Sällskapet Vakttornet samlar in och lagrar en mängd information om sina anhängare. Dessa behålls även efter att en person inte längre vill anses vara ett av Jehovas vittnen.
Personlig information består av förkunnarrapportkort, pionjäransökningar och rekommendationsbrev när en person flyttar från församling. I synnerhet uppgifter över erkännanden och information som samlats in under dömande kommittéförfaranden, vilket ofta leder till disciplinära åtgärder och uteslutning.
Pionjärsansökan
Förkunnarrapportkort
Underrättelse om uteslutning
Efter att jag blivit utesluten begärde jag tillgång till all personlig information om mig som kvarhölls av min tidigare församling eller vid det australiensiska Betel-högkvarteret. Det var min lagliga rätt att göra en sådan begäran, baserad på Australian Privacy Act 1988.
Även om inte alla länder har rättsliga bestämmelser för att få tillgång till personuppgifter, har Storbritannien och Europeiska unionen det.
Förenade kungariket har Data Protection Act 1998 (Dataskyddslagen 1998) och Freedom of Information Act 2000 (Informationsfrihetslagen 2000) (https://www.legislation.gov.uk/ukpga/2000/36/contents). (Se theguardian.com (https://www.theguardian.com/media/greenslade/2014/mar/27/medialaw-thetimes) för en rapport om 2014 års högsta domstolsutslag angående 2000 FoI-lagen och offentliga myndigheter.) Ett tillägg till Äldstes Manual 2020 i synnerhet för Storbritannien nämner denna lagliga rättighet.
”Korrespondens och uppgifter
3. Dataskyddslagar ger individer den lagliga rätten att begära tillgång till, rättelse eller radering av sina personuppgifter som församlingen innehar. Sådana önskemål kan göras skriftligen eller muntligen. Kontakta den juridiska avdelningen omedelbart när äldstekretsen får en sådan begäran.”
– Tilläggsbrev till “Var herdar för Guds hjord” – 1 Petrus 5:2 (sfla-E Bi 4/20) som “gällde specifikt för avdelningskontorets distrikt i Storbritannien.”
Jag har bifogat två exempelbrev i .rtf-format (som kan hittas på länken: https://www.jwfacts.com/watchtower/experiences/personal-files-privacy-act-1988.php) som kan användas för att begära dina personliga filer, ett för Australien och ett för Storbritannien. Dessa kan ändras/korrigeras för andra länder. Sektioner som ska ändras till dina personliga uppgifter är markerade med röda versaler.
Australien-brev för begäran av personuppgifter
Storbritannien-brev för begäran av personuppgifter
Watchtower vägrade först att förse mig med mina personliga filer, men efter en lång rättsprocess medgav de att de var skyldiga det enligt lag. Den här artikeln beskriver processen jag genomförde för att få tillgång till mina personliga uppgifter från Betel, följt av skanningar av den personliga information jag så småningom fick.
Jag är stolt över att kunna notera att min begäran resulterade i att australiensiska Betelavdelningen skickade ett brev till äldste 2008 som beskrev förändringar för att minska mängden personlig information om anhängare. 2016 utfärdade Europeiska unionen “Europe General Data Protection Regulation (EU) 2016/679” (Den allmänna dataskyddsförordningen), vilket har lett till att Watchtower dramatiskt har minskat de personuppgifter de behåller, inte bara om anhängare, utan även information som en gång registrerades om “hushållare” ” av Jehovas vittnen i deras predikan från dörr till dörr.
Processen för att erhålla filer
2006 skickade jag ett brev till Betel och bad om alla uppteckningar som Sällskapet Vakttornet hade om mig. Australian Privacy Act 1988 säger att en person har rätt att begära all information som rör personen själv, för att verifiera informationens riktighet. Vincent Toole, Watchtower-advokaten för Australien, svarade skriftligt att Watchtower Society inte omfattas av Privacy Act. Det tog tre år, men till slut fann dataskyddsombudsmannen att Watchtower omfattas av Australian Privacy Act 1988, och de var tvungna att släppa mina dokument.
Det måste noteras att jag bara kunde ta emot kopior, och originalen lagras fortfarande av Watchtower Corporation. Jag blev informerad av dataskyddsombudsmannens kontor att om någon information verkade felaktig, skulle det krävas en separat begäran om att informationen skulle förstöras.
2006 Min begäran till Betel om information
2006 Sällskapet Vakttornets avslag på begäran om att tillhandahålla dokument
Det fanns ingen förklaring till varför Sällskapet Vakttornet inte omfattades av Privacy Act så jag ringde Vincent Toole för en förklaring. Eftersom han vägrade att avslöja resonemanget, rådde jag honom att jag skulle hänskjuta ärendet till den australiensiska dataskyddsombudsmannen. En representant för dataskyddsombudsmannen pratade med Vincent, som förklarade att Watchtower inte omfattas eftersom de inte har en omsättning på över 3 miljoner USD, ett av kraven för att falla under lagen. Watchtower försåg ombudsmannen/kommissionären med en undertecknad lagstadgad förklaring om detta. På grundval av detta avslutade dataskyddsombudsmannen ärendet.
Jag var ganska säker på att Sällskapet Vakttornets australiensiska avdelning omsatte över 3 miljoner dollar per år och därmed köpte 2005 års finansiella rapport för Watchtower Bible and Tract Society of Australia från ASIC (Australian Securities & Investments Commission). Detta visade en årlig omsättning på 16 miljoner dollar. Jag förmedlade detta till dataskyddsombudsmannen och tvingade dem att återuppta ärendet.
2005 Sällskapet Vakttornets resultaträkning Australien
2005 Sällskapet Vakttornets Balansräkning Australien
Watchtower svarade att de inte faller under omsättningskravet på 3 miljoner dollar, på grundval av att 16 miljoner dollar mestadels är oombedda donationer. De citerade beskattningsdefinitionen att omsättningen inte omfattar donationer för skatteändamål. Dataskyddsombudsmannen hävdade att lagen skrevs för att omfatta den bredare betydelsen av omsättning till att inkludera donationer.
Dataskyddsombudsmannen var ovillig att driva fallet utan absolut säkerhet om den korrekta återgivningen av lagen, eftersom de förväntade sig att Sällskapet Vakttornet skulle dra det genom domstolarna och de ville inte ta på sig den betydande kostnaden utan att vara säkra på att vinna. De var också medvetna om att detta fall skapade ett prejudikat som påverkar alla australiska religioner och välgörenhetsorganisationer. Detta resulterade i en 3-årsperiod med både Sällskapet Vakttornet och dataskyddsombudsmannen som involverade externa jurister för att fastställa definitionen av omsättning.
År 2009, efter en period på 3 år, fick ombudsmannen juridisk rådgivning om att definitionen av omsättning i integritetslagen med säkerhet var tänkt att omfatta donationer. De skrev tillbaka till Sällskapet Vakttornet än en gång och krävde att de skulle lämna över mina dokument.
Till min förvåning gav Watchtower/Sällskapet Vakttornet efter och skickade ett brev till ombudsmannen att de skulle skicka mina dokument till mig. Jag ringde dataskyddsombudsmannens styrelseledamot, som också uttryckte förvåning över att ytterligare ett överklagande inte lämnades in. Jag begärde av ombudsmannen en kopia av brevet, men Sällskapet Vakttornet angav specifikt i brevet att jag inte skulle få en kopia. För att få en kopia skulle jag behöva skicka en begäran till dataskyddskommissionen, varefter de kan avgöra om jag har laglig rätt att se den. Jag valde att inte göra det.
Kort därefter fick jag ett följebrev och motsvarande dokument från Betel.
2009 Sällskapet Vakttornets brev med dokumentation
Dokumenten är något ofullständiga och saknar min omfattande Betel-ansökan och fattigdomslöftet. Det saknas också uppgifter om ett möte i den dömande kommittén som jag hade deltagit i som resulterade i att jag blev “offentligt tillrättavisad”. Det var ändå överraskande att få paketet och se mängden information som lagras. De sträcker sig från banala, som handskrivna rekommendationsbrev och rapportlappar, till mycket detaljerade när man beskriver processen för att utesluta mig.
Jag fick också ett brev från dataskyddsombudsmannen som avslutade ärendet.
2009 Dataskyddsombudsmannen avslutar avklarat ärende
2017 fick jag en kopia av ett brev som skickats av Australien-avdelningen till varje församlings tjänstekommitté, daterat den 15 juli 2008. Det gällde specifikt den talan jag hade väckt inför dataskyddskommissionen.
”Australien-avdelningen
AB:LLA 15 juli 2008 nr 322
Via e-post
Tidskänslig Tjänstekommitté
Re: Integritetslagar och föreslagen revidering av S-77-formuläret
Kära bröder:
Vi skriver om den senaste utvecklingen när det gäller våra skyldigheter enligt dataskyddslagarna. Det verkar som att vi snarast kommer att behöva vidta åtgärder för att minska mängden material i våra arkiv och i församlingarnas arkiv. Vi ska först beskriva läget och sedan presentera våra förslag.”
Detta brev förklarade att det kommande beslutet från datakommissionen skulle göra det nödvändigt att man behåller mindre information om enskilda Jehovas vittnen. Det fortsatte med att förklara varför de inte fortsatte att överklaga ärendet.
“Det har varit vår ståndpunkt att omsättningen inte inkluderar bidrag eller donationer. Däremot har dataskyddsombudsmannen fällt oss i denna fråga, och vi överklagar hans beslut. Det är högst troligt att vi om några veckor kommer att uppmanas att följa lagen. Vi kan överklaga detta beslut, men vi tvivlar på att det kommer att lyckas. Ett överklagande med åtföljande publicitet kan ge intryck av att vi har något att dölja.
…
Vår omedelbara oro är att dataskyddsombudsmannens inblandning härrör från en begäran från en utesluten avfälling. Vi tror att denne person kommer att annonsera det faktum att vi har tvingats ge honom tillgång till handlingar vi har om honom, och han kommer att bjuda in andra att också begära tillgång till handlingar vi kan ha om dem. Även om det finns andra uppgifter som innehas av både avdelningskontoret och församlingarna som kommer att behöva övervägas ytterligare, vill vi ge vår första och omedelbara uppmärksamhet åt uppgifter som rör rättsliga frågor.
…
Vi bifogar ett förslag till revidering av S-77-formuläret för användning i Australien. Den är utformad för att minimera informationen i formuläret och för att undvika registrering av oönskade uttryck när formuläret fylls i.
…
Vi har rubricerat det här brevet “Tidskänsligt” eftersom vi hoppas kunna minimera uppgifterna om personer som kan vara potentiella orosstiftare innan instruktioner ges av dataskyddsombudsmannen.” (Utdraget är direktöversatt)
Jag är stolt över att vara den “uteslutna avfällingen” som hänvisas till i detta brev, och att mina handlingar innebär att Watchtower i Australien nu har mindre inkräktande personlig information om Jehovas vittnen och kommer att lämna över denna information om så begärs.
Bakgrund till mina personliga arkiv
Arkiven/filerna jag fick spårar en väg genom mitt liv som vittne; ansöka om att bli pionjär 1987 vid 17 års ålder, utnämning till biträdande tjänare vid 20 års ålder, få i uppdrag som familj att lämna Hobart och flytta till Sydney vid 21 års ålder, fara till betel vid 22 års ålder och slutligen uteslutas vid 36 års ålder. För var och en av dessa tilldragelser har antingen församlingen eller Betel en blankett eller ett brev i förvar.
1987 Pionjärsansökanformulär
1990 års rekommendation för biträdande tjänare
1991 Uppdatering av förkunnarkort
Jag antogs till Betel 1992. Vid den tiden var Parramatta-församlingen livfull, med över 20 pionjärer och ett rikt socialt liv. Jag fick i uppdrag att fortsätta att tjäna Parramatta och fortsatte att åtnjuta församlingens umgänge – ytterst i de äldstes tankar på Betel. Senare samma år blev jag omplacerad till Bradbury-församlingen på grund av dess närhet till Betel, spridningen av beteliter och begränsade möjligheter till underhållning. Ett brev sändes från Parramatta till Bradbury som rekommenderade mig som biträdande tjänare.
1992 Betel brev-överlåtelse till Parramatta församlingen
1993 Brev från Parramatta äldste till Bradbury församling
1995, medan jag var på Betel, insåg jag att Sällskapet Vakttornet inte är “Sanningen” och Betel bara en förhärligad fabrik. Jag lämnade och gick tillbaka till min gamla församling i Parramatta, där en del av min familj fortfarande bodde. Brevet som följde från Bradbury visar hur småsinta Sällskapet Vakttornets ledare är. De var omedvetna om mina trostvivel men jag hade fått ett rykte på Betel för frivolitet och för att gå och lägga mig sent. Ändå var jag också en hårt arbetande, hovmästare och rapporterade att jag predikade mer än 10 timmar i månaden, utöver de fem och en halv dagarna med Betelarbete. I brevet stod det:
“Även om han hade tjänat som biträdande tjänare och tjänade på Betel, kändes det som att han inte längre hade kvalificerat sig på grund av sin strävan efter världslig underhållning och musik… Underhållning verkade fortfarande vara ett stort problem. Paul längtade efter nattliv och världslig underhållning. … Han tillbringade också mycket tid med några av de ensamstående systrarna och var kanske alltför bekant med dem, inte på ett fysiskt sätt utan på ett känslomässigt sätt.” (Utdraget är direktöversatt)
Det är obegripligt för mig nu att jag som ensamstående 25-årig oskuld man tuktas för att jag gillade musik, underhållning och att jag var alltför bekant med systrar, inte på ett fysiskt utan “på ett känslomässigt sätt”. Underhållningen var knappast överdriven, eftersom jag tillbringade 7 dagar i veckan i Sällskapet Vakttornets tjänst och begränsades av Betels fattigdomslöfte till ett 26 dollar i veckans bidrag, och därför konsekvent främst av att besöka vittnesfamiljer.
1995 Rekommendationsbrev för flyttning från Bradbury till Parramatta
Efter att jag lämnade Betel tillbringade jag ett antal år med att gå igenom rörelserna i Parramatta församling. Jag visste att Sällskapet Vakttornets doktrin inte gick ihop om man reflekterar över den, men tog inte nästa steg för att bevisa bortom allt tvivel varför. Jag ville egentligen inte veta; livet utanför religionen var för skrämmande för att tänka på. Att förlora alla mina vänner och familj är inte lätt att planera för. Jag stannade kvar i det här läget i tio år, tills jag inte längre orkade gå på möten och lyssna på den löjliga, nedlåtande informationen.
I slutet av 2004, under ett herdesamtal, erkände jag min bristande tro och blev tillsagd att göra mer forskning. Detta möte hänvisas till i en rapport från kretstillsyningsmannen till Betel. Detta satte igång serien av brev och händelser mellan 2004 och 2006 som resulterade i att jag uteslöts. Jag var inte medveten om att jag i början av 2005 hade blivit “märkt” i ett speciellt behovstal förrän dokumenten kom.
2005 Kretstillsyningsmansformulär s-303 till Betel angående märkning
2005 Betel-svar angående kretstillsyningsmans-rapport
Det som är anmärkningsvärt med 2005 års kretstillsyningsmans-rapport till Betel är inte påståendet som jag sa till de äldste att jag inte trodde på Gud eller Bibeln, utan det att; “Icke-tro är inte en dömande fråga.” Jag kunde inte heller klassas som en avfälling, eftersom jag inte hade försökt påverka andra i församlingen.
Att göra ytterligare studier för att bygga upp min tro, enligt de äldstes råd, var det som fick mig att urskilja att Sällskapet Vakttornets sällskap passar in på definitionen av sekt. Mitt sista möte var minneshögtiden i mars 2005. I maj 2005 etablerade jag jwfacts.com anonymt, men så småningom identifierades webbplatsen som tillhörande mig, vilket inledde dömande kommittéförfaranden i december 2005.
2005 Bridgewater till Betel angående jwfacts.com
Brev från Betel till Parramatta gällande Bridgewater brev
Dömande förfarande
Den utdragna processen som följde från december 2005 kan verka vara ett slöseri med tid, men jag ville prova alla möjliga vägar för att undvika att bli utesluten och utfryst. Jag ville också dokumentera processen ifall den kunde hjälpa andra. Men det fanns lite hopp för mig att undvika att bli utesluten på grund av min hemsida och att vara välkänd på Betel.
I december 2005 kom äldste till min dörr oanmälda på natten och bad att jag skulle delta i en utskottsutfrågning. Jag vägrade. Att delta öppnar möjligheten att bli utesluten eftersom det visar att man känner igen de äldstes auktoritet och “erkänner ansvar gentemot den kristna församlingen”. Genom att vägra delta i en dömande kommitté kan vissa personer som inte har deltagit i möten under en längre period eventuellt undvika ytterligare åtgärder.
”Döpta personer som inte har umgåtts på en tid.
Om du får reda på allvarliga synder från en sådan persons sida bör ärendet utredas om det utgör ett hot mot församlingens renlighet och välgång eller förorsakar en offentlig skandal.
Tänk på följande:
Bekänner han sig fortfarande att vara ett vittne?
Är han allmänt erkänd som sådan i församlingen och/eller samfundet?
Har personen ett visst mått av kontakt eller umgänge med församlingen så att ett jäsande, eller korrumperande, inflytande existerar?
Hur blev saken känd för de äldste?
Är personen villig att träffa en kommitté och därmed erkänna ansvar inför den kristna församlingen?”
– Ge akt på er själva och på hela hjorden [1991], sid. 99, 100 (eng.) (Utdraget är direktöversatt)
Jag vände mig till en advokat, som skickade ett brev till varje kommittémedlem som jag kommer att stämma om det kommer ett tillkännagivande om mig i Riketssalen, eftersom det skulle utgöra förtal. Advokaten hade av en slump studerat sekter ur ett juridiskt perspektiv och meddelade att brevet sannolikt inte skulle bli framgångsrikt, särskilt som tillkännagivandet om uteslutning är mycket vagt. Jag skickade också ett brev till Betel där jag bad att mitt dop skulle ogiltigförklaras på grund av att jag var minderårig när jag döptes.
Brev från advokat till dömande kommittémedlemmar
Min advokat hade rätt; det första kommittémötet hölls i min frånvaro och det beslutades om uteslutning. Ett överklagande är tillåtet inom sju dagar så jag överklagade och deltog i överklagandemötet i januari 2006.
”Att överklaga dömande beslut Om den tilltalade anser att fel i bedömningen har begåtts, bör han inom sju dagar från det att han fick del av kommitténs beslut skriftligen meddela sitt skäl för att begära överklagande. Hans skriftliga yttrande bör riktas till den dömande kommitté som avgjorde ärendet.”– Ge akt på er själva och hela hjorden [1991], sid. 124 (eng.) (Utdraget är direktöversatt
Överklagandebrev till första dömande kommitténs beslut
Sex äldste, inklusive 3 beteliter, en kretstillsyningsman och en äldste med expertis inom webbplatser deltog. (Se mötet i den dömande kommittén (https://www.jwfacts.com/watchtower/experiences/paul-grundy-judicial-committee.php) för en sammanfattning av mötet.) Det bekräftades på nytt att jag skulle uteslutas. Jag lämnade in ett andra misslyckat överklagande och blev utesluten torsdagen den 13 januari 2006.
”När uteslutningen fastställs av överklagandekommittén finns det ingen vidare rätt att överklaga. Men om en person fortsätter att tro att ett allvarligt fel i bedömningen har inträffat, bör överklagandekommittén informera honom om att han kan lämna in sina anklagelser skriftligen till överklagandekommittén inom sju dagar för vidarebefordran till avdelningskontoret.
Överklagandekommittén kommer att vidarebefordra detta uttalande tillsammans med informationen som skickas till avdelningskontoret.
Inget meddelande om uteslutning bör göras förrän synpunkter har mottagits från avdelningskontoret.
Om inget skriftligt påstående om ett allvarligt fel i bedömningen har lämnats till överklagandekommittén inom sju dagar (som beskrivs ovan), bör överklagandekommittén skicka in s-77 och s-79 formulären och be den ursprungliga kommittén att meddela uteslutningen.”
– Ge akt på er själva och hela hjorden [1991], sid. 127 (eng.) (Utdraget är direktöversatt)
Överklagandebrev till andra dömande kommitténs beslut
Följande dokument beskriver hur långt de äldste gick för att bevisa att jag borde betraktas som avfälling.
2006 Betel-brev fastställer beslut
2006 Uteslutningsblankett
2006 Fullständig dokumentation av ärendet
Det finns en uppsjö av blanketter och motsvarande dokumentation som finns i arkiven av både aktiva och uteslutna Jehovas vittnen. Med tanke på att det finns 7 miljoner förkunnare och ytterligare 1 procent av Jehovas vittnen som utesluts varje år (över 60 000), så är det många arkivskåp.
Varför bry sig om att gå igenom alla ansträngningar och känslor för att få tillgång till dessa filer? För att ta bort en del av mystiken och bevisa att Vakttornssällskapet inte står över lagen. Även om dess ledare gömmer sig bakom termer som “ledd av helig ande” och “trogen och omdömesgill slav” för att diktera och spela Herre över stirriga anhängare, är det helt enkelt en legal, världslig korporation som drivs av män.
För mer information om Paul Grundy, författare till jwfacts.com, se även:
- Min [Paul Grundy] berättelse (https://jwfacts.com/watchtower/experiences/paul-grundy.php)
- Brev med begäran om ogiltigförklaring (https://jwfacts.com/watchtower/experiences/grundy.php)
- Dömande kommitté (https://jwfacts.com/watchtower/experiences/paul-grundy-judicial-committee.php)
Den här artikeln är ursprungligen skriven 2009, senaste uppdateringen kom i december 2021. Översattes från engelska till svenska i september 2024. Länk till källartikeln är: https://www.jwfacts.com/watchtower/experiences/personal-files-privacy-act-1988.php