Under många decennier fick Jehovas vittnen inte ha skägg. Även om det inte var specifikt förbjudet, så var det få bröder som hade ett, och privilegier undanhölls de som hade det. På årsmötet 2023 konstaterades det att det nu var acceptabelt att man har skägg.
Den nya inriktningen som tillåter skägg gavs ut via ett brev den 15 december 2023. Sektionen för äldste väckte bekymmer över hur Jehovas vittnen kan reagera på förändringen.
“Efter att ha sett det här programmet kan det hända att somliga brottas med starka känslor … En del kan till exempel känna sig som om de har blivit rättfärdigade och säger i själva verket: “Det här är vad jag har sagt länge.” Det här bevisar att jag hade rätt hela tiden!’ Andra kanske känner sig besvikna och säger i själva verket: ’Jag stödde riktlinjerna om hur man tar hand om sitt utseende under alla dessa år. Nu känner jag mig sviken!’ Men är endera reaktionen lämplig? Inte alls. … Om vi har främjat vår egen åsikt i detta ämne, i strid med riktlinjerna från organisationen, har vi då i så fall främjat endräkt? Har vi hjälpt brödraskapet att vara ”fullständigt endräktiga . . . i samma tankegång”? Klart inte. Alla som har gjort det måste anpassa sitt tänkande och sin inställning. Å andra sidan sett, om vi lojalt har stött organisationens ledning genom åren, har vi då något bibliskt skäl till att ångra vår kurs? Absolut inte! Jehova värdesätter vår lojala tjänst; han uppskattar också vår ödmjuka villighet att vara lydiga och undergivna den vägledning vi får från Guds organisation.”– Tillkännagivanden, 15 december 2023 (Direktöversatt)
Brevet ger en upplysande bild av hur den styrande kretsen kontrollerar Jehovas vittnen. Det spelar ingen roll om deras regler inte har någon biblisk grund, det viktigaste är att följa dem och konformitet.
Tillkännagivandet att Jehovas vittnen kunde ha skägg gavs ut till församlingarna i en video som spelades upp under veckan den 1 januari 2024, med titeln “Rapport 8 från den styrande kretsen 2023” (länk från den 7 januari 2024.)
Rapport #8 gav följande viktiga kommentarer.
”Den styrande kretsen har inget att invända mot att bröder har skägg. Varför inte? Därför att bibeln inte fördömer att man har det. … I linje med Romarna 14:4 ska varken de äldste eller någon annan i den kristna församlingen döma en broder som har valt att ha skägg. … Hur ska man se på en broder som bestämmer sig för att skaffa skägg? Ja, vi behöver ta till oss av det som Jesus i Johannes 7:24: ”Sluta döma efter det yttre.””
På grundval av sådana resonemang har det alltid var obibelskriftligt för Sällskapet Vakttornet att hindra bröder från att odla skägg.
Nästan omedelbart odlade styrande kretsenmedlemmen, Geoffrey Jackson, skägg, som visas i examensvideon från Skolan för kristna förkunnare i januari 2024.
Följande är JWFacts-artikeln om skägg som ursprungligen publicerades 2013. Det är intressant att videon i “Rapport 8 från den styrande kretsen 2023” på nära håll replikerar denna JWFacts-artikel, inklusive varför skägg är acceptabelt, den skägglöse Jesus, historien om när Jehovas vittnen slutade att ha dem, och att skägg nu är accepterat i det korporativa Amerika. (Det paradoxala här är att det är tänkt att Jehovas vittnen ska ledas av Bibeln och inte av “världen”, men motiverade sin hållning i förhållande till skägg utifrån hur det beses kulturellt av “världen”.) Vad videon tonar ner är att det var inte det motkulturella upproret på 1960-talet som föranledde denna oskriftliga inställning mot skägg, utan snarare Rutherfords personliga känslor flera decennier tidigare.
Skärmdump av en video på JWfacts.com som talar om ämnet Jehovas vittnen och skägg
Det är sällsynt att se någon av Jehovas vittnen bära skägg, och nästan ovanligt i engelsktalande länder att en skäggig bror har en ansvarsfull position. Ändock har den fastställda normen för skägg sällan tagits upp i någon Vakttornsartikel.
Watchtower-vägledning mot skägg är begränsad till vaga uttalanden om skägg, anekdoter om människor som tog bort sitt skägg vid omvändelse och brist på skäggiga vittnen i Sällskapet Vakttornets publikationer. Istället för att upprätthållas genom direkt förordnande har den hållits fast vid som ett resultat av socialt identifieringstryck. Denna fastställda norm sträcker sig tillbaka till Rutherfords tid.
Illustrationer i Sällskapet Vakttornets publikationer visar aldrig skägg på dagens Jehovas vittnen. Följande bild visar en typisk Watchtower-församling av renrakade män i slips.
Däremot, om en världslig person representeras i ett negativt ljus, så är det inte ovanligt att ett skägg är förekommande.
Specifikt omnämnande av skägg
Ett av få omnämnanden om huruvida ett skägg är lämpligt för Jehovas vittnen dök subtilt upp i en Vakttornstidskrift från 1962/1963.
”Det är likaledes möjligt att använda mycken värdefull tid till att spekulera över sådant som rör framtiden. Man skulle kunna fråga: Vilket år skall Harmageddon börja? Skall de trogna änglarna till sist erhålla odödlighet? Skall det finnas fabriker och maskiner efter Harmageddon? Skall männen bära skägg igen? … Detta är några exempel på frågor som Jehova inte har gett några svar på i denna tid. Anser du att det är förståndigt av de kristna att ta tid från mera gagneligt bibelstudium för att spekulera över svaren?” – Vakttornet, 15 januari 1963, sid. 41-42 (sve.) – Vakttornet, 15 juni 1962, sid. 381 (eng.)
Frågan om män skulle bära skägg “igen” i den nya ordningen tyder på att bröder inte var skäggiga i församlingarna vid denna tid.
1968 förebringade man beskedet att skägg skulle förtaga Vakttornets budskap.
”I många länder under de senare åren har skägg eller långt hår på en man väckt omedelbar uppmärksamhet, och i de flesta människors sinnen kan en sådan person på ett icke önskvärt sätt bli tagen för att vara extrem eller upprorisk mot samhället. Guds tjänare önskar undvika att göra ett sådant intryck som skulle kunna dra uppmärksamheten från deras förkunnarverksamhet eller hindra någon från att lyssna till sanningen. De vet att människorna iakttar sanna kristna med mycket kritiska blickar och ofta dömer hela församlingen och de goda nyheterna efter förkunnarens utseende, eftersom han är en representant för församlingen.” – Vakttornet, 15 september 1968, sid. 431 (sve.) – Vakttornet, 1 maj 1968, sid. 288 (eng.)
Ett vagt direktiv om rakning förekommer i 2001 års Handbok för skolan i teokratisk tjänst.
”För män innebär ett vårdat och prydligt yttre bland annat att de är välrakade. På platser där mustasch är allmänt accepterat bör de som har sådan se till att den är välansad.” – Skolan i teokratisk tjänst – utbildning till nytta för dig (2001), sid. 133 (eng. & sve.)
För uppdrag vid konvent och sammankomster ges specifik instruktion mot att man använder bröder med skägg.
“Klädsel och skötsel De som håller föredrag bör bära kostym. Om ditt föredrag kräver ett samtal eller en demonstration, vänligen använd inte någon broder som bär skägg och se till att dina deltagare är medvetna om vikten av bra skötsel och anständig klädsel.” – Disposition för tal 2009 (Direktöversatt)
“Klädsel: Personer ska vara klädda enligt lokal kutym och skådeplatsens omständigheter. Exempel kan hittas i Jehovas vittnens publikationer. God smakriktning ska alltid vara den ledande principen. Omfattande och utarbetad sminkning/skönhetsmedel är inte nödvändigt. Vanligtvis kan det inte ses av publiken, och det tar tid som bättre skulle kunna spenderas på att delta i sessionerna på sammankomsten. Lösskägg bör förberedas eller införskaffas. Det är inte lämpligt för bröder att odla sina egna skägg.” ”Nitiska kungarikes förkunnare” distriktsammankomstdrama ”Stå fast i svåra tider (Jeremia)” häfte med manuskript och riktlinjer 2002 (Direktöversatt)
Vanligare utlåtanden om skägg dyker upp i form av erfarenheter från världsliga män som tar bort sitt skägg vid omvändelse. Dessa erfarenheter har dykt upp regelbundet under decennierna, exempelvis följande.
”Jag rakade av mig skägget och klippte håret, och Sue köpte några klänningar. Fyra månader senare gifte vi oss, och i april 1976 lät vi döpa oss för att visa att vi hade överlämnat oss åt Gud för att tjäna honom.” – Vakna!, december 2007, sid. 24 (eng. & sve.)
”Ett bibelstudium sattes i gång med honom, och allteftersom Bibelns sanning började röra vid hans hjärta, gjorde han så stora förändringar att alla lade märke till det. Ett av de första synliga bevisen på hans förändring var att han klippte sitt långa hår och rakade av sig sitt ovårdade skägg.” – Vakttornet, 1 januari 1998, sid. 4 (eng. & sve.)
”Men när denne unge man hade fått boken, förändrades han påtagligt. Han rakade av sig skägget, lät klippa sig och slutade använda narkotika.” – Vakttornet, 15 september 1989, sid. 32 (eng. & sve.)
Korrespondensriktlinjerna (2007), sidan 20 (eng.), inbegriper skägg under ett avsnitt om lämplig klädsel.
”När man svarar på specifika förfrågningar om kläder och vårdande av sitt yttre utseende kan följande referenser i våra publikationer vara till hjälp. Provocerande klädsel: w87 15/9 14–15; w76 1/1 11–12; w72 1/8 358–360. Frisyrer: w91 1/6 30–1, w91 15/3 30; w73 15/7 322–323; w69 1/7 304–305; w68 15/8 383. Smycken och kosmetika: w91 1/6 30–1; w91 15/3 30. Att bära ett skägg: g79 22/10 27–28; w76 1/1 12–13; w73 15/7 320–322. Kroppspiercingar och utsmyckningar: g00 8/8 18–19; g00 22/3 11-13.” – Korrespondensriktlinjer 2007, sid. 20 (eng.) (Utdraget är direktöversatt)
Den pekar på följande artiklar efter svar.
”Men det är mycket bättre att tillämpa den princip som ligger till grund för det tidigare citerade bibliska påståendet än att ha en detaljerad regel: ”’Samvetet’, säger jag, inte ditt eget, utan den andres,”
Samma råd är tillämpligt när det gäller att ha skägg liksom också i fråga om vissa detaljer i klädseln. På sina håll förknippar människor fortfarande skägg med upproriska element i samhället.” – Vakna!, 22 oktober 1979, sid. 27 (sve.) – Vakna!, 22 april 1979, sid. 27-28 (eng.)
”Extrema frisyrer kan också lätt leda en in i en fälla som djävulen sätter ut, och det kan också förmå andra att snava. Det var till exempel en ung man i Förenta staterna som gjorde goda framsteg i sitt bibelstudium, och han kände sig manad att tillsammans med ett erfaret vittne ta del i att predika för andra om de goda ting han lärt sig från bibeln. Från sin tidiga ungdom hade han låtit skägget växa, och eftersom några inom affärsvärlden hade skägg, menade han att det skulle bli allmänt godtaget att han hade skägg när han predikade för andra. Men när han talade med en dam, kunde han inte mer än presentera sig, förrän hon sade: ”Tyvärr, unge man, jag vill inte bli indragen i studentrevolten.” Inga förklaringar kunde undanröja missförståndet. Sedan samtalet slutat med att dörren stängdes, frågade han det erfarna vittnet vad som hade hänt. Han uppmanades att begrunda sitt yttre i förhållande till vad han påstod sig vara, nämligen en Guds tjänare. Eftersom denne nye förkunnare av Riket inte ville bära ansvaret för att ens en enda person tog anstöt och därför inte kunde komma in på vägen till evigt liv, rakade han av sig sitt skägg. Skulle du vara villig att göra detsamma eller göra liknande förändringar, om ditt yttre gav ett felaktigt intryck i ett visst samhälle?” – Vakttornet, 1 januari 1976, sid. 12–13 (sve.) – Vakttornet, 15 augusti 1975, sid. 500–501 (eng.)
”Tänk dig att du var man och levde på israeliternas tid, under lagen, och inte tyckte om skägg. Det kan hända att du tyckte om att vara slätrakad, som egyptierna. Vad skulle du göra? Skulle du utöva din personliga rättighet att raka dig? Nej, ty du skulle inte ha någon sådan rättighet. Du skulle vara tvungen att ha skägg, eftersom lagen befallde alla män: ”I skolen icke rundklippa kanten av edert huvudhår, ej heller skall du avstympa kanten av ditt skägg.”” – Vakttornet, 15 juli 1973, sid. 322 (sve.) – Vakttornet, 1 mars 1973, sid. 139–140 (eng.)
Det är märkligt hur 1973 års Vakttornsartikel uttalande mot skägg tar exemplet på hur israelitiska män var tvungna att ha skägg. I artikeln stod det också att män inte ska klä sig på ett sätt för att framstå som kvinnor. Vad kan vara mer manligt än ett skägg? Även om meningen är att ett skägg är oacceptabelt i det moderna samhället, och Jehovas vittnen inte borde insistera på deras rätt att ha ett skägg, används resonemanget mer effektivt för att uppmuntra män att bära skägg.
Den mest direkta överläggningen jag [Paul Grundy] har hittat angående skägg är ett tresidigt brev från Sällskapet Vakttornet daterat den 24 februari 2009, som var ett svar på en broders personliga begäran om information. Brodern skriver och frågar vad filialen tycker om skägg, eftersom de är vanligt utrustade på yrkesmässiga män och det inte finns någon direkt vägledning i Sällskapet Vakttornets publikationer.
”Kära Bröder
Mitt namn är ——— och jag går i ———- församlingen i ———-. Jag har en fråga som jag inte har kunnat hitta ett direkt svar på. Min fråga handlar om skägg och huruvida de är acceptabla i den kristna församlingen. Om de accepteras lokalt och nationellt på ett rent sätt, varför accepteras de inte i församlingen? Min bror och jag reste nyligen till England på sommarsemester och gick på sammankomsten där. Vi märkte att det fanns en hel del bröder där som hade skägg och annat ansiktshår som bockskägg. Det fanns faktiskt en PO som hade skägg och en annan äldste i en hall som hade ett bockskägg. Det är inte mer eller mindre acceptabelt offentligt där än det är här, så varför är det annorlunda? På senare år har det blivit mer normalt att ha hår i ansiktet än inte, inklusive läkare, advokater och affärsmän. Jag har också lagt märke till offentliga personer som att federala ordföranden har ett snyggt slätrakat skägg. Jehova fick oss till att ha ansiktshår och till och med Jesus hade ett. De flesta av bröderna jag har pratat med skulle vilja få alternativet. Jag känner nästan alla äldste och Biträdande tjänare mig själv inräknat, när vi åker på semester rakar vi oss inte. Om vi representerar Jehova oavsett var vi än är då skulle detta inte heller vara acceptabelt. Jag talade med flera äldste om saken och de hade inget svar. Så de tog upp det under sitt kvartalsmöte, och de talade om för mig att de kommer att gå efter filialen om saken i fråga. Så jag undrar därför vad filialen säger angående detta. Jag har gjort undersökningar på WT library och har inte funnit någonting slutgiltigt. Uppemot minst femtio procent av männen på mitt jobb har antingen ett bockskägg eller ett skägg. So vad skulle i så fall jag svara om någon skulle fråga mig ”varför jag inte kan ha något ansiktshår”? Om någon skulle säga att det vore världsligt att ha ett, varför är det i så fall annorlunda med en mustasch? Mitt mål är att blidka Jehova och att tjäna honom väl genom att vittna vid varje tillfälle för att hjälpa dem som avskyr denna tingens ordning att lära sig om honom och vad hans kungarike kommer att göra för mänskligheten och jag kan inte förstå hur ett skägg, (när det inom ett område är acceptabelt) har någon påverkan på det.
Tack för att ni tagit er tid åt att överväga min fråga.” (Direktöversatt)
Sällskapet Vakttornets svar på detta. (Länk till breven: https://jwfacts.com/images/beards-watchtower-reply-2009-p1.jpg, https://jwfacts.com/images/beards-watchtower-reply-2009-p2.jpg, https://jwfacts.com/images/beards-watchtower-reply-2009-p3.jpg)
Översättning:
”Kära Broder ……
Detta är mitt svar på ditt brev mottaget den 20 januari 2009, där du frågar om anständigheten i att en kristen man bär skägg.
Vi är glada att du skrev till oss direkt och uppriktigt uttryckte dina känslor, för vi är mycket intresserade av alla våra bröder och systrar. Naturligtvis anger inte Bibeln specifika regler för hur man vårdar sig själv och sköter om sitt utseende. Således, om en man bestämmer sig för att bära eller inte bära skägg är något som han måste bestämma personligen. Ändå ger Guds ord många principer som kristna vägleds av i alla aspekter av vårt liv, inklusive vårt utseende. En sådan princip finns i aposteln Paulus inspirerade råd där han säger att kristna kvinnor borde ”smycka sig i välordnad klädsel, med blygsamhet och sunt sinne, … på det sätt som anstår kvinnor vilka bekänner sig ha vördnad för Gud.” (1 Timoteus 2:9,10) Detta råd gäller naturligtvis i princip även för kristna män. Det grekiska ordet som används i 1 Timoteus 2:9 för “blygsamhet” (aidos) förmedlar tanken på “respekt för andras känslor eller åsikter … hänsyn för vänner.” (A Greek-English Lexicon, av Liddell och Scott, 1996 Utgåvan, sidan 36) Ett annat lexikon förklarar att detta ord är bland de dygder “som påkallar respekt och återhållsamhet i förhållande till sina medmänniskor” och avslutar: “Kristligt beteende fastställs inte utifrån individuella dygdnormer, utan av andras behov.” (The New International Dictionary of New Testament Theology, Volym 3, sidorna 561 och 562; bifogade fotokopior.) På liknande sätt, förklarar sidan 132 i Skolan i teokratisk tjänst, utbildning till nytta för dig: ”En person som är blygsam är noga med att inte i onödan väcka anstöt och inte dra otillbörlig uppmärksamhet till sig själv.”
Således visade aposteln Paulus, även om han inte gav en lång lista med regler, genom sitt användande av ordet “blygsamhet” att en kristen kvinna, och i förlängningen en broder, skulle anse andras åsikter som överlägsna hans eller hennes egna och utöva återhållsamhet angående klädsel och hur man vårdar sig, med andras känslor i åtanke. Det är till exempel anmärkningsvärt att Josef rakar av sig skägget innan han presenterar sig inför farao. (1 Moseboken 41:14) Som hebré var hans sed troligen att bära skägg, men inte enligt Mose lag vid den tiden. Som påpekats i Insikt i Skrifterna, band 2, sidan 917, kan detta ha varit av hänsyn till egyptiernas syn på ansiktshår. Därför kan Joseph mycket väl ha undertryckt sin personliga preferens för att bli mer positivt mottagen av dem som han kom i kontakt med.
Därför, när det gäller stilar, fokuserar Guds tjänare, vare sig det är på Bibelns tid eller i vår tid, i första hand på vad som ses som “blygsamt” och “välordnat” i ens egen församling och gemenskap av en person som “bekänner sig vörda Gud,” snarare än på vad som är populärt i denna föränderliga värld. (1 Korinthierna 7:31) Det är sant att Jesus Kristus bar skägg. Detta beror på att Jesus föddes under Mose lag, och han uppehöll den del av lagen där israeliterna förbjöds att raka av sig skägget. (3 Moseboken 19:27; 21:5) Men som du inser behöver kristna i dag inte längre följa Mose lag. (Galaterna 3:24,25) Å andra sidan är att vara renrakad inte en av de “nödvändiga sakerna” som skulle krävas av kristna. (Apostlagärningarna 15:28,29) Därför skulle det inte avgöra en persons frälsning om han valde att bära skägg, och det skulle inte heller hindra honom från att bli döpt, delta i tjänsten på fältet eller skriva in sig i Skolan för teokratisk tjänst.
Ändå inser vi som kristna att vi är ”ett skådespel för världen och för änglar och för människor.” (1 Korinthierna 4:9) Därför gör vi allt för att positivt återspeglas över vårt Rikets arbete i våra offentliga åhörares ögon. Eftersom människor är benägna att bedöma budskapet om Riket som vi inte bara bär på vad vi säger utan också av vårt utseende, behövs god bedömning när vi väljer lämpliga skötsel- och klädstilar för att “vår tjänst inte skall klandras.” (2 Korinthierna 6:3) Naturligtvis beror mycket på vad som anses som “blygsamt” och “välordnat” i ens egen församling och gemenskap av en person som “bekänner sig vörda Gud”. Även om du nämner att vissa yrkesmän bär skägg, har du antagligen observerat att de flesta regerings- och affärstjänstemän i den här delen av världen inte gör det, uppenbarligen på grund av den positiva bild som skildras när man har ett renrakat utseende. Säkerligen har vi ännu större anledning att göra allt vi kan för att återspeglas positivt över vårt Rikets arbete i våra offentliga åhörares ögon. Men även i ett sällskap där vissa affärsmän kan bära välklippta skägg eller annat snyggt ansiktshår, kan åsikterna gå isär om huruvida en gudstjänsteman bör bära sådant. Med tanke på det föregående har många bröder tagit det personliga beslutet att inte bära skägg.
Naturligtvis har inställningarna till skägg förändrats över tid, eftersom de också varierar runt om i världen, ibland skiljer de sig även från ett samhälle till ett annat. I detta avseende talar upplagan av Vakna!, den 22 januari år 2000, på sidan 24, om historien om skägg och rakning. Vakna! säger: Det slätrakade utseendet fortsatte att vara modernt hela 1700-talet. Men mellan 1850 och 1900 vände vinden återigen. På foton av C. T. Russell, Sällskapet Vakttornets förste president, och hans medarbetare W. E. Van Amburgh ser man dem med stilfulla, välskötta skägg som var värdiga och lämpliga för den tiden. Men i början av 1900-talet blev det åter populärt att raka sig, och så har det förblivit i de flesta länder fram till vår tid. Se också kommentarerna som dyker upp på sidorna 11 till 13 i 1 januari upplagan av Vakttornet, 1976. Vi inser att de senaste åren att bärandet av skägg i vissa delar av världen har setts av allmänheten som bara en annan acceptabel form av hur man vårdar sig själv. Men som med allt annat om vårt utseende som kristna, bör en broder noggrant och under bön överväga hur ett skägg skulle ses i hans församling och hans sällskap.
Även om synen på skägg har förändrats under åren, har Bibelns principer som styr hur kristna bör klä sig och sköta sig själva inte gjort det. Således, som tidigare nämnts, tar kristna hänsyn till andras känslor och vad som skulle ge den mest positiva bilden när de avgör vad som skulle vara “blygsamt” för en Guds tjänare. Även om att bära skägg kan ha ansetts vara acceptabelt för dem som tog ledningen i den kristna församlingen i detta land för nästan 100 år sedan, i nutid, om en kristen man “når ut” efter särskilda privilegier och ändå önskar att bära skägg, kan han fråga sig om det kan komma att bli en fråga om anstöt eller kontrovers i församlingen att bära ens ett snyggt trimmat skägg. (1 Timoteus 3:1) Om de flesta kristna män i en församling eller ett sällskap har avstått från att bära skägg av de bibliska skäl som beskrivs ovan, är det rimligt att förvänta sig att de som tar ledningen som biträdande tjänare eller äldste skulle vara exemplariska i detta avseende. – Lukas 12:48.
När bröder väljer att behålla ett renrakat utseende för att bli väl mottagna när de tjänar i sina sällskap, efterliknar de på lämpligt sätt exemplet med kristna män som tog ledningen under det första århundradet, såsom aposteln Paulus och Timoteus. (1 Korinthierna 11:1) För att inte skapa en omedelbar distraktion när han predikade för judar, lät aposteln omskära Timoteus, inte för att det var ett krav, utan “på grund av judarna som fanns på dessa platser, för en och alla visste att [Timoteus] far var en grek.” Sådana judar skulle ha varit mindre benägna att lyssna på budskapet från en som var oomskuren. (Apostlagärningarna 16:1–3) Många i dag håller säkert med om att det inte var någon liten uppoffring för en vuxen man, som Timoteus, att underkasta sig omskärelse, och ändå gick Timoteus villigt med på att vidta denna åtgärd för att ’för alla slags människor bli allt, för de goda nyheternas skull.’ (1 Korinthierna 9:19-23) Även om vi inte står inför en sådan extrem situation i dag, illustrerar den i vilken utsträckning de föredömliga bröder som tog ledningen under det första århundradet var villiga att offra personliga preferenser för att föra fram de goda nyheterna utan hinder. Idag visar en broder som väljer att behålla ett renrakat utseende för de goda nyheternas skull samma självuppoffrande anda.
Eftersom du nämner att du har diskuterat denna fråga med de äldste, skickar vi dem en kopia av vårt svar.
Vi litar på att ovanstående kommentarer kommer att vara till hjälp för dig. Vi skickar vår varma kärlek och kristna hälsningar.
Era bröder i Jehovas tjänst, Jehovas vittnens kristna församling”. (Direktöversatt)
Det som sticker ut i Watchtowers detaljerade svar är att det inte finns några övertygande resonemang mot bakgrund av att ett skägg är fel. Den använder inget annat än resonemanget att bröder måste vara blygsamma, och vissa människor kan se ett skägg som omöjligt. Ändå är budskapet starkt att ett skägg kan orsaka att man vacklar och det är en liten sak att hålla sig till riktlinjen emot skägg. Svaret innehåller följande intressanta kommentar:
“Därför skulle det inte avgöra en persons frälsning om han valde att bära skägg, och det skulle inte heller hindra honom från att bli döpt, delta i fälttjänsten eller skriva in sig i den teokratiska skolan.”
När det gäller ansvarspositioner indikerar det att skägg inte är acceptabelt, men ändå på ett väldigt vagt sätt.
”… om en kristen man “når ut” efter särskilda privilegier och ändå önskar att bära skägg, kan han fråga sig om det kan komma att bli en fråga om anstöt eller kontrovers i församlingen att bära ens ett snyggt trimmat skägg. (1 Timoteus 3:1) Om de flesta kristna män i en församling eller ett sällskap har avstått från att bära skägg av de bibliska skäl som beskrivs ovan, är det rimligt att förvänta sig att de som tar ledningen som biträdande tjänare eller äldste skulle vara exemplariska i detta avseende.”
Trots att det visades att skägg var normal klädsel för kristna i Bibeln, och erkänner att skägg numera är ett vanligt och acceptabelt sätt i många delar av världen, avslutas brevet med det passiva aggressiva förslaget att “en bror som väljer att uppehålla ett renrakat utseende för de goda nyheternas skull visar samma självuppoffrande ande [som Timoteus].”
Vakttornet använder också illustrationer för subliminal påverkan. Medan vissa illustrationer av den “nya ordningen” inkluderar bibliska karaktärer med skägg, visar följande exempel nyuppståndna personer med skägg, men när de lär sig Guds krav blir de efteråt renrakade.
Goda nyheter från Bibeln (2012), sid. 13
Vakttornet, juni 2013, sid. 15
Det är orealistiskt att i paradiset skulle nyuppståndna män förväntas raka sig, på grundval av att detta är vad den styrande kretsen förstår som en acceptabel norm för mode för 2000-talets amerikaner. Men på grundnivå triggar den här bilden igång i Jehovas vittnens sinne att den här mannen, genom att ha rakat sig, har accepterat Bibelns principer, trots att han inte har några instruktioner från Bibeln att raka sig.
När den här jwfacts-artikeln publicerades 2013 hade Jehovas vittnen varit mestadels skägglösa i nästan ett sekel. I maj 2016 gav Watchtower ut sitt septembernummer, vilket mildrade dess inställning något genom att indikera att skägg kan vara acceptabelt i vissa kulturer.
Vakttornet, september 2016, sid. 21
Mellan den här jwfacts-artikeln som publicerades i november 2013 och maj 2016 hade den visats över 44 000 gånger. Jag undrar om detta på något sätt påverkade detta uttalande.
Vakttornet för december månad 2016 säger: “I andra delar av världen anses det inte vara lämpligt för Jehovas vittnen att ha skägg.” Vilka kulturer, av vem och varför? Denna vaghet lämnar ändå ringa utrymme för skägg, särskilt där det finns tillsyningsmän med starka åsikter om ämnet.
I ett föredrag i februari 2018, vari det föreslogs av Stephen Lett, medlem av den styrande kretsen, att vi inte skulle vilja insistera på rätten till skägg om det skulle få någon att vackla, visades en fortsatt bristande bekvämlighet med skäggiga bröder.
Skärmdump av en bild på en video med Stephen Lett, videon finns på: https://jwfacts.com/watchtower/beards-jehovahs-witnesses.php
Trots att de presenterade en uppmjukande hållning var det lite som förändrades i församlingarna.
Nr.3 2020 Vakttorns-omslaget inkluderade ett skägg på twi-utgåvan för Ghana, vilket gjorde den mer närstående till Ghanas befolkning när de predikade. Men församlingarna försökte fortfarande hindra bröder från att odla skägg.
Trots att skägg var vanligt i Ghana och till och med hade dykt upp med bevågenhet på ett omslag av Vakttornet, kom äldste ändå med rådgivning åt bröder som bar dem 2021. Ta till exempel följande filialbrev.
Översättning:
”11 maj 2021
Äldstekretsen (36111) EYISAM FÖRSAMLING – MAKESSIM
Beträffande: Förtydligande om att ha skägg
Kära bröder:
Vi svarar på er förfrågan om hur man kan hjälpa broder Anthony Botchway. Ni skrev att han har haft skägg och att hans sätt att vårda sitt yttre verkar ha fått andra att vackla. Därför ansträngde ni er för att vara herde för honom och ändra hans tänkande, men han verkar inte svara på ert råd. Tack för att ni rådfrågade oss i denna fråga.
Observera att det inte är en synd att bära skägg, eftersom detta är acceptabelt i vissa kulturer. Men man måste överväga kulturen där han bor. Med det i åtanke, kunde ni kärleksfullt och tålmodigt prata med honom igen och vädja till hans hjärta? Ta taktfullt reda på varför han bestämde sig för att bära skägg när han aldrig gjort det tidigare. Om ni förstår honom lite mer kanske ni kan hjälpa honom bättre. (Gal. 6:1) Ni kan använda informationen i följande referenser för att hjälpa honom: Vakna!, 22 oktober 1979, sid. 28–29, Vakttornet, 1 januari 1976, sid. 11-12, och Vakttornet, 15 juli 1973, sid. 320-322. Om han uppenbart och medvetet ignorerar era upprepade råd och hans skötsel stör församlingen, då bör ni följa instruktionerna ni fick av er kretstillsyningsman.
Utöver ovanstående nämner Vakttornet från september 2016, sidan 21, stycke 17: “I andra delar av världen är det inte lika vanligt med skägg, och där anses det inte vara lämpligt för Jehovas vittnen. Om en broder i en sådan kultur har skägg skulle det faktiskt kunna hindra honom från att ära Gud och att ”vara oförvitlig”. (Rom. 15:1–3; 1 Tim. 3:2, 7) Tycker du att han, i överensstämmelse med det föregående, fortfarande är exemplarisk för att vara en vanlig pionjär? – sfl 9:1.3.
Vänligen försäkra dig om vår varma kristna kärlek och lyckönskningar. Era bröder, Jehovas vittnens kristna församling” (Direktöversatt)
Förändrar norm/standard
Watchtower-indikation på att undvikande av skägg beror på att de är ett tecken på kulturell upproriskhet fick mig [Paul Grundy] att anta att denna hållning måste ha börjat under hippietiden på 1960-talet.
Men strömmen mot skägg hade redan börjat med Rutherford, Sällskapet Vakttornets andra ledare. Rutherfords renrakade utseende och påbud för andra bröder var ett sätt att distansera religionen från Russells ledarskap. Många accepterade inte Rutherford som Sällskapet Vakttornets rättmätige andra ledare, och Rutherford skymfades genom sina bröder som hade skägg i imitation av Russell. Detta förklaras i boken 30 Years a Watchtower Slave (sve. 30 år en Vakttornsslav), som berättar om en upplevelse från 1925.
“En underhållande incident ägde rum vid tidpunkten för domarens besök. Styresmannen för vår tyska avdelning hade, liksom många före honom, odlat ett stort skägg, mönstrat efter Charles T. Russells skägg. Domaren ville inte att något alls skulle finnas kvar som kunde påminna honom om Russell – inte ens skäggodlingen. Så när han satt vid bordet för middag en natt inom mitt hörhåll, bad styrelsemedlemmen domaren om ytterligare en stor rotationstryckspress. Domaren sa ingenting på ett tag, bara åt. Så plötsligt tittade han upp, hans ögon fäste hårt på styrelsemedlemmens enorma skägg och sa: “Jag köper pressen till dig om du tar bort den där saken”, pekandes på skägget. Det uppskakade säkert styresmannens känslighet, men han lyssnade ödmjukt på varningen och dök snart skamsen upp utan skägget.” – 30 Years a Watchtower Slave [1956], sid. 51–52 (Direktöversatt)
“Men mer utrustning behövdes. Av den anledningen bad broder Balzereit broder Rutherford om tillåtelse att köpa en rotationstryckpress. Broder Rutherford insåg nödvändigheten och gick med på det, men på ett villkor. Han hade märkt att broder Balzereit under årens lopp hade fått ett skägg mycket liknande den som hade burits av broder Russell. Hans exempel slog snart igenom, för det fanns andra som också ville se ut som broder Russell. Detta kunde ge upphov till en tendens till dyrkan av skapade föremål, och broder Rutherford ville förhindra detta. Så under sitt nästa besök, efter att ha hört hela Bibelhus-familjen, sa han till broder Balzereit att han kunde köpa rotationstryckpressen men endast under förutsättning att han rakade av sig skägget. Broder Balzereit gick ledsamt med på det och gick efteråt till frisören. de närmaste dagarna var det flera fall av att man tog fel på identitet och några roliga situationer på grund av “främlingen” som ibland inte kändes igen av sina medförbundna arbetare.” – Jehovas vittnens Årsbok 1974, sid. 97–98 (eng.) (Utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)
Följande vykortsfoto av Betel-julmåltiden 1926 visar att Betelfamiljen då var renrakad.
Det verkar dock som om några Jehovas vittnen fortfarande hade skägg på 1940-talet, som visas på följande bild.
I Remember Distinctly: A Family Album of the American People, 1918-1941 Agnes Rogers (1947)
Flytten bort från skägg påverkades också till stor del av mode. Skägg var vanligt från 1850-talet till 1920-talet. Utbredningen av rakning stämmer överens med lanseringen av den första engångsrakhyveln av Gillette 1903, och sedan den elektriska rakhyveln, som först patenterades 1930. Det var under denna period som Watchtower-anhängare också övergick till att vara mestadels rakade.
Skägg återinfördes i mode av motkultur; beatnix på 1950-talet och sedan hippies på 1960-talet. Det är förståeligt att Sällskapet Vakttornets ledare under den perioden var på sin vakt med att deras anhängare såg ut att anpassa sig efter dessa grupper. Men på 1970-talet var skägg vanligt i affärsvärlden också.
Watchtower relaterar sina anhängares rörelse till att vara renrakad som en del av detta föränderliga mode.
”Men när det romerska riket föll, blev det återigen vanligt med skägg, och det fortsatte att vara så i ungefär 1.000 år, till den senare hälften av 1600-talet, då rakning blev modernt. Det slätrakade utseendet fortsatte att vara modernt hela 1700-talet. Men mellan 1850 och 1900 vände vinden återigen. På foton av C. T. Russell, Sällskapet Vakttornets förste president, och hans medarbetare W. E. Van Amburgh ser man dem med stilfulla, välskötta skägg som var värdiga och lämpliga för den tiden. Men i början av 1900-talet blev det åter populärt att raka sig, och så har det förblivit i de flesta länder fram till vår tid.” – Vakna!, 22 januari 2000, sid. 24 (sve. & eng.)
Vad den här artikeln inte täcker är att efter att skägg blivit en vanlig och acceptabel del av modet, fortsätter organisationen att utdöma skäggiga bröder, utan stöd, förutom ledarskapets förlegade modekänsla.
Även om skäggets popularitet flöjlar och stiger, motiverar detta resonemang inte att man lägger ett totalt tabu på det, eftersom skägg är helt acceptabelt i företagens västerländska samhälle. När ovanstående citerade Vakna! gavs ut år 2000, var jag [Paul Grundy] verksam med företagsledare och mjukvaruproffs i Australien, och det var vanligt att de hade skägg. När jag skrev denna artikel 2013 hade det globala mjukvaruföretaget jag arbetar för många professionella anställda med skägg. Skägg är inte ett tecken på hippies och uppror, de förekommer på kungligheter, politiker, statsmän, internationella offentliga ikoner och industriledare. Trots allt förväntas Jehovas vittnen ändå raka sig, på grund av att det är en företagsstandard, och att skägg ses som upproriskt; en överbliven påminnelse om Rutherfords osäkerhet och modekänslan hos den åldrande amerikanska styrande kretsen.
Jesus’ skägg
Mellan 1930 och 1968 gick Sällskapet Vakttornets illustrationer så långt som att framställa Jesus som renrakad och med kort hår.
År 1954/1955 upptog “Frågor från läsare” två hela sidor för att ge en detaljerad förklaring av de historiska och bibliska “bevisen” på Jesu skägglöshet.
”Den traditionella bilden av Jesus visar honom med långt hår och skägg, men på illustrationer i Sällskapet Vakttornets litteratur framställs han skägglös och med kort hår. Vilket är riktigt? — M. H., Förenta staterna.
De senare Vakttornspublikationerna visar Jesus skägglös och med kort hår, därför att han visas på det sättet på framställningar av honom, som är äldre än den traditionella bilden, där han ter sig vek och feminiserad.
… Eftersom bibeln inte beskriver Jesu ansikte eller antyder något om att han bar skägg, följer vi de äldsta arkeologiska vittnesbörden i stället för den senare traditionella uppfattningen, som kommer Jesus att te sig effeminerad och gulblek och gudsnådlig. Några använder Jesaja 50: 6 som bevis för att Jesus hade skägg: ”Jag höll fram min rygg åt dem som slogo mig och mina kinder åt dem som ryckte mig i skägget [åt de hårdragande, Åk]; jag skylde icke mitt ansikte mot smädelse och spott.” Detta kan till en förebild ha gått i bokstavlig uppfyllelse på Jesaja, varigenom en profetisk skugga visades av de skamliga förolämpningar och smädelser som skulle hopas över tjänareklassen, vars förnämste medlem Kristus Jesus är. Var och en som tillhör tjänareklassen lider smälek, fast inte nödvändigtvis av alla de olika slag som här omnämns. Redogörelsen visar att Jesus blev gisslad och slagen och att man spottade på honom, men ingenting sägs om någon skäggryckning. Om någon sådan hade förekommit, varför skulle den då inte ha omnämnts tillsammans med de andra skymferna och förolämpningarna? (Matt. 27:26; Mark. 14:65) I själva verket nämner den i Septuaginta förekommande översättningen av Jesaja 50: 6 ingenting om att hår blev utryckt ur kinderna, utan i stället talas det om slag på kinderna: ”Jag överlämnade min rygg åt gissel och mina kinder åt slag; och jag vände icke bort mitt ansikte från spottandets skam.” Skildringen i evangelierna tillkännager att allt detta bokstavligen skedde med Jesus. (Till det här sagda kan fogas, att också svenska uppslagsböcker nämner om att Jesus i den tidigare kristna konsten framställs utan skägg och med kort hår. — (Övers, anm.)” – Vakttornet, 1 april 1955, sid. 167, 168 (sve.) – Vakttornet, 15 augusti 1954, sid. 511 (eng.)
Från det förlorade paradiset till det återvunna paradiset (1958/1961), sid. 141 (sve. & eng.)
Mer än ett decennium skulle gå innan Jesus’ skägg återkom, med 1968 års “Frågor från läsare” som tog upp två hela sidor för att förklara vissheten om Jesu skägg.
”Bar Jesus Kristus skägg, då han var människa på jorden? — K. A., USA.
De skriftenliga vittnesbörden utgör det tillförlitligaste svar vi kan finna på denna fråga, och en nyligen gjord grundlig undersökning av vad bibeln säger tyder på att Jesus verkligen hade skägg.” – Vakttornet, 15 september 1968, sid. 430 (sve.) – Vakttornet, 1 maj 1968, sid. 286 (eng.)
Man måste undra varför bibliska bevis och helig ande hade lett den styrande kretsen till motsatt slutsats när man introducerade “nytt ljus” mot Jesu skägg 1930, inte på ett infall, utan med detaljerade resonemang, som man gav 1954/1955. Svaret är uppenbart; den styrande kretsen vägleds inte av helig ande och de manipulerar bibeltolkningar för att det ska passa deras egen agenda.
Vanlig Watchtower-skildring av Jesus sedan 1968.
Obibliskt
Hur Jesus’ skägg kommer och går avslöjar hur Sällskapet Vakttornet selektivt manipulerar information till deras syften. 1954/1955 års “Frågor från läsare” gick in i detalj för att bevisa att Jesus inte hade skägg, men 1968 kunde en liknande detaljnivå bevisa för Jehovas vittnen att Jesus hade skägg.
Bibelskrifterna tvingas till mening. Ett bra exempel på detta är hur Sällskapet Vakttornet använder Tredje Moseboken 19:28 för att göra gällande att en tatuering är olämplig för en kristen, men ignorerar vers 27, som säger att det är fel att raka skägg.
Tredje Moseboken 19:27,28 – ”27 Ni skall inte klippa håret kort vid tinningarna, och du skall inte förstöra kanten av ditt skägg. 28 Och ni skall inte rista märken på er kropp för en avliden själ, och ni skall inte göra något tatueringsmärke på er. …”
Lägg märke till hur Sällskapet Vakttornet framställer att Moselags förbud mot tatueringar fortfarande ger vikt för kristna.
”Det är värt att lägga märke till att den mosaiska lagen förbjöd Guds folk att tatuera sig. I 3 Moseboken 19:28 sägs det: ”Ni skall inte göra skåror i ert kött för en avliden själ, och ni skall inte sätta någon tatueringsmärkning på er. Jag är Jehova.” … Även om de kristna i vår tid inte står under den mosaiska lagen, är dess förbud mot tatuering ändå tankeväckande.” – Vakna!, 22 september 2003, sid. 26 (sve. & eng.)
Även om det hävdas att 3 Moseboken 19:28 är betydelsefullt när kristna beslutar sig för att inte skaffa tatueringar, behandlas vers 27 som irrelevant när Sällskapet Vakttornet uppmanar anhängare att klippa deras skägg.
Vakttornssamfundets krav på att raka sig går emot deras vanliga resonemang bakom andra doktriner. Om de följde resonemanget för varför Jehovas vittnen inte får fira födelsedagar (https://jwfacts.com/watchtower/birthdays.php), skulle rakning vara förbjuden på följande grunder:
Män odlar skägg naturligt, eftersom det är Guds formgivning.
Bibeln ger exempel på israelitiska och kristna män med skägg, som en vägledning för oss att följa idag.
Mose lag förbjöd människor att raka sig (3 Moseboken 19:27), vilket framhävde Guds känslor mot män som var renrakade.
Rakning är feministiskt och ett homosexuellt inspirerat, androgynt sätt.
Rakning har hedniska rötter. Det utövades troligen först av egyptiska präster och senare främjades av Alexander den store. (Se https://en.wikipedia.org/wiki/Shaving) Under kristen tid bar de kristna skägg medan de hedniska romarna, som Pontius Pilatus som godkände Jesu uppspikning, var renrakade. (w05 9/15 s.10)
Mustascher
Mustascher är acceptabla på en Jehovas vittnebroder, och Sällskapet Vakttornets publikationer innehåller illustrationer av bröder med gott anseende med mustascher.
Bild från Vakttornet, 1 februari 2012, sid. 10 (eng. & sve.)
Samuel F. Herd blev medlem av den styrande kretsen 1999 och har en mustasch.
Erfarenheter
Erfarenhet från Storbritannien
“Jag odlade skägg medan en äldste i Storbritannien, samvetsgrant, hade genomsökt Sällskapet Vakttornets bibliotek efter varje referens till skägg, mustascher, ansiktshår och skötsel. Jag fick snabbt veta att vi inte ska ha skägg. Jag förklarade att jag hade tagit ett samvetsgrant beslut och att jag var ledsen att du vacklade broder, men jag kunde inte hitta något i Vakttornet eller Bibeln som sa att jag inte kunde ha det, förutom den tydligt hippieinspirerade artikeln som lätt avfärdades.
Jag fick höra att om jag insisterade på att behålla den skulle de ringa i förväg till de tre kommande församlingarna jag höll offentliga föredrag i för att höra om det var ett problem för dem, och om det var det då skulle jag inte kunna gå. Två av de tre hade inga problem med det, men en hade det. Det gjordes klart för mig att jag skapade en fråga om att inte värdera privilegier om jag envist höll fast vid min håriga princip. Så jag kapitulerade.
Min fråga skulle vara, “var blir äldste tillsagda att göra detta? Att ringa vidare till församlingar där offentliga föredrag ska hållas? För under mina tio år som äldste blev jag inte uppmärksammad om detta direktiv, och jag läste det aldrig i äldstebreven eller äldsteboken.”
Erfarenhet beträffande sammankomstuppdrag – dec 2017
“Jag döptes som tonåring och ifrågasatte aldrig riktigt vad jag fick lära mig. Men på grund av hud- och nervproblem är rakning svårt för mig, så när jag var 21 odlade jag skägg. Och nu, nästan 20 år senare, har jag det fortfarande.
Vissa vittnen har uppenbarligen gjort det väldigt svårt för mig att ha skägg, men överlag säger de flesta i min församling inget om det längre eftersom jag har haft det så länge och de är vana vid det. När det gäller ansvar i församlingen har jag i allmänhet inga, men ibland får jag något att göra, vanligtvis under en kort period innan det tas bort igen. Det har alltid stört mig, men jag skyllde inte på organisationen för något av det eftersom jag trodde att det bara var fel på alltför dömande individer. Det vill säga fram till i somras.
Vid den regionala sammankomsten ombads min fru och jag ursprungligen att hjälpa till med att städa ett område som församlingen hade tilldelats. Vi kom överens om att hjälpa till. Städning är något som aldrig har varit begränsat för mig, så jag trodde inte att det skulle vara det den här gången. Men jag hade fel. Ungefär en vecka innan sammankomsten fick jag veta att jag trots allt inte skulle få hjälpa till att städa. När jag frågade om det fick jag så småningom reda på efter att ha pratat med flera bröder att det fanns ett brev från avdelningskontoret om det. Jag fick veta att brevet inte gick till församlingarna, utan till sammankomstkommittén och jag fick veta att det stod att ingen broder med skägg får hjälpa till i någon avdelning i någon kapacitet före eller efter sammankomsten. Jag fick specifikt höra att det inte finns något medicinskt undantag från detta.”
Överdriven kontroll
Överdriven beteendekontroll (https://jwfacts.com/watchtower/fear-cult-mind-control.php) är en indikation på en totalitär regim och vanligt bland religioner som använder tvångsövertygelse.
Jag [Paul Grundy] har läst erfarenheter av att bröder har blivit märkta för att de vägrar raka sitt skägg, och i en av mina församlingar fick en bror i femtioårsåldern höra att han inte skulle bli äldste så länge han vägrade raka sitt skägg. Jag har känt ett mycket litet antal Jehovas vittnen som hade skägg, till exempel en vän som påstod att han inte kunde raka sig på grund av hudproblem, men i Australien träffade jag aldrig en äldste eller pionjär med skägg.
Under hela Bibelns historia bar Guds anhängare skägg. Jesus skulle ha haft skägg, precis som Sällskapet Vakttornets grundare Charles Russell. Det är anmärkningsvärt att Sällskapet Vakttornet känner sig berättigad att undvika bibliska exempel när de påtvingar en sådan rigid kontroll över sina medlemmars val av mode, och att församlingar av skägglösa män är så universella bland Jehovas vittnen, helt enkelt genom subtila Watchtower-förslag. Detta exemplifierar nivån på grupptrycket som vittnen utstå för att anpassa sig.
Denna överdrivna kontroll som går bortom, eller till och med emot, bibliska exempel, för tankarna till flera skriftställen.
1 Korinthierna 4:6,7 – ”…”Gå inte utöver det som står skrivet”, för att ingen av ER skall bli uppblåst och vara för den ene och mot den andre. Ty vem gör dig annorlunda än någon annan? …”
Lukas 22:25,26 – ”Men han sade till dem: ”Nationernas kungar spelar herrar över dem, och de som har myndighet över dem kallas Välgörare. NI, däremot, skall inte vara på det sättet, …”
Matteus 15:3,6–9 – ”Till svar sade han till dem: ”Och NI, varför överträder NI Guds bud på grund av ER tradition? … Och så har NI gjort Guds ord ogiltigt på grund av ER tradition. NI hycklare, träffande profeterade Jesaja om ER när han sade: ’Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärta håller sig långt borta från mig. Förgäves fortsätter de att dyrka mig, eftersom de som lärosatser lär ut människobud.’”
Vidare läsning
Beards a Harmless Fashion (https://jwfacts.com/pdf/beards-2016-shaving-a-harmless-fashion.pdf) – En smart satir som visar hur Sällskapet Vakttornet kunde introducera “nytt ljus” om bröder som borde odla skägg.
Den här artikeln skrevs ursprungligen i november 2013, senaste uppdateringen kom i januari 2024. Översattes från engelska till svenska i februari 2024. Länk till källartikeln är: https://jwfacts.com/watchtower/beards-jehovahs-witnesses.php
