Sällskapet Vakttornets trossamfund tolkar Första Mosebokens skildring om en global översvämning som bokstavlig och postulerar att vatten täckte toppen på jordens högsta berg. Den här artikeln tar upp en mängd bevis som talar om möjligheten för att en global översvämning inträffade för 4400 år sedan.

Den här artikeln är speciellt inriktad på Sällskapet Vakttornets tolkning av Noas syndaflod; en berättelse ur Första Moseboken, kapitlen sex till nio. Sällskapet Vakttornet har beräknat att Noas översvämning inträffade år 2370 – 2369 f.Kr. (w09 7/1 sid. 13 (engelska utgåvan)), för omkring 4400 år sedan. 

”Har man funnit Noas ark?  

MED jämna mellanrum dyker det upp artiklar som handlar om sökandet efter Noas ark. Det enorma intresset är inte svårt att förstå. Tänk om man lyckades hitta den gigantiska farkost som räddade Noa och hans familj genom syndafloden för mer än 4000 år sedan! (2370 – 2369 f.v.t.) Det skulle verkligen vara århundradets arkeologiska upptäckt. Men trots alla försök att finna arken har man ännu inte lyckats. Det har framförts många teorier och sensationella påståenden, men vad vet vi egentligen?” – Vakttornet, 1 juli 2009, sid. 13 (eng.) (Utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)

Efter 40 dagars konstant regnande blev hela planeten översvämmad till den nivå att det täckte topparna på jordens högsta berg. Efter ett antal månader fick Gud vattnet att sjunka undan och arken lade sig till vila på “Ararats berg”, eller Ağri Daği i Turkiet, som har 5 kilometer höga bergstoppar. Nästan allt liv på jorden dränktes, och bara åtta människor överlevde tillsammans med ett litet urval av djur som kunde rymmas inuti arken. Precis efter ett år trädde Noa och djuren ut ur arken, och kom ut i en karg värld, bortsett från någon viss växtlighets återväxt. Trots att de presenterade argumenten som talar för en global översvämning kommer ifrån publikationerna och litteraturen som ges ut av Sällskapet Vakttornet är det en oansenlig del av det som härrör från deras skrivare, men som rejält tar efter fundamentalistiska kristna källor.

Följande är viktiga nyckelområden som man behöver reflektera över för en bedömning som rör huruvida en global översvämning är möjlig, presenterat på fackmannaspråk. Fotnoterna länkar till källor som tillhandahåller en mer detaljerad forskning bakom varje ämne. Arkens storlek  Måtten som anges på arkens längd i bibeln skapar två väsentliga problem. För det första, var den alldeles för lång för att kunna vara vattentät om den nu var konstruerad i trä. För det andra, var den för liten enligt modern normaltyp, alltför liten för att kunna rymma alla vandrande djur och flygande varelser.

 

 

Den maximala längden på vilken träbåt som helst som man överhuvudtaget känner till är bara 115 meter. Det menar man är den fysiska begränsningen för träbåtskonstruktion, i och med att det inte är möjligt att förhindra uppkomsten av träböjning och läckage vid den längden. Fartyg som byggdes 100 meter långa under 1800-talet utsattes för problem med läckage, trots att de förstärktes och stadgades med stål. Arken sägs ha varit 300 alnar, eller 134 meter lång (438 fot). Det är alltsedan man uppfann stålskeppsbygge som fartygens storlek har dramatiskt ökat.  Om det nu hade funnits en ark som byggts i den längd som nämns i bibeln är det osannolikt att den skulle ha varit vattentät, rentav om man hade fått hjälp genom den teknik som man har i nutid. Det ytterligare problemet Noa hade var att han råkade leva under början på medelbronsåldern, med väldigt primitiva verktyg till hands, tillverkade i mjuka metaller. Det skulle ha intensifierat problematiken med att kunna forma arkens trä och virke till strikta toleranser.

 Påfrestningarna som arken utsattes för var dessutom mer än vad ett fartyg vanligtvis får vara med om. Det krävdes inte bara att arken skulle kunna flyta som en pråm, men att den dessutom skulle förmå motstå massiv vattenturbulens som uppstod till följd av översvämningen. Den mängd vatten som skulle krävas för att jorden ska kunna bli översvämmad tills att det täcker bergsnivån på 40 dagar skulle ha inneburit översvallande regn, rasande floder rinnandes från bergens utflöden och springor och kolossala våldsamma hav. Detta skulle ha medfört enorma påfrestningar på ett skepp som redan passerat gränsen för de material som det konstruerades med.Vakttornet har självt affirmerat att denna längd anses vara osannolik för ett träskepp, om än, emellertid, inte i förhållande till arken utan i en redogörelse beträffande kinesiska skepp.

– Vakna!, september, 2013, sid. 15 (eng. & sve.) Se även:Wikipedia – List of world’s largest wooden ships (Lista över världens största träskepp)Vakttornsartikel om arkens längd – Vakna! Januari 2007, sidorna 20–22   

Med dess längd på 134 meter var arken för stor för att kunna fungera som en träfarkost, men ändå för liten enligt modern måttstock. Den var mindre än hälften så lång som Titanic, och bara så lång som en tredjedel av den längd som Maersk Triple E Klass lastfartyg har, som är 400 meter långa. Detta väcker nästa fråga om exakt hur många djur som kunde ha rymts inuti arken.

Antalet Djur

Det finns över 8 miljoner arter på jorden.^[1] Dessa är uppdelade i:

• “~7,77 miljoner djurarter (varav 953,434 har beskrivits och katalogiserats)
• ~ 298,000 växtarter (varav 215,644 har beskrivits och katalogiserats)
• ~ 611,000 svamparter (mögel, hattsvampar) (varav 43,271 har beskrivits och katalogiserats)
• ~ 36,400 arter av protozoer (encelliga organismer med djurlika beteenden, t.ex. rörelse/förflyttning, varav 8,118 har beskrivits och katalogiserats)
• ~ 27,500 arter av Chromista (inklusive, t.ex. brunalger, kiselalger, vattenmögel, varav 13,033 har beskrivits och katalogiserats)” 

– http://www.sciencedaily.com/release/2011/08/110823180459.htm – 24 augusti 2011 (Utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)

Glöm inte insekter och spindlar. 46 000 spindelarter har upptäckts hittills – USA spindlar (16 februari 2021). Hur många arter av insekter och andra terrestra leddjur finns det på jorden? Nigel E Stork, januari 2018, föreslår att det finns cirka 1,5 miljoner skalbaggar, 5,5 miljoner insekter och 7 miljoner landlevande leddjur. (researchgate.net) 

Vi behöver gå ännu mindre till virusvärlden. Bar Noas familj på alla mänskliga virusens förfäder?

I Första Moseboken står det att “alla” djur rymdes i arken, antingen representerade i par eller en grupp på sju stycken djur vardera, tillsammans med sju stycken av varje flygande skapelse.

Första Moseboken 7:2,3; “Av alla rena fyrfota djur skall du ta med dig sju av varje, hanen och dess maka; också av himlens flygande skapelser sju av varje, hane och hona, för att bevara avkomma vid liv på hela jordens yta.”

Första Moseboken säger att arken rymde en representant för varje djurart, av vilka det uppskattningsvis finns över 8 miljoner arter. När Sällskapet Vakttornet indoktrinerar barn, påstår de i sin Vakttornslitteratur likafullt att vartenda djur klev in i arken.

I och med att vuxna inte är lika lättrogna som barn ser Vakttornets organisation det som nödvändigt att lämna förklaringen om att “alla” djur bara betyder ett minimalt urval av djur. Eftersom det är omöjligt att få plats med två stycken av alla djur spekulerar Vakttornet att Noa inte behövde välja ut representationer för varje djursort, utan bara av varje “art”, ett uttryck som tagits ur Första Moseboken som Sällskapet Vakttornet häntyder åsyftar på uppfödningsgränser av djurarter.

Exempelvis hör katter till familjen kattdjur (engelskans/latinets Felidae), av vilka det finns 15 släkter och 41 kända arter. För utrymmets skull föreslår Vakttornet att bara 1 som tillhör de 15 släktena kunde ha blivit utvalt, eller kanske rentav bara en ur kattdjursfamiljen. De 41 arterna ska följaktligen ha utvecklats därav. Detta är en praktisk teori, men är inte i överensstämmelse med Första Moseboken, vari Noa blir tillsagd att han ska ta med sig representanter för “alla” djur och flygande varelser.

Andra talespersoner för en global översvämning reducerar antalet nödvändiga djur på arken till 16, 000 djur (se answeringenesis.org – 28 september 2012). Samma avsnitt ur Insikt i Skrifterna som citeras ovan om arter fortsätter vidare med att ge underlag för detta högre bestånd.

Även med dessa dramatiskt reducerade antal är det orimligt att säga att de “gott” kunde ha rymts inuti arken, och Sällskapet Vakttornet har inte ansträngt sig det minsta på att identifiera vad som skulle involveras för att inhysa och omhänderta ett sånt djurbestånd.

Som ett tankeexperiment, fundera på och planera för att försöka rädda världens djurbestånd ombord på ett fartyg som är mindre än Titanic, om det så bara handlar om 16,000 arter? Föreställ dig mängden med arbete för åtta människor. En djurpark kräver åtskilliga gånger fler människor för att kunna sköta om ett betydligt mindre antal djur. Till exempel kräver underhållningen av Taronga Zoo över 1000 anställda. (Årsrapport 2018, taronga.org.au)

Begrunda över mängden och lukten av gödsel och kräkningar som följer av den våldsamma vattenturbulensen, och smitta. Hur hade djuren utrymme för att motionera? Djur har särskilda kostbehov. Hur samlade Noa in de olika fruktsorterna som behövdes, och därefter förhindrade dem från att ruttna i över ett års tid? Var fanns det otroliga utrymmet för 12 månaders lagring och tillgång till mat och dricksvatten och vad hindrade det från att ruttna under en så lång lagringstid? En enda elefant kräver över 100 liter vatten om dagen och en liknande vikt i mat. Ventilationsfönstren var små och var belägna bara på övre däck, vilket gav otillräckliga nivåer av syretillförsel och som stängde in mycket koldioxid och metan. Mitt i allt detta skulle Noas familj ha behövt ägna hela tiden åt att forsla mat mellan de tre däcken och skyfflat ut gödsel från de översta fönstren.

Efter översvämningen och förlusten av de flesta djurens liv genom hjärtlöst dränkande av miljarder på miljarder oskyldiga varelser, vad var då det första som Noa bestämde sig för att göra med hans dyrbara last när han lämnade arken?

Första Moseboken 8:20-21; “Och Noa byggde så ett altare åt Jehova och tog några av alla de rena fyrfotadjuren och av alla de rena flygande skapelserna och offrade brännoffer på altaret. Och Jehova kände då en rogivande lukt…”

När djuren blev landsatta skulle jorden ha varit tom på växtlighet i stort sett, i och med att allt hade blivit dränkt. Medan någon viss växtlighet kan ha överlevt och vuxit fram åter på nytt hade däremot inte hela tillgången på djurens särskilda kostbehov gjort det vid berget Ararat, och det skulle ha tagit åratal för djuren att nå fram till sina naturliga livsmiljöer.

Hur var det då i fråga om rovdjuren, vad åt de för något? De kunde inte ha ätit sitt naturliga byte medan det fortfarande bara fanns två av vardera sorten. Hur många decennier dröjde innan djurbestånden nådde hållbara standardnivåer för att kunna bli föda igen? Det finns en alternativ tankegång som blir presenterad av Vakttornet om att alla djuren var vegetarianer, men det leder vidare till ett annat problem som kommer tas upp härnäst.

Att kunna ha med sig ombord vartenda djur på arken är en omöjlighet när man tänker på att det rör sig om ett globalt bestånd bestående av 8 miljoner djurarter, men är eventuellt logiskt om Första Moseboken syftade på en lokal översvämning och talade om djurlivets helhet i den regionen.

Pungdjur och Diversifiering av Djur

Nästa fråga som väcks rör sig om hur djuren anlände till arken. Vakttornets illustrationer visar djur ifrån hela världen som kommer till arken, inräknat afrikanska noshörningar, antarktiska pingviner och australiensiska kängurur. Förväntas det att man ska tro på att djur som är anpassade för väldigt olika klimat levde allihop tillsammans i mellanöstern före översvämningen, eller att de tog sig an globala färder för att förenas vid Noas mötesplats precis när översvämningen skulle inträffa? (De tusentals djurarternas samtidiga sammanlöpning till arken skulle säkerligen ha givit det lokala residenset en hum om att Noa helt enkelt kunde ha haft rätt om Guds annalkande översvämning.)

Australiensiska pungdjur medför en humoristisk visualisering i fråga om konceptualiseringen av en global översvämning. Berättelsen om arken kräver att en koalahanne och hona på något sätt förflyttar sig från Australien till arken i mellanöstern. Koalor fanns i Australien före syndafloden, såsom befintliga fossiler visar koalan och jättekoalan, och vilket dateras tillbaka 50 000 år till Pleistocena perioden. Koalan har en strikt kost bestående av eukalyptuslöv, som är giftiga för de flesta andra djur, så koalaparet skulle därför inför sin färd behöva ha med sig en tillräcklig tillgång på eukalyptuslöv, och även inför den ett år långa fångenskapen inuti arken. Efter att översvämningsmassorna sjönk undan, skulle koalaparet spåra sig själva tillbaka till Australiens ö – kontinent på södra halvklotet med deras återstående tillgång på gamla eukalyptuslöv. Under sin färd efterlämnade inte koalan några släkting

ar och skulle anmärkningsvärt nog ha behövt färdas över flera hundra kilometer vatten mellan Indonesien och översta Australien.

Koalorna färdades inte ensamma, med tanke på att hundratals andra arter likväl skulle behövt genomföra den här förbluffande havsfärden. Pungdjur lever dominant på södra halvklotet. Koalor och kängurur finns bara i Australien och Tasmanskt pungdjur finns bara på den lilla ön Tasmanien, i den sydligaste delen av Australien.

Vad som är ännu sällsyntare är kloakdjur, och pungdjur som lägger ägg. Av vilka bara två finns, myrpiggsvin och näbbdjur, och som Vakna!-artikeln lyfter fram, återfinner man de enbart i Australien.

“… det finns bar två slags kloakdjur. De förekommer båda endast i Australien.” – Vakna!, 8 december, 1970, sid. 7 (sve.) – Vakna!, 22 juli, 1970, sid. 12 (eng.)

Det är lustigt att eftersinna att näbbdjuret kunde färdas hur långt som helst genom att vandra med knogarna på dess simhudsfötter.

Unikt australiskt djurliv inkluderar insekter och spindlar. Den dansande påfågelspindeln är infödd i Australien. Om det var på arken, hur korsade det vägen tillbaka till Australien? Har den utvecklats inom de senaste 4 000 åren från någon annan spindelart? Båda alternativen är osannolika.

Vakttornets samfund använder sig av argumentet att en landbrygga fanns som pungdjuren kunde vandra på.

Jehovas vittnens organisation använder sig felaktigt av argumenten för landbryggor, eftersom oceanografiska studier visar att kontinenterna glider isär från varandra i fråga om bara ett par centimeter per år, inte hundratals meter, som skulle krävts ifall Australien avskildes från de andra kontinenterna för endast 4000 år sedan. Ironiskt nog, motsäger Vakttornssamfundet sin egen spridningsteori beträffande översvämningen i en artikel som frambär kritik som riktas mot ungjordskreationisterna.

Håll det här Vakttornsutdraget i minnet, i och med att det underminerar åtskilliga argument från organisationen om beläggen i fråga om en syndaflod, och vilket det kommer talas om senare i artikeln.

Arternas uppdelning och mångfald innebär oräkneliga problem beträffande en global översvämning. Det är inte bara australiensiska pungdjur, utan avskilda världsdelar med djurliv över hela jordklotet som vidare skjuter det här problemet i höjden. Över 90 % av vilda djur och växter på Madagaskar, en ö i Indiska oceanen, går inte att återfinna någon annanstans på jorden, som dess 100 lemurarter som man känner till och 80 procent av dess 14 883 växtarter, med 5 unika växtfamiljer inräknat.

Sokotra, en liten ö som ligger 240 kilometer från Afrika i Indiska oceanen, har ett flertal kräldjur och fåglar som är endemiska för ön. Därutöver är en tredjedel av dess växtliv, över 700 arter, unika för ön, inräknat Dracaena cinnabari, drakblodsträdet.

Pingviner lever dominant på södra halvklotet. Med sina korta och tjocka ben skulle deras färd ner från berget Ararat ut till havet ha varit oerhört mödosam, och det är innan de påbörjar sin 13,000 kilometer långa havssimning till Antarktis.

Avstånd från Antarktis till Turkiet

Avståndet från Antarktis till Turkiet är 15,101 kilometer

Om man inte åkallade något slags gudomligt transporteringsmirakel, hur färdades i så fall djuren till dessa öar och vad åt de på vägen, i och med att de har högspecialiserade kost- och klimatbehov? Varför hittar man inte endemiska växter någon annanstans? Denna problemfråga förvärras med tanke på det begränsade antalet arter som kunde tas ombord på arken, vilket senare kommer att tas upp. Den enda redogörelse man kan ge för detta är att tro på en snabb utveckling av små urval av arter på dessa öar, en grundtanke som apologeter* (el. försvarare) av en global översvämning brukar motsätta sig, och vilket betraktas som omöjligt av forskare.

* Apologetik är verksamheten där man argumenterar för något, ger skäl för, och med ord och argument försvarar något (från grekiska ἀπολογία, “försvarstal”). Oftast syftar apologetik på argument för kristendomen (https://sv.wikipedia.org/wiki/Apologetik). Därav är en apologet den som är förespråkare för ett trossystem, särskilt kristendomen (https://synonymer.cc/search/apologet).

 

Botanik

Kreosotbuskar har vuxit kontinuerligt i 10 000 år och Metusalem tall (latinets Pinus longaeva, engelska: bristlecone pine) i 5000 år. Dessa skulle inte ha överlevt genom att bli utsatta för kolossala vattenmassorna översvämning, och bli nedsänkta under den resulterande gyttjan och därefter förbli där i det tillståndet en årslång period under salthaltigt vatten tillsammans med effekten som kommer av trycket på flera kilometers djup under vattenytan.

Det mesta av växtlivet skulle ha drunknat. När vattnet väl hade sjunkit undan skulle marken ha varit täckt med ett lager med salt, efter att det salthaltiga vattnet hade avdunstat skulle det ha gjort någon återväxt praktiskt taget omöjlig för de flesta växtliv. Även om växter skulle kunna växa upp på nytt under sådana omständigheter skulle det ta flera månader att odla de nya grödorna och frukterna som krävdes för den mångfald av föda som djuren som kliver ut ur arken behöver.

Fisk

Större delen fisk förekommer antingen i saltvatten eller sötvatten. Lägg en tesked salt i en behållare med sötvatten och se när fisken dör. Fånga en fisk från havet och lägg den i en sötvattenbehållare och den kommer då också att dö. Trots att euryhalina fiskar kan leva i både salt- och sötvatten, kan de flesta fiskar bara överleva i antingen salt- eller sötvatten och är mycket känsliga för förändringar som går utöver deras specifika salthaltstolerans. 

Den kolossala mängden strömmande sötvattenregn och sammansmältning av sjöar och hav skulle ha skapat ett salthaltigt, grumligt saltvatten som inte är beboeligt för vare sig söt- eller saltvattensfisk, däribland alla andra former av liv i havet som inte fanns inuti arken. Såsom skaldjur, valar och amfibier. Så gott som allt liv i havet skulle ha omkommit.

Första Mosebokens skildring håller sig tyst när det gäller fisk, och ger inte någon redogörelse för den globala översvämningens inverkan på dem. Och även om uppmaningen om att föra ombord på arken “alla levande varelser av allt slags kött” i Första Moseboken 6:19 skulle kunna inbegripa fisk, räknar dock vers 20 utmärkande bara med “flygande varelser … tamdjur … [och] alla vandrande djur på marken”.

Korallrev

Snabb Evolution

Om man ska acceptera att arken inhyste 16 000 djur under ett år (under 8000 arter i och med att de kom i par), ställs man inför frågeställningen om hur man ska förklara hur det nu kan finnas över 8 miljoner arter. För att Noas eskader med djur skulle kunna breda ut sig från 8000 arter till 8 miljoner, skulle det i så fall kräva en tro på hyperevolution, en utveckling under en tidrymd på bara 4400 år. Till och med den mest optimistiska evolutionisten skulle inte foga sig till beräkningar av det slaget.

Reflektera på nytt över kattdjur (Felidae på latin), och i synnerhet Panthera-släktet. Jaguarer är infödda i Latinamerika, lejon i Afrika och tigrar i Asien. Uttydningen av den globala översvämningen påstår att det bara fanns ett enda kattdjurspar ombord på arken. Efter att de lämnade arken måste deras kull med ungar ha spridit sig till dessa tre olika kontinenter. Inom 2000 års lopp måste den enda Panthera-familjen ha utvecklats till 3 markant olika och unika släkter, i och med att lejon och tigrar redan existerade på Jesu tid.

Det finns två viktiga punktmeningar att lägga märke till här. För det första, är det helt enkelt omöjligt för att ett enda kattdjurs avkomma ska ha kunnat utvecklas till lejon, tigrar och jaguarer inom loppet av 2000 år. För det andra, fanns det lejon, tigrar och jaguarer långt före Noas översvämning, vilket bevisas genom grott-konst, forntida manuskript och fossiler. Så förhåller det sig för ett vitt utgrenat antal djurarter tillika. Inte är det bara omöjligt att några tusen arter kunde ha utvecklats till ett par miljoner under loppet av 4000 år, det finns omfattande bevisföring för att fler än ett par tusen arter som lever på jorden idag fanns långt före Noas tid.

Låt oss avslöja några fler brister i Vakttornets samfunds argument. Artiklar i Vakttornet pekar vanligtvis på en viss uppsättning egenskaper hos ett djur och säger hur det pekar på intelligent design som vittnar för oss om skaparen, fast en global översvämning innebär dock att den övervägande delen särpräglade egenskaper inte designades av en intelligent skapare, utan utvecklades explosivartat över de senaste årtusendena. Tänder tillhör en av de egenskaperna.

Tänder ger en stark indikation på den mat som ett djur äter, som framtänder på köttätare. Vakttornet hävdar att djur och människor var vegetarianer före översvämningen, och efter att de klev ut ur arken blev de givna rätten att äta kött.

Om detta vore sant, skulle köttätande djur i så fall inte haft några framtänder förrän efter tidpunkten för översvämningen. Faktum är att fossiluppteckningarna visar att framtänder fanns långt före översvämningsperioden. Och Sällskapet Vakttornet verkar vara väl medvetna om denna problemfråga, med tanke på Vakna!-artikeln från 1981 här som fortsätter med att bisarrt tala om att Gud i onödan hade skapat djur med “vissa drag” (framtänder) som de anpassade sig till att använda efter syndafloden.

Organisationen väcker förslag om att jorden var innesluten i en världsomfattande molnbaldakin* innan översvämningen.

* Baldakin: takhimmel, (https://www.synonymer.se/sv-syn/baldakin)

Detta skulle ha lett till ett tropiskt klimat som sträcker sig över jordklotet. Detta motsägs av artiklar som påstår att Gud hade skapat arktiska djur som är utformade för snö

Människoraserna måste därförutom ha utvecklats i en snabb takt. Det finns 3 grundläggande raser, kaukasier/vita, mongoler och negroider (En del klassifikationer inbegriper australoider som en fjärde ras). Dessa blir därpå uppdelade i 30 undergrupper. Sällskapet Vakttornet hävdar att Noas söner representerade var och en av dessa raser.

Det är intressant att eftersinna att Noas hustru mirakulöst kunde avla tre söner med en så beskaffad genetisk mångfald. Det vore säkert mer vetenskapligt att länka de genetiska skillnaderna till hustrurna. I vilket fall, hursomhelst, ska de trettio undergrupperna påståendevis ha utvecklats under 4400 års tid, någonting som inte ens evolutionister skulle vara villiga med att föreslå, och vilket bevisas vara osant genom genetik/ärftlighetslära.

Genetisk Mångfald

Allmän vetskap råder om att nära släktingar inte bör avla med varandra, p.g.a. ökad risk för fosterskador. Om det globala djurbeståndet reducerades till bara två av varje art för 4400 år sedan borde det ha funnits ett påtvingat inavelsprogram och bevis för det.

En indikation på genetisk variabilitet uppenbarar sig vid transplantat, vari risken för bortstötning ökar beroende på den grad genetisk skillnad som finns mellan donatorn och mottagaren. MHC (förkortning på: Major Histocompatibility Complex, svenska: Histokompatibilitetskomplex) – proteiner i en cell avskiljer “själv” från “icke-själv” och leder till organbortstötning. Ett typexempel är geparden. Låg genetisk variabilitet bland geparder visar att alla geparder länkar tillbaka till bara ett fåtal avelspar, utifrån forskare som tror att geparden nästan blev utdöd för omkring 10 000 år sedan. Gepardbeståndet har en låg variation i MHC – protein och denna genetiska likhet möjliggör för hudtransplantat att kunna mottas mellan obesläktade geparder. Nackdelen med den här genetiska inaveln blir att geparder får lågt spermieantal och höga svårighetsgrader av fosterskador. Faran är som så att, med liknande immunitet, blir geparder mer disponibla för utrotning till följd av en vanligt förekommande sjukdom. Djurarter med större genetisk mångfald är mer lagda för att få ett visst antal av sin art som blir immuna mot en sjukdom som andra inte blir immuna mot. (Se O’Brien, S., D. Wildt, M. Bush (1986). “The Cheetah in Genetic Peril”. Scientific American 254: 68–76.)

För att se video, gå till: https://www.youtube.com/watch?v=rIlWKp44T50

Tasmanskt pungdjur är ett annat typexempel. En infektiös cancertumör, som först observerades år 1996, har spridit sig snabbt genom dess bestånd som reducerar arten till en riskabel nivå. Orsaken för spridningen är:

Gorillan som ett exempel, har över 9 gånger mångfalden än den hos tasmanskt pungdjur, i och med det skulle inte en smittsam tumör kunna sprida sig genom en så stor del av beståndet. 

Man kan se vart detta leder nånvart. Om en global översvämning reducerade hela världens djurbestånd och mänsklighetens befolkning till bara ett fåtal av varje art (eller släkte eller kön) under de senaste tusen åren, då skulle i så fall alla djur uppvisa samma mönster i form av låg genetisk variabilitet som den hos geparden.

Djurarter förändras med tiden. Förändringar i aminosyrorna i hemoglobinet hos arter förekommer i en något linjär framfart, och följaktligen kan hemoglobinets variationer hos arter användas för att göra en uppskattning på hur långt åtskilda medlemmarna av en art är från varandra eller när två arter avviker sig från varandra. Denna metodik kallas för molekylklockan, och visar betydligt större avstånd i tiden mellan två arter än bara 4400 år.

Ärftlighetslära skulle visa ett liknande drag hos människor. Efter syndafloden uppkom bara tre barnafödande familjer, deras avkommor var de alla kusiner. Hela världsbefolkningen borde visa nära genetiska band som når tillbaka endast 4400 år i tiden; resultatet av incestuös korsning mellan kusiner.

Vart tog vattnet vägen?

Mängden vatten som skulle krävas för en global översvämning väcker stora problematiska frågor. Det finns för närvarande inte någon tillräcklig mängd vatten som skulle kunna täcka Mount Everest och det väcker frågan om var vattnet kom ifrån och vart det sedan tog vägen.

En vattenbaldakin skulle inte kunna rymma en tillräcklig mängd vatten för att täcka berg. Den totala volymen vatten som för närvarande finns i atmosfären, inberäknat alla moln globalt sett, är bara nog för att höja vattennivån med 2,5 centimeter.

Den maximala mängden vatten som kan uppsamlas i atmosfären skulle bara öka havsnivåerna med 0,5 meter.^[2]

En annan sak, om jordklotet hade varit innesluten i en heltäckande molnbaldakin före översvämningen skulle det ha orsakat en livsintolerabel växthuseffekt som förhöjer lufttrycket och blockerar solljuset. Den termodynamiska effekten som uppstår till följden av detta atmosfäriska vattens kondensering till regn skulle utlösa 2,26 miljoner joulevärme* för varje kilogram vatten, vilket gott och väl skulle förhöja temperaturerna i luft och hav tills att det överstiger kokpunkten^[3] (över 100 grader Celsius). Moln kunde inte ha kontribuerat till det vatten som skulle krävas för att få jorden att översvämmas tusentals meter ovanför bergens höjd.

* Energi mäts i grundenheten joule (J). En joule energi är en mycket liten energimängd. Det går till exempel åt drygt 4 joule att värma ett gram vatten en grad. (http://www.varmahus.se/energiskola/energi_effekt.php)

 En del apologeter föreslår att en källa till mängden vatten är grundvattnet, som springer fram från grundvattennivån. Det grundar sig på Första Moseboken, kapitel 8 vers 2; som nämner både “djupets källor och himlens dammluckor”. Sten flyter, emellertid, inte, och det är inte möjligt att jordens kontinenter kunde ha uppdelat sig ovanför hav som rymmer miljarder kubikkilometer vatten. Man har beräknat med avseende på den mängd vatten som skulle krävas för att täcka jordens berg, att för att det skulle kunna rymmas i jordskorpan måste skorpans porositet därför ha legat på omkring minst 50 %, alldenstund skorpans porositet, däremot, i lägre grad ligger på 1 % med anledning av stenens eller bergens vikt.^[4] Mängden grundvatten idag är bara 1,69% av det totala vattnet som finns på jorden (ga.water.usgs.gov). 

Om det skulle ha varit möjligt att sådana mängder vatten hade varit inneslutet under skorpan skulle dess uttömning i så fall ha orsakat katastrofala förändringar på jordens yta. Denna tankemässiga förklaring förvärrar åtskilliga problemfrågor som kommer att tas upp senare, som förstörelsen av alla tidigare spår från civilisationer, de enorma påfrestningar som arken fick utstå, och orsakandet av vidare instabilitet på jordens yta väl efter att vattenmassorna sjönk undan. 

Frågan som ställdes tidigare, i och med att det finns en otillräcklig mängd vatten i atmosfären, vart tog i så fall vattnet efter översvämningen vägen? Det enda andra området där det skulle kunna ha hamnat är inom isbältena, men om all is smälte skulle havsnivån bara höja sig 70 meter (nsidc.org/cryosphere/glaciers – 2 januari 2013), vilket är katastrofalt för kuststäder och önationer, men obetydligt i kontrast till Mount Everests höjd på 8,848 meter.

För att kunna förklara varifrån vattnet kom och vart det sedan tog vägen målar Sällskapet Vakttornet upp en bild av en plattare jord, med bergskedjor som skjuter i höjd efter att regnet upphört.

Den här pinsamma pseudovetenskapliga utläggningen tar vetenskapliga utdrag om kontinentalplattornas skiftning som uppstår under miljontals års händelseförlopp i ett försök att förklara det som vetenskapligt att jordens berg och havsbotten flyttades om inom bara ett fåtal år efter en översvämning. Genom sitt påstående att jorden var betydligt plattare när syndafloden ägde rum förklarar man allmänt vidare inpå att “det fanns gott om vatten”.

“Sedan vattnet fallit, men innan bergen pressats upp och havsbottnen sänkts och iskalotterna vid polerna bildats, fanns det alltså gott om vatten till att täcka “alla höga berg”, precis som den inspirerade berättelsen säger. (1 Moseboken 7:19)” – Insikt i Skrifterna – Band 1 (1988), sid. 610 i engelska utgåvan, sidan 442 i svenska utgåvan 

Den här typen av resonemang skapar ett Moment 22 [engelskans: Catch-22].

För att kunna ge en global översvämning någon tänkbar förhandsrätt skulle bergen behövt vara lägre, i och med att det inte finns tillräckligt med vatten på jorden för att kunna täcka Mount Everest, så om bergen var lägre än vad de är i nutid skulle det därför ha krävts mindre vatten. Det betyder, emellertid, att efter översvämningen skulle det ha uppstått monumentala landtransformationer i samverkan med berg som skjuts upp ur flodvattnen. Berg brukar i regel växa i en takt som ligger på enbart millimetervisa rörelser per år, och till och med i det fallet kan den typen av rörelse leda till jordbävningar. För att bergen ska kunna växa tusentals meter under en skyndsam tidrymd skulle den resulterande jordbävningsaktiviteten ha gjort hela jorden obeboelig i ett tillstånd av oavbruten, våldsam rörelse genom jordskalv och vulkanisk aktivitet. Det som översvämningsmassorna inte hade förstört skulle denna sorts kontinentala omformning ha gjort, och undanröjt större delen av arkeologiska spår efter liv från vilken tid som helst före tiden 4400 år sedan. Däremot, talar varken bibeln eller någon dokumenterad historia om omvälvningar av det slaget under tiden efter översvämningen. Nutida jordbävningar är nästan obetydliga i jämförelse med vad som skulle krävas för att Everest skulle kunna bildas efter en översvämning som inträffade för bara 4400 år sedan. Den förklaringen är inte heller förenlig med Första Mosebokens skildring, var vattnens bortsjunkande beskrivs som ett tillstånd av avdunstning.

Första Moseboken 8:1: “…Gud lät en vind gå fram över jorden, och vattenmassorna började sjunka.”

Tänk också på floderna som nämns i Första Moseboken. I skapelseberättelsen som man utplacerar över 1500 år före översvämningen, nämns det i Första Moseboken 2:14 att en flod som flödade från Edens lustgård delade sig och blev floden Eufrat. 400 år efter översvämningen fanns floden Eufrat fortfarande kvar, vilket nämns i Första Moseboken 15:18 i samband med Jehovas förbund till Abraham. Detta är samma flod som rinner genom staden Babylon fram tills idag. En global översvämning skulle ha svept bort alla spår av floden Eufrat.  

Första Moseboken 2:14 nämner likafullt Assyrien som existerade innan översvämningen, ett land som vidare hade en stor betydelse genom hela Gamla Testamentet. Om översvämningen hade fått berg att röra sig och fått kontinenter att skifta sig skulle alla länder och landmärken före översvämningen inte ha haft någon relevant koppling och skulle upphört existera. För att Assyrien skulle kunna finnas kvar skulle översvämningens omfattning bara kunna ha varit av en mindre skala.

Pyramider, Egypten och Civilisationer

“Det var inte en värld av primitiva stammar som gick under, utan en civiliserad värld med städer, konst och vetenskap. Bibeln visar att det på sjuttonde dagen i andra månaden, 352 år innan patriarken Abraham föddes, plötsligt kom en översvämning som utplånade hela den världen.” – Vakttornet, 1 mars, 2002, sid. 3–5 (sve.)

En översvämning med storleksordningen att kunna förflytta berg och kontinenter skulle ha förstört alla människoskapade strukturer och den övergripande delen av historiska vittnesbörd. Detta skulle innebära att arkeologiska fynd och detaljer om mänsklig historia som man har upptäckt bara skulle sträcka sig tillbaka 4400 år i tiden. Så är nu inte fallet i fråga. Det finns inte bara byggnader och städer som dateras till över 4400 år tillbaka i tiden, det finns detaljerad dokumentation som visar hela civilisationer som sträcker sig längre än 5000 år tillbaka.

Egyptisk historia är väl dokumenterad och får understöd från stora volymer arkeologiska fynd. Det fanns en blomstrande dokumenterad kultur 1000 år före det datum som man har fastställt att översvämningen ägde rum på, omfattande vittnesbörd för språk, hieroglyfer och en etablerad egyptisk kultur som inte förstördes genom en översvämning. Denna historia innehåller detaljerade uppteckningar över egyptiska faraoners ättlingar som når 5000 år tillbaka, ända till början på den första dynastin omkring år 3000 f.Kr. (se uppteckning över Egyptens härskare på https://sv.wikipedia.org/wiki/Egyptens_h%C3%A4rskare) Beträffande Pyramiden i Giza är det allmänt vedertaget att den ska ha blivit färdigställd omkring år 2560 f.Kr., 200 år innan syndafloden enligt förmodan inträffade.

Den blev inte bara oskadd från syndafloden, den visar heller inget tecken på vattenskada.

Det hjälps inte med apologeternas påstående att åldersbestämningen på Gizas pyramid är fel. Att kunna bygga Gizas pyramid, en struktur som består av nästan 6 miljoner ton sten, krävde en stad av betydande storlek och en statlig struktur. Om översvämningen skulle ha reducerat befolkningen till 3 barnbärande par skulle det ha tagit åtskilliga generationer för en civilbefolkning att reformera till den storlek som krävs för att kunna bygga pyramiden i Giza, vilket placerar byggnationen av Gizas pyramid flera århundraden efter den tid på vilket man har fastställt att den blivit byggd. 

Apologeterna kan inte rättmätigt tvivla på dessa datum, eftersom Moses skrivande av Första Moseboken allmänt vedertaget ska ha ägt rum år 1513 f.v.t., endast 800 år efter syndafloden, och som likväl talar om flertalet blomstrande och tävlande kulturer som redan var befintliga, inberäknat Egypten och faraonerna.

Det är inte bara den egyptiska civilisationen som man behöver ta med i räkningen. Den engelska civilisationen föregår den globala översvämningen, dendrokronologi som visar att Sweet Track, en forntida timmergångbro, i Somerset Levels i England, konstruerades omkring 3800 f.Kr. och kol-14 datering visar att Stonehenge är över 4000 år gammalt. Dessa monument tyder inte bara på att civilisationer inte hade blivit utplånade genom översvämningen, men att de likafullt blomstrade under den tidsepoken.

Den största forntida civilisationen var Indusdalens civilisation i Indien, som sträcker sig tillbaka till år 3300 f.v.t. Historiska uppteckningar över den sumeriska kulturen har man upptäckt når tillbaka till år 2900 f.v.t. Mayafolkets historia går att spåra tillbaka till datum som föregår översvämningen, med städer som genom kol-14 metoden går att datera till omkring 2600 f.v.t. och en kalender från 3114 f.v.t. En av de äldsta civilisationerna finns i Kina, med bevis på att jordbruk dateras tusentals år tillbaka i tiden, med utvecklade kulturer för 5000 år sedan och Xiadynastin runt år 2100 f.v.t. Den kinesiska kalendern börjar 2696 f.v.t. – 326 år före syndafloden.

Australiska aboriginer har funnits i Australien i tiotusentals år, en uträkning man är enig om genom kol-14-metoden som man har använt för dateringen av artefakter och genetisk analys. Budj Bim är en UNESCO-världsarvslistad vattenbruksplats för ål, som består av fördämningar, kanaler och dammar som dateras 6 600 år tillbaks i tiden.⁷

Till och med bibelgenealoger motsätter sig ett globalt folkmord av det slaget. Organisationens tidslinje ur Vakttornet från 15 januari 2014 visar på sidan 10 att byggandet av Babels torn började inom loppet av 100 år efter översvämningen. Det grundar sig på Första Moseboken 10:25 och 11:10-19. Eftersom bara 8 människor lämnade arken, förväntas det genom den här tidslinjen att man ska tro att Noas 3 söner hade barn, att dessa kusiner korsade sig sexuellt, och inom loppet av ett århundrade ska det ha funnits tillräckligt med första och andra kusiners byggnadsarbetare för att bygga en stad, arbetare för att kunna bygga Babels torn, samt jordbrukare för att förse befolkningen med föda.

Vakttornet har beräknat att 4000 vuxna män levde tills de var 180 år efter översvämningen. Under denna tid med forntida byggnadsmetoder, före de effektiviseringar som utvecklats sedan den industriella revolutionen krävdes det tusentals människor för att konstruera stora byggnader. I fråga om egyptiska pyramider, med liknande byggnadsstil som Babels torn, uppskattas det att det tog decennier att bygga med tiotusentals män. (Se pbs.org – 4 december 2014) Andra Krönikeboken kapitel 2 visar att templet i Jerusalem krävde 70 000 bärare, 80 000 stenhuggare och 3 600 tillsyningsmän. Det skulle helt enkelt inte ha funnits tillräckligt många människor inom loppet av hundra år efter en global översvämning för att kunna bygga Babel och dess torn.

Man får heller inte glömma att det förväntas att man ska tro att det fanns tillräckligt med människor för att kunna bygga Egyptens pyramider, och att de dessutom spred sig till Kina, Indien och Amerika, vilka, såsom tidigare nämndes, alla hade blomstrande befolkningar under den tidsepoken.

Grottmålningar

Franska grottmålningar som Lascaux och Rouffignac är fulla med magnifik istidskonst, bestående av målningar och etsningar av djur som mammut, ullhårig noshörning och grottbjörn. En global översvämning skulle ha fyllt dessa grottor med vatten och sediment och skulle ha förstört allt bevis på målningarnas existens. Dessa bilder, målade av forntida människor, finns kvar än idag.

Detta lyfter fram frågan om varför dinosaurier och däggdjur från istiden inte var värdiga att få färdas ombord på arken, vilket stärker dilemmat som gäller frågan om hur dinosaurierna och istidsdäggdjuren dog ut under den korta tidsperioden som fanns mellan skapelsen och Noa, eller uteslöts från de andra djuren som färdades med arken och därav försvann i översvämningen.

Ytterligare frågor

Det finns mycket annat som en global översvämning inte kan förklara. Som till exempel;

• Dinosaurier – Folk som tar en global översvämning som bokstavlig tar i regel skapelsedagarna som bokstavliga också och tror på att djurliven skapades för antingen 6000 år sedan, eller i varje fall under de senaste 100 000 åren. Därav tror de inte på att dinosaurierna dog ut för miljontals år sedan. Om det är på det viset, varför fanns det i så fall inte några dinosaurier ombord på arken? Hur var det då med mammutarna, som man har funnit nedfrysta med mat i munnarna? Noa blev befalld att han skulle ta med sig två av varje djurart.
• Var någonstans lade sig arken till vila? – Bibeln specificerar att arkens slutliga viloplats var på Ararats berg, som ligger i Turkiet. Ett flertal expeditioner och den senaste teknologin har aldrig lyckats med att lokalisera arken.
• Konsekvent temperatur och lufttryck – Djuren bodde tillsammans inspärrade inuti arken, och fick utstå samma värme och lufttryck, när var och en har väldigt olika temperatur – samt trycksbehov, och skulle ha fått kämpa för att överleva under sådana förhållanden.
• Sediment – Över hela världen, har slam gradvis samlat sig i lager på lager under miljontals år. En global översvämning skulle ha täckt jorden, och i synnerhet havsbottnar med ett ovanligt djup av sediment, fylld med kadavren från miljarder människor och djurarters kvarlevor. Vakttornet citerar att en översvämning skulle ha resulterat i ett vattentryck “motsvarande 2 ton per kvadrattum”(eng. Square inch),” tillräckligt för att fossilisera djurliv och växtliv snabbt” (Insikt i Skrifterna – Band 1, sidan 442, svenska utgåvan). Inget sådant lager av sediment och fossil existerar.

Klimatologi

Studien av historiska klimat motbevisar att några drastiska klimatförändringar överhuvudtaget inträffade för mindre än 4500 år sedan. Det visar likväl att hela jorden inte var tropisk till följden av en molnbaldakin. 

Kärnor från istäcken och glaciärer visar inga bevis på någon översvämning. Iskärnor som sträcker sig tiotusentals år tillbaka dateras genom att man räknar dess årliga lager. National Ice Core Laboratory ger förklaringen:

“Glaciärer bildas allteftersom skikt av snö samlar sig i lager på lager ovanpå varandra. Varje lager av snö har olika kemi och konsistens, sommarsnö skiljer sig från vintersnö. Med tiden pressas den begravda snön ihop under vikten av snön som ligger ovanpå och bildar is. (…) Iskärnor är cylindrar av is som har borrats ut från istäcken och glaciärer. I huvudsak är de frusna tidskapslar som låter forskare rekonstruera klimat långt in i det förflutna. Lagren i iskärnorna motsvarar år och årstider, med den yngsta isen som ligger överst och den äldsta isen som ligger underst i kärnan. Genom att borra ned i isen eller glaciären och utvinna is från forntiden, kan forskare fastställa atmosfärens förflutna sammansättning och tillstånd, hur klimatet var när snön föll och hur istäckenas och glaciärernas storlek har ändrats i det förflutna som svar på olika klimatförhållanden. Iskärnor har bidragit med information för klimat- och is-dynamik på flera hundratusentals år i en mycket hög, ibland säsongsmässig resolution.”

(icecores.org (fr.o.m. 28 december 2015)) (Utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)

Om isen hade blivit nedsänkt under vattnet och kunnat hålla sig under vatten när översvämningen inträffade skulle det i så fall ha lagt till ett märkbart sedimentlager. Översvämning massorna skulle rentutav ha fått polaristäcken att flyta upp och fått dem att smälta. Dessa hade inte kunnat återställas under de senaste 4000 årens tid, och även om de kunde det, skulle de ändå inte visa de årliga lagren som sträcker sig tillbaka hundratusentals år i tiden.

Dendrokronologi är ett mycket minutiöst tillvägagångssätt att datera på genom undersökningen av trädens årsringar och kan placeras i rak linje över 11 000 år bakåt i tiden. (Se https://sv.wikipedia.org/wiki/Dendrokronologi) Man använder det likväl till att visa vädermönster efter år och kontinent. Årsringarna på träd visar inga tecken på en katastrofal översvämning.

Regnbågen

I Fösta Moseboken kapitel 9:12-14, gav Gud regnbågen som ett tecken på att han inte skulle dränka hela mänskligheten på nytt genom en översvämning.

“Och Gud tillade: “Detta är tecknet på det förbund som jag upprättar mellan mig och er och varje levande själ som är hos er, för alla generationer till oöverskådlig tid. Min regnbåge sätter jag härmed bland molnen, och den skall tjäna som ett tecken på förbundet mellan mig och jorden. Och när jag låter moln komma över jorden, då skall regnbågen visa sig bland molnen. Och jag skall komma ihåg mitt förbund som består mellan mig och er och varje levande själ av allt kött; och aldrig mer skall vattenmassorna bli till en stor översvämning som bringar fördärv över allt kött.”- Första Moseboken 9:12-14

Det är orealistiskt att tro att den första regnbågen kom till efter översvämningen, eftersom det då tyder på att Gud ändrade vetenskapliga principer beträffande refraktion och reflexion genom små vattendroppar. Regnbågar är inte heller bara en produkt som kommit till genom regn. I och med att de även förekommer genom luftburet vatten kan en regnbåge också resultera genom dimma, stänk och luftburen dagg.

Utifrån perspektivet beträffande Jehovas vittnens organisation är detta dessutom ett urholkat löfte tillika, eftersom de framställer Gud som att vara på väg till att utplåna ett ännu större antal människor i Harmagedon på ett ännu mer våldsammare vis. Sällskapet Vakttornets grundtanke om att Harmagedon utplånar huvuddelen av mänskligheten bestrider även Första Mosebokens berättelse, där Gud lovar:

1 Moseboken 8:21: “…”Aldrig mer skall jag nedkalla ont över marken för människans skull, eftersom benägenheten hos människans hjärta är ond alltifrån hennes ungdom; och aldrig mer skall jag slå allt levande så som jag nu har gjort”.”

En Ond Gud

Lambert Dolphin och Gordon A. Hunt från Stanford University ger en uppskattning på att det potentiellt sett fanns över 7 miljarder människor på jorden på översvämningens tid. (Idolphin.org – 1 januari 2013) Detta grundar sig på att man tillämpar sig av beräkningar på standardbefolkningens tillväxt på informationen i Första Moseboken kapitel 5 om:

• En 1600 – årig period mellan Adam och Noa 
• Genealogier som visar stora familjer med minst 5 barn
• Föräldrar som är barnafödande vid flera hundra års ålder
• Människor som lever i upp till 1000 år

Noa vistades under en primitiv tidsperiod, utan att kunna varna någon annan förutom hans närmaste grannar för den kommande katastrofen. Miljarder människor spridda över hela jorden skulle ha blivit fullständigt chockade av denna första incidens av regn, utan att ha någon aning om att de hade blivit dödsdömda av Gud.

Organisationens tolkning porträtterar en illvillig Gud, som omänskligt dränker miljarder vuxna, vid sidan av oskyldiga barn och djur. Varför var det nödvändigt att dränka biljontals fåglar, djur och insekter? Om mänskligheten var så ond att den förtjänar döden skulle en allsmäktig, kärleksfull Gud ha tagit deras liv smärtfritt och utan att behöva utplåna djurliv. 

Bild från Min bok med bibelberättelser kapitel 10

Apologetens bestridande

Organisationen har gjort en obetydlig ansträngning på att försöka bevisa att en global översvämning är riktig. Sällskapet Vakttornets uttalande är i allmänhet begränsad till ett fåtal paragrafer. Det finns bara en handfull exempel som bevis för en översvämning; snäckskal på Mount Everest, djurlivs plötsliga död så som mammutar och översvämningslegender.

Snäckskal

“Bibeln säger att på Noas tid ledde en stor översvämning till att jordens högsta berg övertäcktes och att allt mänskligt liv utanför den stora ark som Noa byggde gick under. (1 Moseboken 7:1—24) Många har hånat denna skildring. Ändå kan man finna snäckskal uppe på höga berg.” – Liv – ett resultat av evolution eller skapelse? [1985/2006], sid. 202–203 (eng. & sve.)

“Detta och andra fynd, till exempel fossil av havsdjur som man funnit på höga berg, betraktar somliga som övertygande bevis för att det inträffat en plötslig, global översvämningskatastrof.” – Insikt i Skrifterna – Band 1, [1988], sid. 328 (eng. & sve.)

Snäckskal finner man på bergstoppar, inte på grund av en översvämning, utan på grund av att berg reser sig upp ur havet genom kontinentaldrift, vilket vittnas om i Psalmer och bekräftade Vakttornspublikationer.

“Bergen höjer sig och sänker sig, och de berg vi ser i dag låg en gång under havsytan. (Psalm 104:6, 8) Men enligt flera legender skapades bergen av gudarna i sin nuvarande form.” – Går vetenskapen och Bibeln ihop? – (sedan 29 januari 2020.)

Fossiler och mammutar

Samtidigt som följande utdrag förslagsvis krumbuktar sig för att fossiler och frusna mammutar kunde ge påvisningar om en snabb död i en global översvämning, finns det också ett medgivande om att det inte utgör något bevis eftersom dödsorsaken kunde ha berott på annat.

Fossiluppteckningarna stödjer inte en global översvämning, eftersom djurutrotningshändelser dyker upp i lager på lager som går att upptäcka som inträffade tusentals och till och med miljontals år från varandra i tiden.

Mammutar är likafullt ett dåligt bevis för en översvämning, i och med att snabbnedfryst föda i en mammuts mun skulle kunna tyda på en iskall händelse som att dö i en snöstorm eller att falla igenom en frusen sjö. Mammutar levde efter översvämningen, och fortlevde på Wrangels ö (en ö belägen i Norra ishavet utanför nordöstra Sibirien, Ryssland) fram till 1650 f.Kr. Deras genomfrusna kvarlevor finns kvar över hela världen och får en att undra hur Noa kunde ha nått ut till alla dessa jägare för att varna dem om deras kommande undergång för hans Guds händer.

Översvämningslegender

Sällskapet Vakttornet hävdar att det stora antalet översvämningslegender är ”bevis” för Noas syndaflod.

“Det faktum att det inte endast finns några få utan kanske hundratals olika berättelser om denna översvämning och att sådana berättelser återfinns i många naturfolks traditioner över hela världen är ett starkt bevis för att alla dessa folk har haft ett gemensamt ursprung och att deras tidiga förfäder alla upplevde denna översvämning.”- Insikt i Skrifterna – Band 1 (1988), sid. 611 i engelska utgåvan, sid. 443 i svenska utgåvan

 

Även om detta är en intressant tanke, utgör en mångfald översvämningslegender inte något “bevis”. I och med att översvämningar drabbar de flesta befolkade områdena på jorden kan man av det skälet vänta sig att översvämningar ska förekomma i ursprungssläkternas sägner. Dessa berättelser varierar på ett flertal punkter, vilket leder fram till slutsatsen att de flesta inte har något övervägande samband med samma 

Det finns en uppsättning anmärkningsvärt likartade forntida översvämningslegender från forntida mellanöstern. En del av dem föregår Första Mosebokens berättelse och det är allmänt vedertaget bland forskare att Första Mosebokens berättelse självt tar efter dessa källor. Översvämningen i Första Moseboken följer Gilgameshs översvämning “punkt efter punkt och i samma ordning”.^[5]

• Sumerian Eridu Genesis of Ziusudra (Sumeriska Eridu Ziusudras Genesis), 1600-talet f.Kr
• Atrahasis, cirka 1630 f.Kr.
• Eposet om Gilgamesh, elfte tavlan cirka 2000–1500 f.Kr.^[6]
• Första Moseboken, cirka 1513 f.Kr.
• Berossos

Det är inte förvånande att det vimlar av berättelser om stora översvämningar. Efter den senaste nedisningen för drygt 10 000 år sedan uppstod förödande översvämningar över hela välden när isen började smälta. Se Discover Magazine (som lades upp den 7:e april 2018).

Parallellen mellan Noas översvämning och tidigare källor
Gud beslutade sig för att utplåna mänskligheten	“Beslutet om att mänskligheten ska utplånas” – Ziusudra IV, 157 – 158“Gudarna gav befallning om total förintelse” – Atrahasis II, VIII, 34“De stora gudarna beslutade sig för att skapa en översvämning” – Gilgamesh XI, 14“Gud… beslöt sig för att bringa ett slut på allt kött” – Första Moseboken 6:13
Gud varnar sin tjänare	“Enki… över huvudstäderna kommer stormen att svepa” – Ziusudra IV, 156“Han [Enki] talade för honom om översvämningens annalkande” – Atrahasis III, I, 37 “Gud sade till Noa… Jag låter den stora översvämningen komma” – Första Moseboken 6:13,17“Kronos… sade… mänskligheten skulle förstöras av en översvämning” – Berossos
Sade till dem att bygga en båt	“…Den enorma båten” – Ziusudra V, 207“Bygg ett skepp” – Atrahasis III, I, 22“Bygg ett skepp” – Gilgamesh XI, 24“Bygg dig en ark” – Första Moseboken 6:14“Bygg en båt” – Berossos
För att rädda mänskligheten	“Vem beskyddade mänsklighetens säd” – Ziusudra VI, 259“För ombord på skeppet avkomman av allt liv” – Gilgamesh XI, 27“För att hålla deras avkomma vid liv” – Första Moseboken 7: 3 (KJV)
Bygga ett tak för båten	“Likt Apsu skall du lägga tak på det” – Atrahasis III, I, 29“Likt Apsu skall du lägga tak på det” – Gilgamesh XI, 31“Du skall göra ett tsohar (tak eller fönster)” – Första Moseboken 6:16
Översvämningen skulle komma efter 7 dagar	“Översvämningens kommande på den sjunde natten” – Atrahasis, III, I, 37“Efter sju dagar kom översvämningens vattenmassor” – Första Moseboken 7:10
Båten bestryks med jordbeck	“Jordbeck strök jag på insidan” – Gilgamesh XI, 66“Bestryk den invändigt och utvändigt med jordbeck” – Första Moseboken 6:14“Vissa människor skrapade jordbeck från båten” – Berossos
Tjänarnas familj blir också räddade	“Din familj, dina släktingar” – Atrahasis DT, 42(w), 8“Han förde sin familj ombord” – Atrahasis III, II, 42“…in i skeppet hela min familj och släktingar” – Gilgamesh XI, 84“Gå in i arken, du och alla i ditt hushåll” – Första Moseboken 7:1“Han sände sin fru och sina barn och vänner ombord” – Berossos
Djur som räddas	“Djur som stiger fram från jorden” – Ziusudra VI, 253“All stäppens vilda varelser” – Atrahasis DT, 42(w), 9“Fältens boskap, slättens vilddjur” – Gilgamesh XI, 85“Rena djur och av djur som inte är rena” – Första Moseboken 7:8“Och ta med både fåglar och djur ombord” – Berossos
Dörren stängs	“Träd in i båten och stäng båtens dörr” – Atrahasis DT, 42(w), 6“Jordbeck gavs åt honom för att stänga hans dörr” – Atrahasis III, II, 51“Jag trädde in i skeppet och stängde dörren” – Gilgamesh XI, 93“Och de som steg in… och herren stängde dörren” – Första Moseboken 7:16
Regnande i dagar och nätter	“Stormen hade svept… i sju dagar och sju nätter” – Ziusudra, 203“I sju dagar och sju nätter kom stormen” – Atrahasis III, II, 24“Sex dagar och sju nätter vind och storm… översvämningen” – Gilgamesh XI, 127“Regn föll ner på jorden i fyrtio dagar och fyrtio nätter” – Första Moseboken 7:12
Resten av mänskligheten dör	“Överlämnade människorna åt ödeläggelse” – Atrahasis III, III, 54“Hela mänskligheten förvandlades till lera” – Gilgamesh XI, 133“Och allt kött förgicks… och varje människa” – Första Moseboken 7:21
Fönstret öppnas	“Ziusudra gjorde en öppning i den stora båten” – Ziusudra VI, 207“Jag öppnade fönstret” – Gilgamesh XI, 135“Noa öppnade arkens fönster” – Första Moseboken 8:6“Han bände upp en del av båten” – Berossos
Båten lägger sig till vila på ett berg	“Båten satte sig på berget Nisir” – Gilgamesh XI, 140“Arken kom att lägga sig till vila på bergen” – Första Moseboken 8:4“Båten kom att grundfästa sig på ett berg” – Berossos
En duva släpptes ut	“Duvan kom ut och återvände” – Gilgamesh XI, 147“Skicka ut duvan och duvan kom tillbaka till honom” – Första Moseboken 8:10b-11“Släpp ut fåglarna och de återigen återvände till skeppet” – Berossos
7 dagars väntan	“När en sjunde dag kom” – Gilgamesh XI, 145“Han väntade i ytterligare 7 dagar” – Första Moseboken 8:10a
En korp skickades ut	“Jag skickade ut en korp” – Gilgamesh XI, 152“Noa… skickade ut en korp” – Första Moseboken 8:7
Uppoffring av djur	“Kungen slaktade… tjurar och får” – Ziusudra VI, 211“Han frambar [ett offer]” – Atrahasis III, V, 31“Och frambar ett offer” – Gilgamesh XI, 155“Frambar brännoffer på altaret” – Första Moseboken 8:20“Byggde ett altare och offrade till gudarna” – Berossos
Gud känner en doftande rök	“[Gudarna luktade] på aromen” – Atrahasis III, V, 34“Gudarna kände av den söta aromen” – Gilgamesh XI, 160“Och Gud kände en välbehaglig arom…” – Första Moseboken 8:21
Gud lovar att inte glömma	“Att jag må minnas det [varje] dag” – Atrahasis III, VI, 4“Jag skall minnas dessa dagar och aldrig glömma” – Gilgamesh XI, 165“Jag skall minnas mitt förbund… jag skall minnas” – Första Moseboken 9:15 – 16
Utformningen av lag	“[På de kriminella] ålägga ditt straff” – Atrahasis, III, VI, 25“På de kriminella bestraffa hans brott” – Gilgamesh XI, 180“Den som utgjuter människoblod, av människor skall hans eget blod utgjutas” – Första Moseboken 9:6
Hjälten välsignas	“Han rörde våra pannor för att välsigna oss” – Gilgamesh XI, 192“Och Gud välsignade Noa” – Första Moseboken 9:1
http://www.noahs-ark-flood.com/parallels.htm – 1 januari 2013 (Utdragen är efter bästa förmåga direktöversatta)

Som det talas om i THE FLOOD & FLOOD LAKES: MESOPOTAMIAN ARCHAEOLOGICAL EVIDENCE & COVER UP (20 mars 2016) av David Macdonald Ph.D. (filosofie doktor), arkeologer som Wooley, Langdon och Watelin avtäckte bevis för stora översvämningar i den mesopotamiska regionen, så som under den tidiga tredje dynastiska eran omkring år 2600 f.v.t. som kunde ligga till grund för lokala översvämningslegender.

Apologeter nyttjar information, likt följande, vilket blickfångande får det att verka som att vetenskap underbygger tanken om en global översvämning.                                                                

“Arkeologen som upptäckte Titanic på havsbottnen säger nu att det finns bevis för att översvämningen bakom Noas bibliska legend faktiskt inträffade.

Robert Ballard, en hyllad marinarkeolog, har talat om sina upptäckter i ett amerikanskt nyhetsutlopp efter att ha sökt igenom Svarta havets djup utanför Turkiets kust med avancerad robotteknik på jakt efter spår av en forntida civilisation.

Ballard sade att han nu stödjer en teori som föreslagits av forskare från New Yorks Columbia University om att Svarta havet en gång var en sötvattenssjö omgiven av jordbruksmark innan den översvämmades av “en enorm vägg av vatten” från det stigande Medelhavet.

Ballard berättade för ABC News att bevis på en gammal strandlinje föreslår att en “stor översvämning” kan ha ägt rum för omkring 5000 år före Kristus.

Han sade att för tusentals år sedan var en mycket stor del av världen täckt med is. Men när det började smälta, började vattnet rusa mot världens hav och orsakade översvämningar över hela världen.

…Teorin föreslår att syndaflodens berättelse fördes vidare från generation till generation och så småningom inspirerade den bibliska berättelsen om Noa.” 

– (ninemsn.com.au 12:e december 2012 – se också abcnews.go.com) (Utdragen är efter bästa förmåga direktöversatta)

Även om det verkar som att rubriken ger underlag för Noas syndaflod, visar artikeln något helt annat. Den talar om stora översvämningar över hela världen, inte orsakat av regn, utan av isbälten som smälter efter avslutningen för den senaste istiden. En artikel från år 2008 är ett exempel på hur Vakttornets samfund feltolkar den typen av information.

Jaså, minsann!? Vilka vetenskapsmän, och vilken andel av den vetenskapliga folkmängden utgör de? Det finns tecken på stora översvämningar, men inte på översvämningsvattenmassor som täcker de högsta bergen. Dessa översvämningars inverkan på ett stort antal områden runt om i världen ligger bakom översvämningslegendernas talrikhet från åtskilliga olika kulturer.

Som en sista utväg kommer apologeter i fråga om global översvämning att tvivla på informationens riktighet, så som med dateringsmetoder. Detta till trots är kol-14-datering bevisligen korrekt i avseende på 10 000 år genom verifiering med dendrokronologi, långt utöver tidsramen för Noas översvämning.

När ingen möjlighet finns för vederläggning, är det vanligt att man får höra svaret att för Gud är allting möjligt. Till exempel, att Gud kanske lade till med extra vatten specifikt för översvämningen och sedan avlägsnade det efteråt. Att Gud kan ha transporterat alla djuren till arken och därefter tillbaka till deras lokala region. Kanske Gud fick djuren att hamna i dvala, så att det inte uppstod några problem med brist på mat, vatten, eller överflöd på gödsel. Om man tar sin tillflykt till trolskt tänkande som ett giltigt svar, då kan ju Gud för den delen lika gärna ha förminskat hela det globala djurbeståndet till legofigurers storlek och ha teleporterat dem ombord på arken. Egentligen, om nu en sådan rad med mirakel vore nödvändiga, varför då inte använda en mer humanare metod för mord? Varför få oskyldiga djur att drunkna, när de ogudaktiga kunde ha dödats i sömnen, utan den katastrofala utplåningen av djurliv? En global översvämning skulle kräva att Gud bryter hans egna fysikens lagar och sedan suddar ut bevisen för det. Varför allt detta bemödande för en berättelses skull som flera årtusenden senare skulle bli osannolik för någon utbildad person att kunna tro på?

Biblisk kollaboration

Eftersom inga bevis finns för en global översvämning är Vakttornets främsta huvudsakliga bevisföring helt enkelt att Noas översvämning verifieras genom att många bibelskribenter och Jesus själv hänvisade till den.

“Det finns ett starkare bevis än hedniska naturfolks traditioner för att den stora översvämningen är ett historiskt faktum, nämligen det som andra bibelskribenter skrev under inspiration. – Insikt i Skrifterna – Band 1 [1988], sid. 444 (sve.), sid. 611 (eng.)

“Att den stora översvämningen verkligen har inträffat bekräftas av flera bibelskribenter. (Jes 54:9; 2Pe 3:5, 6; Heb 11:7) Men det starkaste beviset är det som Jesus Kristus sade om den – han hade ju iakttagit från himlen det som hände. (Jfr Joh 8:58.) Han sade: ”I Noas dagar … [kom] den stora översvämningen … och tillintetgjorde dem alla.” (Lu 17:26, 27)

Redogörelsen för den stora översvämningen är långt mer än en berättelse. Jesus Kristus visade att den har profetisk innebörd. I sin profetia om ”avslutningen på tingens ordning” hänvisade han till ”Noas dagar” och pekade på den stora översvämningen som ett varnande exempel. Det skulle komma en större tillintetgörelse under ”Människosonens närvaro”. (Mt 24:3, 37–39)” – Insikt i Skrifterna – Band 1 [1988], sid. 327 (sve. & eng.)

Är det verkligen så? Om man obestridligen har bevisat att en global översvämning inte har inträffat, åsidosätter i så fall berättelsen som står i Bibeln alla bevis?

Alternativa kristna synpunkter

Det är noterbart att somliga kristna grupper förlikar sig med skildringen om en översvämning i Första Moseboken utan att man bryter mot verkligheten. Det finns två huvudsakliga tankebanor;

• översvämningsberättelsen var inte avsedd för att man skulle ta den som bokstavlig
• det handlade om en lokal översvämning

För det första, och enkla, är det inte nödvändigt att dra slutsatsen att översvämningslegenden var tänkt att tas som bokstavlig. Snarare var dess införfattning i Första Moseboken avsedd som en moralisk tillrättavisning, och vilket man hänvisar till i Nya Testamentet av samma anledning.

Den andra tankegången är att Noas syndaflod var en lokal händelse; begränsad till regionen Noa vistades i. Det hebreiska ordet “Erets” går att översättas som jord eller land och “har” kan översättas som antingen kullar eller berg. Detta kan leda till förståelsen att syndafloden täckte de högsta höjderna i regionen. Uttalandet i Första Moseboken 6:17 om att Gud utplånade “allt liv under himlen” är vanligt förekommande terminologi i Bibeln för förekomster som var begränsade till ett område, så som hungersnöden på Josefs tid, där det står i Första Moseboken 41:57, “dessutom kom folk från hela jorden till Egypten för att köpa av Josef”, eller Femte Moseboken 2:25, att “alla folk under himlen” darrade och fruktade efter att Josua erövrat Kanaan. 

En lokal översvämning undanröjer också det teologiska problemet om att en global översvämning motsätter sig Psalm, kapitel 104. Denna passage är en parallell för Första Mosebokens berättelse om skapelsen, och säger i vers 9, att efter Gud hade fått torr mark att höja sig under skapelseperioden, skulle vatten aldrig någonsin mer täcka jorden.

Psalm 104:6–9 – “Med djupet som en klädnad täckte du den. Över bergen stod vattnen. Vid din förebråelse flydde de, vid ljudet av ditt åskdunder skrämdes de bort – berg höjde sig, dalslätter sänkte sig – till den plats som du grundat för dem. En gräns satte du som de inte fick överskrida; de skulle aldrig mer täcka jorden.”

En lokal översvämning skulle undanröja de problem som tas upp här ovan som gör berättelsen helt enkelt omöjlig. Exempelvis kunde Noa bara varna människor i närheten. Bara djur som levde inom ett rimligt avstånd kunde klara av att komma till arken. Alla djur på jorden kunde inte få plats inuti arken, oavsett vilken variation med djur som området kunde ha. Arken förblev kvar i den lokala närheten, och samma floder finns fortfarande kvar efter översvämningen.

Följande karta visar berget Ararats anslutning med det bördiga området som är format som en halvmåne i grön färg. Mesopotamien, som betyder “landet mellan floderna”, som på grekiska hänvisar till att det ligger mellan floderna Eufrat och Tigris. Det området används som skådeplatsen för Edens lustgård och Noas ark.

Slutsats

Den här artikeln är en enkel sammanfattning av fakta rörande en global översvämning. Även om den är kortfattad kommer de flesta som läser informationen att förstå att en global översvämning aldrig förekom. För personer som vill ha mer information finns det många böcker fyllda med detaljerade vetenskapliga avhandlingar som motbevisar en global översvämning.

Genom den här artikeln kommer du ha lagt märke till den trångsynta karaktären hos Sällskapet Vakttornets försvar mot frågor som uppstår om en global översvämning. De motsäger regelbundet sitt eget berättigande av annan problematik, eller till och med Bibelpassagen självt. Det är ett klassiskt exempel på att “inte se skogen från träden”; att man är så fokuserad på en situations detaljer att man inte ser den större helheten överhuvudtaget. T.ex. att bestyrka varifrån vattnet kom, man säger att jorden var plattare. Men, den resulterande förhöjningen av berg efter översvämningen skapar andra problematiska frågor.

När man tar det bokstavligt, som Jehovas vittnen, finns det inte en enda aspekt av denna historia som inte kan bevisas som osann. Det är anmärkningsvärt att Sällskapet Vakttornet fortfarande håller fast vid en bokstavlig översvämning, när det visas att den är bristande inom praktiskt taget alla försöksområden, inklusive antropologi, arkeologi, astronomi, astrofysik, biologi, botanik, kemi, klimatologi, ekologi, teknik, entomologi, genetik, geologi, geografi, lingvistik, meteorologi, mikrobiologi, paleontologi, fysik, seismologi, teologi och zoologi. Men även utan insikt i dessa ämnesområden, råder det ingen tvekan om en global översvämnings omöjlighet bara genom användningen av sunt förnuft.

För flera hundra år sedan är det förståeligt att människor kan ha accepterat en global översvämning som bokstavlig, men det är nästan obegripligt att en person som är utbildad på tjugohundratalet skulle kunna ta denna gamla berättelse som bokstavlig. Kristna kan ha godtagit historien om en global översvämning för ett par hundra år sedan, när kyrkan fortfarande lärde ut att jorden var platt, och saknade kunskap helt och hållet om de otroliga vetenskapliga upptäckter som man har gjort under de senaste två århundradena. I detalj förstår vi nu planeternas rörelse och gravitation, jordens och bergens storlek, och livsformers sammansättning. Fysik, kemi och biologi har utvecklats i en sådan grad att vi har kunnat resa i rymden, flyga, fått trådlös kommunikation och avancerad läkekonst, och var och en av dessa vetenskaper visar att en global översvämning helt enkelt är omöjligt. I denna tid och ålder är det otroligt att någon religion skulle lära ut att en global översvämning faktiskt inträffade, i synnerhet en religion som utmärker sig själva som att vara vägledda av Gud och som sanningen.

Ifall denna Vakttornslära inte är sanning och inte vägleds av Gud, vilken annan Vakttornslära vägleds i så fall inte heller av Gud? Det kastar därför tvivel på alla läror från Sällskapet Vakttornet.

Referenser

^1. Camilo Mora, Derek P. Tittensor, Sina Adl, Alastair G.B. Simpson, Boris Worm. How many species are there on earth and in the ocean? Plos Biology, 2011; 9(8): e1001127 DOI: 10.1371/journal.pbio. 1001127

^2. L. Vardiman och K. Bousselot, “Sensitivity Studies On Vapor Canopy Temperature Profiles”, Procedure. Fourth ICC, 1998, sidorna 607 – 618 (eng.)

^3. Soroka, Leonard G. och Charles L. Nelson, 1983. Physical Constraints On The Noacian Deluge. Journal of Geological Education, sidan 135 (eng.)

^4. Soroka, Leonard G. och Charles L. Nelson, 1983. Physical Constraints on the Noachian Deluge. Journal of Geological Education, sidan 197 (eng).

^5. Rendsburg, Gary. “The Biblical Flood Story in the Light of the Gilgamesh Flood Account”, In Gilgamesh and the World of Assyria, eds Azize, J & Weeks, N. Peters, 2007, sidan 117 (eng).

^6. Andrew George, sidan 101 (eng), “Early Second Millennium BC” in Old Babylonian [på gammal babyloniska]

^7. Aboriginsk australisk mitokondriegenomvariation – en ökad förståelse om befolkningens forntid och mångfald (Aboriginal Australian mitochondrial genome variation – an increased understanding of population antiquity and diversity, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5347126/). – 13 mars 2017

Forntida inhemska vattenbruksplatsen Budj Bim lades till på UNESCO:s världsarvslista (https://www.abc.net.au/news/2019-07-06/indigenous-site-joins-pyramids-stonehenge-world-heritage-list/11271804). – 6 juli 2019. 

Ytterligare Information

Wikipedia – Noas Ark

Problems with a Global Flood [Problemen rörande en Global Översvämning] – Mark Isaak

ncse.com/cej/4/1/impossible-voyage-noahs-ark

Artikeln skrevs ursprungligen 2003. Senaste uppdateringen i april 2021. Den här artikeln är översatt från engelska till svenska år 2022. Länk till källartikeln är: http://www.jwfacts.com/watchtower/flood-noah-global.php

---