960, sid. 185 (sve.) – Vakttornet, 15 januari 1960, sid. 56 (eng.)
Denna tolkning görs på liknande sätt av andra religiösa grupper.
”Daniel 11:1–35 ger en redogörelse, skriven år i förväg, för intrigen mellan kungen i Södern och kungen i Norr. I den sekulära historien kallas kungen i Södern ofta för Ptolemaios. Den ptolemaiska dynastin regerade från Alexandria i Egypten, som ligger söder om Israel. Kungen i Norr regerade från Antiokia i Syrien, som ligger norr om Israel, under namnet Seleukos eller Antiochos.” – https://www.ucg.ca/booklets/the-final-superpower/king-north-vs-king-south (sedan augusti 2025)
”’Nordens kung’ som nämns i Daniel 11 är egentligen en serie grekiska kungar i Syrien från den seleukidiska dynastin. Syrien ligger norr om Israel, så kungen i Syrien är ’Nordens kung’. Egypten ligger söder om Israel, så serien av egyptiska kungar från den ptolemaiska dynastin är ’Söderns kung’ i detta avsnitt.” – https://www.gotquestions.org/King-of-the-North.html (sedan augusti 2025)
Följande karta visar hur förhållandet mellan de seleukidiska och ptolemaiska riken geografiskt sett var norr och söder om Israel.
Det råder ingen tvekan om att Daniel 11 hänvisar till dessa riken och händelser som börjar omkring 323 f.Kr.
Andra uppfyllelse
Sällskapet Vakttornet hävdar att Daniel 11 hade en andra uppfyllelse i modern tid, där kungarna i norr och söder hänvisar till länder som existerar i samtida tid – vilket betyder att de relaterar till dig, läsaren.
Rutherford hänvisade inte specifikt till Daniel 11, utan talade om ”nationerna i USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Ryssland och Skandinavien” i boken Den Fullbordade Hemligheten från 1917, och satte dem i linje med Uppenbarelseboken 19 och Hesekiel 9.
Under sin historia har Sällskapet Vakttornet presenterat följande förändringar i vem nordens kung och söderns kung representerar.
När det gäller Söderns kung:
”År 1870 var Storbritannien det största riket på jorden och hade världens mäktigaste armé. … Under första världskriget stred USA och Storbritannien tillsammans och bildade en mäktig militärallians. Då blev de det brittisk-amerikanska världsväldet. Precis som Daniel hade förutsagt hade den här kungen byggt upp ”en enormt stor och mäktig armé”. (Dan. 11:25) Under de sista dagarna har det brittisk-amerikanska världsväldet varit söderns kung.” – Vakttornet, Studieupplagan, maj 2020, sid. 4-5 (eng. & sve.)
När det gäller nordens kung:
”Tyskland hade varit huvudfiende till Söderns kung — det anglo-amerikanska världsväldet — under de båda världskrigen och hade innehaft ställningen som Nordens kung. Men efter andra världskriget stod den nationen delad. Västtyskland blev bundsförvant till Söderns kung, och Östtyskland allierade sig med en annan mäktig maktfaktor — det kommunistiska nationsblocket med Sovjetunionen i spetsen. Detta block, denna politiska maktfaktor, trädde fram som Nordens kung i stark opposition mot den anglo-amerikanska alliansen. Rivaliteten mellan de båda kungarna utlöste ett kallt krig som varade från 1948 till 1989. Tidigare hade den tyske Nordens kung handlat ”emot det heliga förbundet”. (Daniel 11:28, 30) Hur skulle kommunistblocket handla med avseende på detta förbund?” – Ge akt på Daniels profetia [1999], sid. 271–272 (eng. & sve.)
Eftersom boken Ge akt på Daniels profetia skrevs år 1999 kunde den inte identifiera den nuvarande nordens kung på grund av Sovjetunionens upplösning.
”Upplösningen av Sovjetunionen i december 1991 innebar en stor motgång för Nordens kung. Vem kommer att vara denne kung när Daniel 11:44, 45 uppfylls? Kommer han att vara något av de länder som var en del av det tidigare Sovjetunionen? Eller kommer han att fullständigt ändra identitet som han har gjort flera gånger tidigare? Kommer utvecklingen av kärnvapen hos ännu fler nationer att resultera i en ny kapprustning och påverka denne kungs identitet? Endast tiden kan ge svar på dessa frågor, och vi gör klokt i att inte spekulera. När Nordens kung företar sitt sista fälttåg, kommer alla som har insikt i Bibeln att tydligt kunna se hur profetian uppfylls.” – Ge akt på Daniels profetia [1999], sid. 280–281 (eng. & sve.)
År 2020 publicerade Sällskapet Vakttornet en artikelserie med en uppdaterad förklaring. Dessa artiklar beskrev historien bakom Sällskapet Vakttornets tolkningar som spände sig över Tyskland och Sovjetunionen.
”Nordens kung i ändens tid…
VEM ÄR NORDENS KUNG?
År 1871, året efter att broder Russell och några andra hade bildat en bibelstudiegrupp, framträdde nordens kung igen. Det året spelade Otto von Bismarck en nyckelroll när Tyska riket bildades. … Efter andra världskriget tog Sovjetunionen stora områden från Tyskland. Och precis som den totalitära nazistregimen hade gjort, förföljde Sovjetunionen och dess allierade alla som satte lojalitet mot Gud framför lojalitet mot staten. Därmed tog Sovjetunionen och dess allierade över rollen som nordens kung.” – Vakttornet, Studieupplagan, maj 2020, sid. 2, 5, 6 (eng. & sve.)
År 2020 hade Ryssland under Putin börjat orsaka oro, särskilt med attacken mot det ukrainska territoriet Krim 2014 och förbudet mot Jehovas vittnen 2017. Av denna anledning insattes Ryssland som den senaste nordens kung.
”Vem är nordens kung i dag? …
På senare år har även Ryssland och dess allierade trängt in i ”det härliga landet”. På vilket sätt? År 2017 förbjöd Ryssland Jehovas vittnens verksamhet och satte bröder och systrar i fängelse.” – Vakttornet, Studieupplagan, maj 2020, sid. 12, 14 (eng. & sve.)
Med tillstånd av Vakttornet – Studieupplagan maj 2020
Skäl för att detta är inkorrekt
Det finns flera viktiga skäl till att Sällskapet Vakttornets uppfattning om två nutida kungar är ogrundad.
Daniels profetior har inte två uppfyllelser
Det finns ingen anledning att tro att Daniels profetior hade två uppfyllelser, eftersom Sällskapet Vakttornet är inkonsekvent i detta påstående. Av de sju huvudprofetior i Daniels bok sägs endast två ha flera uppfyllelser.
· Daniel 2: En enorm bildstod som representerar kungadömen
· Daniel 4: De “sju tiderna” som representerar vad som drabbade Nebukadnessar – och 1914?
· Daniel 5: Skriften på väggen förutsäger Babylons omedelbara förstörelse
· Daniel 7: Fyra djur som är fyra världsvälden
· Daniel 9: Sjuttio veckorna och Messias
· Daniel 11: Nordens och söderns kungar år 323 f.Kr. – och kungadömen efter 1870?
· Daniel 12: Mikael står upp – Harmageddon
Det inkonsekventa påståendet att ett urval av Daniels profetior har en andra uppfyllelse är ett försök att ge trovärdighet åt Sällskapet Vakttornets påstående att de utformades under en specifik tidsperiod och att de har en vald relation med Gud.
Belägna öster och väster
Daniel använde “norr” och “söder” eftersom kungadömena tydligt låg norr och söder om Israel. Sällskapet Vakttornets val av Storbritannien/Tyskland och USA/Ryssland är inte norr och söder, utan öst och väst. Storbritannien/Tyskland är nästan identiska i latitud liksom USA/Ryssland.
Med Rysslands dominans som utarmats av krig, och Kina som växer för att överträffa Ryssland både ekonomiskt och militärt, och konkurrera med USA på dessa områden, kan Sällskapet Vakttornet vara benäget att hävda att Kina är Nordens kung i framtiden. Likaså delar Kina öst/västlig breddgrad med USA.
Skiftande tolkningar
Det finns ingen grund för att påstå att nordens och söderns kung ständigt skulle byta land, eftersom Daniel 11 hänvisade till två specifika kungadömen. Sällskapet Vakttornet har ändrat sin förståelse av vem kungen i norr och söder är eftersom de dominerande världsmakterna har fortsatt att byta land efter att de påstått sig veta vilka de var. Det finns ingen indikation i Daniel att dessa kungadömen skulle vara växlande; och det är för att Sällskapet Vakttornet har fel i att göra sådana kopplingar. I vissa fall skulle Storbritannien kunna förvandlas till USA under konceptet en angloamerikansk världsmakt, men det finns oansenlig relation mellan Turkiet, Tyskland och Ryssland.
Sällskapet Vakttornets bild som visar följande tidslinje är inte korrekt.
Efter Sovjetunionens upplösning kunde Vakttornet inte identifiera Nordens kung, på grund av avtalet om minskad strategisk vapenupprustning 1991 (1991 Strategic Arms Reduction Treaty) mellan president George H.W. Bush och Sovjetunionens president Michail Gorbatjov. Därför borde bilden ha en period på två decennier mellan 1991 och Sällskapet Vakttornets uppdatering 2020, där det inte fanns någon identifierbar Nordens kung.
Typer och antityper/förebilder och motbilder
Det är hjälpsamt att förstå var idén om en andra uppfyllelse kom ifrån.
Detta bygger på det kristna konceptet om förebilder och motbilder. Händelser i Gamla testamentet sågs som förebilder av uppfyllandet av motbilder i Nya testamentet, relaterade till Jesus. Till exempel, i Romarbrevet 5:14, hänvisar Paulus till Adam som “en förebild av den som skulle komma” och förebådar Jesus. I 1 Korinthierbrevet 10:1–11 beskriver Paulus händelserna i 2 Moseboken som förebilder för kristna, och Hebréerbrevet 8–10, tabernaklet, offren och prästadömet som jordiska förebilder av de himmelska verkligheter som uppfyllts i Kristus.
https://www.dictionary.com/browse/antitype definierar Antityp som “något som förebådas av en typ eller symbol, som en händelse i Nya testamentet som förebådas i Gamla testamentet.” Dessa inkluderar Noas ark som symboliserar dopet, att Jona är i havsmonstrets buk i tre dagar är en typ av Kristi begravning och uppståndelse, och Salomo som en typ av Kristi framtida regeringstid, särskilt i termer av visdom, rättvisa och välstånd.
Sällskapet Vakttornet följer denna förståelse, såsom att identifiera Jesus med påskalammet.
Med tillstånd av Vakttornet, 15 mars 2015, sid. 18 (eng. & sve.)
Att Sällskapet Vakttornet utvidgar förebild/motbild till en samtida tillämpning har dock rötter i den amerikanska puritanska rörelsen.
https://www.oed.com/dictionary/antitype_n?tab=factsheet&tl=true#1389916 – Oxford Dictionary Antitype (från och med augusti 2025) förklarar att användningen av motbild (antitype) på engelska uppstod på 1600-talet. OED:s tidigaste bevis för motbild (antitype) är från omkring 1605, i författarskapet av John Davies, poet och skrivmästare.
Amerikanska puritaner tillämpade Gamla testamentets berättelser på sig själva, i tron att de var de utvalda som skulle få Jesu återkomst.
“Tillämpad mer liberalt och mer allmänt utvidgades typologin till ett mer detaljerat verbalt system som gjorde det möjligt för en tolk att upptäcka bibliska förutsägelser om aktuella händelser. Således kunde puritanernas resa till Atlanten vara en motbild till israeliternas uttåg; och kolonin New England, ett nytt Sion, till vilket Kristus kan återvända för att inleda tusenårsriket. De första bosättarna var konservativa, försiktiga typologer, men som Edward Johnsons Wonder-Working Providence of Sion’s Saviour in New England (1654; komponerad ca 1650) visar, var New Englands heliga ärende i vildmarken och den annalkande apokalypsen på 1640-talet accepterade motbilder av helig historia.” – Emory Elliott, “New England Puritan Literature” s.188
Protestantismens tillämpning av förebilder och motbilder på samtida händelser har fortsatt sedan dess, särskilt i början av 1800-talet bland milleritiska, adventistiska och restaurationistiska rörelser.
William Miller, en baptistpredikant, tillämpade typologi och profetiska tidsperioder för att förutsäga Kristi andra ankomst 1843–1844. När Jesus inte återkom 1844 erkände Miller att han hade fel och distanserade sig från den rörelse han skapade, men framstående anhängare fortsatte att köra med hans kärnideologi att Daniels skrifter inbegrep profetior om ändens tid.
Efter den “stora besvikelsen” (The Great Disappointment) år 1844 omtolkade adventisterna händelsen typologiskt som att översteprästen trädde in i det allra heligaste i 3 Moseboken 16, vilket var en förebild för Kristus som trädde in i den himmelska helgedomen den 22 oktober 1844. Russell grundade Sällskapet Vakttornet med dessa läror som grund, och förlängde detta år till 1914. Se Sällskapet Vakttornets förutsägelser 1914 – https://jv-fakta.se/1914-misslyckad-watchtower-profetia/.
Oxfordordboken har ett diagram som tydligt visar hur användningen av termen motbild fick framträdande plats under 1800-talet.
Sällskapet Vakttornet lånade också in idén att Daniel 11 har en nutida uppfyllelse från adventisterna. I 1878 års Review and Herald skrev adventisten James White:
”Det finns en rad historiska profetior i kapitel elva… Andra verser visar likväl… att Nordens kung alltid är den makt som ockuperar det territorium vars centrum Konstantinopel äro.”
Framstående adventister som T. Jones, Uriah Smith och W. A. Spicer riktade in Daniel 11:40 på det Osmanska riket och Turkiet som Nordens kung.
“Så när vi kommer till den fyrtionde versen i Daniels elfte kapitel, läser vi inte om händelser långt tillbaka i tiden under Greklands imperium, inte heller om Roms angelägenheter, utan om händelser här nere vid ‘ändens tid’, som nämns i den trettiofemte versen. Andra verser visar också samma sak. Och kom ihåg att Söderns kung alltid är i Egypten, och Nordens kung är alltid den makt som ockuperar det territorium vars centrum Konstantinopel utformar. Och hela världen vet att sedan 1453 e.Kr. har det territorium vars centrum Konstantinopel utformar, hållits och styrts av turkarna. Då är Nordens kung vid ändens tid det turkiska väldet.” (A.T.Jones, The Marshaling of the Nations, 1900 p.30–31)
”Vid denna tid innehar Turkiet nästan samma herravälde som den forntida nordens kung … från Eufrat till havet, och norrut över Mindre Asien … Då är Turkiet idag sannerligen nordens kung, enligt profetian i Daniel 11.” – Daniel and Revelation by Uriah Smith pp. 111, 112; 1918
Sällskapet Vakttornet bygger på dessa tolkningar och betecknar det osmanska riket som Söderns kung.
”Men vilket välde visade sig vara Söderns kung i nyare tid? Historien visar att England blev ett imperium på 1600-talet. Napoleon I ville avskära de brittiska handelsvägarna och invaderade därför Egypten 1798. Krig bröt ut, och en brittisk-osmansk allians drev ut fransmännen från Egypten, som hade varit Söderns kung när konflikten började.” – Ge akt på Daniels profetia [1999], sid. 247 (eng. & sve.)
Det är intressant att notera att en onlinesökning om Nordens och Söderns kung visar att religioner som förespråkar en modern uppfyllelse är mindre, avsidesstående kristna sekter. Vissa kommer fram till andra slutsatser än Sällskapet Vakttornet, såsom CHSI, som inkluderar Mellanöstern i sin tolkning.
“Daniel skrev om ”Nordens kung” som skulle vara involverad i Mellanöstern före Kristi återkomst. … Konflikten i Mellanöstern kretsade kring Jerusalem. Varför kommer ”Söderns kung” att attackera ”Nordens kung” för att initiera denna konflikt vid tidsålderns slut? Kanske kommer det att handla om ekonomiska meningsskiljaktigheter. Kanske kommer det att handla om behandlingen av muslimer i Europa.” – https://lifehopeandtruth.com/prophecy/understanding-the-book-of-daniel/the-king-of-the-north/ (från och med augusti 2025)
Under 1900-talet förespråkade Sällskapet Vakttornet starkt detta koncept med motbilder i Gamla testamentet (hebreiska skrifterna).
”Det skulle vara ett stort misstag att mena, att alla de profetiska bilder som Gud lät uppteckna i de heliga hebreiska skrifterna fick sin uppfyllelse i Kristi och apostlarnas dagar. Tvärtom bör man betrakta dessa uppfyllda profetiska bilder såsom påtagliga bevis för att andra profetiska bilder, som förutsäger händelser i våra dagar, likaså skall komma att gå i uppfyllelse.” – Vakttornet, 15 maj 1951, sid. 235 (sve.) – Vakttornet, 15 september 1950, sid. 323–324 (eng.)
Till exempel innehöll tidskriften Vakttornet för 15 november 1960 på sidan 516-517 (svenska upplagan) 80 motbilder som förmodas representera Sällskapet Vakttornets ledare som den trogne slaven.
”Av alla de så kallade kristna grupperna efter första världskriget var det endast Jehovas vakna vittnen som var beredda att ta itu med det väldiga, hela världen omfattande uppdraget att predika det slutliga vittnesbördet. Träffande sade Jesus: ”Det är den som har uthärdat intill slutet som skall bliva frälst. Och dessa goda nyheter om riket skola bliva predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationer; och därpå skall det fullbordade slutet komma.” — Matt. 24:13, 14, NW.
Det är därför med rätta just till denne 1900 år gamle ”trogne och omdömesgille slav” med sina tusentals renade medlemmar av ”tjänstefolket” som Jesus därnäst säger: ”Jag säger eder [pluralis, kollektivt] i sanning: Han skall sätta honom över alla sina tillhörigheter.” (Matt. 24:47, NW) Dessa tillhörigheter är Kristi rikes intressen på jorden. Med praktisk vishet anförtror Jesus dessa Rikets intressen åt sin veteran, sin beprövade ”slav”-klass. Alltifrån 1919 har således denna ”slav”-klass, med Sällskapet Vakttornet som redskap, befunnit sig i den enastående ställningen av ansvar och ledarskap med avseende på detta rike, vars ankomst den tidigare hade bebådat i över trettio år före 1914.
Överväldigande legitimation
Har den ”trogne och omdömesgille slaven” ytterligare legitimation att förete? Ja, en stor myckenhet! En lista, som alls inte är fullständig, visar att den kristna kvarlevan, sådan den existerar i vår tid sedan 1919, finns omtalad eller framställd genom mer än åttio bibliska och profetiska beteckningar och bilder. Med mer än åttio penseldrag av den bibliska profetians finger har himmelens Gud målat ett levande och exakt porträtt av sin officiella tjänareklass på jorden. Den verklighet som detta porträtt återger framstår nu, med alla sina av Gud förutbestämda drag, på världsscenen så att alla kan se den. Det är en legitimation, som inte ens skuggan av ett tvivel vilar på. I själva verket är legitimationsbevisen så talrika, de pekar så samstämmigt på den enda klarvakna klassen, den ”trogne och omdömesgille slaven”, att det är omöjligt för den store bedragaren, Satan, att frambringa en falsk organisation som kan uppvisa alla dessa av Skriften angivna åttio drag och kännetecken. …” – Vakttornet, 15 november 1960, sid. 516–517 (sve.) – Vakttornet, 15 juli 1960, sid. 437 (eng.)
År 2015 började Sällskapet Vakttornet backa från sitt användande av motbilder.
”FRÅGOR FRÅN LÄSEKRETSEN
Längre tillbaka nämndes ofta förebilder och motbilder i vår litteratur, men på senare år har det blivit mer och mer sällsynt. Varför det? …
Vissa författare som levde under århundradena efter Jesus död gick i en fälla: de såg förebilder i allt. …
Så i stället för att tänka att de flesta av dessa skildringar bara är tillämpliga på en viss grupp kristna, antingen på de smorda eller på den ”stora skaran”, och enbart på en viss tidsperiod, kan alla Guds tjänare ha stor nytta av de här skildringarna. Vi behöver till exempel inte begränsa tillämpningen av Jobs bok till de svårigheter som de smorda fick uthärda under första världskriget.” – Vakttornet, 15 mars 2015, sid. 17, 18 (eng. & sve.)
Det återstår att se hur detta med tiden kommer att påverka Daniels profetior angående 1914 och nordens och söderns kungar.
Slutsats
Sällskapet Vakttornet grundades på adventisternas läror och antog konceptet med nutida motbilder. Trots fortsatta profetiska misslyckanden förknippar Sällskapet Vakttornet fortfarande specifikt Daniels profetior med sitt grundande.
Eftersom ett jordiskt paradis inte anlände som ursprungligen förväntat år 1914, och globala världsmakter har fortsatt att förändras sedan dess, har Sällskapet Vakttornet hamnat i den obekväma situationen att behöva ändra tolkningen av vilka dessa kungar representerade – Tyskland – Sovjetunionen – Ryssland.
Invasionen av Ukraina 2022 har visat Rysslands brist på militär styrka, samtidigt som den decimerat dess ekonomi. År 2025 är de två mäktigaste länderna i världen USA och Kina, inte Ryssland. Hur kommer Sällskapet Vakttornet att omforma sin tolkning framöver? De skulle kunna utse Kina till Nordens kung.
Alternativt skulle man kunna sluta diskutera Daniel 11 och hoppas att anhängare glömmer att detta någonsin ansågs ha två uppfyllelser. År 2015 meddelade Sällskapet Vakttornet att de skulle gå bort från sitt beroende av förebilder och motbilder. Kanske blir detta ytterligare en misslyckad profetia som kommer att glida in i historisk glömska.