Förståelsen om de “överordnade myndigheterna” i Romarbrevet 13:1 är en lära vari Sällskapet Vakttornets doktrin har sicksackat fram och tillbaka i en klar överträdelse mot principen om att ljuset blir starkare.
Romarna 13:1–2 är enkel att förstå, som beskriver den kristna skyldigheten att följa det landets lagar som man lever i. Det är så det tolkas av de flesta kristna religionerna och är likaledes hur Russell förklarade bibelskriften.
Romarna 13:1–2 – “Varje skäl skall underordna sig de överordnade myndigheterna, ty det finns ingen myndighet annat än av Gud; de existerande myndigheterna är av Gud inordnade i sina relativa ställningar. Den som motsätter sig myndigheten gör därför motstånd mot Guds ordning; de som gör motstånd mot den drar en dom över sig själva.”
Fram till 1929 sa Sällskapet Vakttornet regelrätt att de “överordnade myndigheterna” eller “högre makterna” var de jordiska härskarna till vilka kristna betalade skatt och vars lagar de var skyldiga att följa.
Millennii Dagning, Tidsåldrarnas Plan [1898], sid. 293 (sve.)
“Bibeln manar Jesu efterföljare till undergivenhet hänemot de makter som råder. (Romarna 13:1–7; 1 Petrus 2:13-17) Men samtidigt som de sålunda söker vara laglydiga i alla avseenden, skola kristna inse att det emellertid finnes en högre lag och en ännu högre Härskare, och att de skall vara underdåniga de världsliga makterna endast i avsaknad av en motsatt förmaning från den Högre Kraft – som tillkommer från Gud.” – Vakt Tornet, 15 januari, 1916, sid. 28–29 (eng.) (Ingen svensk upplaga av artikeln hittades, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)
Detta ändrades med ett av Rutherfords uppenbarelser år 1929.
“Instruktionen i Romarbrevets trettonde kapitel har länge tillämpats felaktigt. Den felaktiga tillämpningen har i sanning varit grunden för den falska läran om “kungarnas gudomliga rätt” eller härskarnas rätt att styra och förtrycka folket. … Aposteln ger i sak uppmaningen till församlingens medlemmar att de alltid bör vara lydiga mot Gud, och att motivet för en sådan lydnad därav måste vara kärlek till Gud och en fröjd i att uträtta hans vilja.” – Vakttornet, 1 juni, 1929, sid. 163 (eng.) (Ingen svensk upplaga av artikeln hittades, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt) “Båda dessa skriftställen hänsyftar på regering, ordningen och tuktan i Herrens organisation. Tillämpningen av dessa ord på jordiska regeringar har varit vilseledande och felaktigt vad än anbelangar kristna.”
“Båda dessa skriftställen hänsyftar på regering, ordningen och tuktan i Herrens organisation. Tillämpningen av dessa ord på jordiska regeringar har varit vilseledande och felaktigt vad än anbelangar kristna.” Vakttornet, 15 juni, 1929, sid. 183 (eng.) (Ingen svensk upplaga av artikeln hittades, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt) – Vakttornet, 15 juni, 1929, sid. 183 (eng.) (Ingen svensk upplaga av artikeln hittades, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)
Från 1929 till 1962 kom de högsta myndigheterna att vara “den Högste Guden Jehova och hans upphöjde Son Jesus Kristus.” (Detta betyder evigt liv/This Means Everlasting Life (1950) sid. 197 (eng.))
Rutherford använde 1929-ståndpunkten i fråga om överhetens myndigheter för motiveringen av följande:
• Att konsumera alkohol under spritförbudstiden i USA (“Gud gav aldrig bemyndigandet till något förbud eller någon annan summaptuär lag eller överflödsförordning till att kontrollera andras samveten eller handlingar.” w29 s.121 (eng.))
• Att man avhåller Bibelforskare från att göra militärtjänst. (“Utifrån detta skäl vägrar de Bibelforskare som är hängivna gentemot Herren att göra militärtjänst, enär de är sanna efterföljare av Kristus och måste lyda Guds lag.” w29 s.117 (eng.))
• Förbud mot flagghälsningar.
Genom att man sade att överhetens myndigheter eller de överordnade myndigheterna snarare åsyftade på Jehova än på jordiska härskare, blev att man bryter mot lagen till någonting enkelt att införa.
1962 återgick Sällskapet Vakttornet till Russells ursprungliga ståndpunkt. Ett andragande i boken “Det stora Babylon har fallit! Guds rike härskar!” (eng. Babylon the Great Has Fallen! God’s Kingdom Rules!) tillkom med anvisningen på sidan 548 (engelska utgåvan) om att en förändring i förståelsen hade utformats;
“Trots att slutet på hedningarnas tider skedde år 1914, lät Gud denna världens politiska auktoriteter fortgå som ’överhetens makter’, eller de ‘makter som finns’, som ‘av Gud är förordade’.” – Det stora Babylon har fallit! Guds rike härskar! [1963], sid. 548 (eng.) (Ingen svensk utgåva av boken hittades, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)
Detta förklarades i detalj på sidobladen i 1:e och 15:e november- och 1:e december-upplagorna av tidskriften Vakttornet år 1962.
På vilket sätt rättfärdigar Vakttornets trossamfund ändringen man gjorde tillbaka till den ursprungliga ståndpunkten? Svaret är, att samfundet inte behöver göra det, i och med att organisationen omskriver sin egen historia i syfte att undvika den typen av förlägenhet. I en artikel betitlad ‘Den kristnes syn på de överordnade myndigheterna’ undviker man att säga att doktrinen som utformades år 1962 var en återgång till en tidigare framställning.
“Under några år före mitten av år 1962 hyste Jehovas vittnen uppfattningen att de överordnade myndigheterna var Jehova Gud och Kristus Jesus. Men i överensstämmelse med Ordspråksboken 4:18 ökade ljuset, och denna syn justerades, …” – Vakttornet, 1 november, 1990, sid. 11 (eng. & sve.)
Observera att uttrycket “före mitten av år 1962” används i artikeln. Den saken antyder att Vakttornssamfundet fram till 1962 hade lärt ut att de överordnade myndigheterna var Jehova och Jesus, med den enda “progressiva” förändring som ägde rum år 1962. Artikeln tillkännager inte att Russell ursprungligen hade den formliga, korrekta läran och att Rutherford avvek från den.
Förkunnarboken presenterar en förbluffande skildring av denna del av historien, som ironiskt nog ligger under rubriken ‘Ljuset lyser klarare och klarare.’ Den förklarar att den doktrinära förändringen av förståelsen om Romarbrevet 13 är ett exempel på att “ljuset blir starkare”, och man undviker helt och hållet med att uppge att detta nya ljus i själva verket var en återgång till en ursprunglig trosuppfattning man hade.
“Jehovas vittnen i modern tid har upplevt det som beskrivs i Ordspråken 4:18: ”De rättfärdigas stig är lik det klara ljuset som blir ljusare och ljusare tills det är full dag.” Ljuset har ökat successivt, precis som det tidiga gryningsljuset följs av soluppgången och den nya dagens flödande ljus. Eftersom de har betraktat saker och ting i det ljus som har funnits tillgängligt, har de ibland haft en ofullständig och till och med felaktig förståelse. …
År 1962 fick de till exempel en ny förståelse av det som står i Romarna 13:1—7 om ”de överordnade myndigheterna”.
I många år hade bibelforskarna lärt att ”överheten” (1917) var Jehova Gud och Jesus Kristus. Varför det? I Vakttornet för 1 augusti och 15 augusti 1929 anfördes en rad olika världsliga lagar, och det påpekades att det som var tillåtet i ett land var förbjudet i ett annat. Vidare riktades uppmärksamheten på världsliga lagar som krävde att man gjorde sådant som Gud förbjöd eller som förbjöd sådant som Gud hade befallt sina tjänare att göra. Eftersom bibelforskarna hade en uppriktig önskan att visa respekt för Gud som den högsta myndigheten, menade de att ”överheten” måste vara Jehova Gud och Jesus Kristus. De lydde visserligen världsliga lagar, men tonvikten lades på att lydnaden för Gud måste komma först. Det var en viktig lärdom som styrkte dem under de svåra år som följde. Men de hade inte en klar förståelse av det som stod i Romarna 13:1—7.
Flera år senare gjorde man på nytt en noggrann granskning av dessa verser, deras sammanhang och innebörd i ljuset av det som står i Bibeln för övrigt. Resultatet blev att man år 1962 erkände att ”de överordnade myndigheterna” är de världsliga styresmännen, men med hjälp av Nya Världens översättning kunde man klart urskilja principen om relativ underdånighet. Detta innebar ingen större förändring i Jehovas vittnens hållning till världsliga regeringar, men det korrigerade deras förståelse av ett viktigt textavsnitt i Bibeln. I denna process fick alla vittnen individuellt möjlighet att noggrant begrunda om de verkligen uppfyllde sina förpliktelser mot både Gud och de världsliga myndigheterna. Denna klara förståelse beträffande ”de överordnade myndigheterna” har utgjort ett skydd för Jehovas vittnen, i synnerhet i länder där stark nationalism och högljudda krav på större frihet har lett till våldsamheter och regimskiften.” – Jehovas Vittnen – Förkunnare av Guds rike [1993/1994], sid. 146–147 (eng. & sve.)
Lägg märke till att Förkunnarboken inte nämner att Russell ursprungligen hade presenterat den vedertagna, korrekta synen på detta skriftställe och att artikeln från år 1929 var ett avsteg från redan avslöjad sanning. Ta likväl och observera att den korrekta förståelsen kom till på grund av utgivningen av Nya Världens Översättning av Bibeln, vilket döljer det faktum att Russell och de flesta av kristna religioner alltid har haft den regelrätta, korrekta förståelsen som är baserat på King James-versionen av Bibeln.
Slutligen konstateras det att den felaktiga förståelsen hjälpte till att stärka dem i att förbli trogna under andra världskriget. Det är som om sannfärdighet inte skulle ha varit lika effektivt för att vägleda Guds folk på rättfärdighetens vägar. Hur kan samfundet säga att det är till större fördel att lära ut falskhet än att lära ut vad Bibeln egentligen säger?
Kan man verkligen säga att detta var det andliga ljuset som blev starkare? År 1962 återgick de till Russells (och kristenhetens) lära. Förkunnarboken kan kalla det för nytt ljus genom att inte nämna att den ursprungliga läran var densamma som den nuvarande. Ljuset hade i själva verket mattats av under ett tag. Om Vakttornssamfundet kommer med påståendet att Ordspråksboken 4:18 gäller i fråga om att ljuset blir starkare för de rättfärdiga, så skulle tidrymden mellan 1929 och 1962 nödvändigtvis innebära att Jehovas vittnen fallit tillbaka på mörkrets väg som tillhör de onda.
1996 gjorde man en liknande förklaring på att framställningen av falsk lära hade “hjälpt Guds folk att upprätthålla en kompromisslös neutral ståndpunkt”.
“År 1929, vid en tid då olika regeringar började stifta lagar som förbjöd sådant som Gud befaller eller krävde sådant som Guds lagar förbjuder, trodde man att överheten måste vara Jehova Gud och Jesus Kristus. Det var denna uppfattning som Jehovas tjänare hade under den kritiska tiden före och under andra världskriget och vidare in i det kalla kriget, med dess terrorbalans och militära beredskap. Man måste dock säga, när man nu ser tillbaka, att denna syn på saken, som framhävde Jehovas och Kristi överhöghet, hjälpte Guds folk att bevara en kompromisslös och neutral ståndpunkt under denna svåra period.” – Vakttornet, 1 maj, 1996, sid. 13–14 (eng. & sve.)
En grupp människor som inte kunde hålla med om att Gud skulle leda Rutherford till nytt ljus och därpå upphäva detta nya ljus över trettio år senare är en grupp Jehovas vittnen i Rumänien. Under flera decennier bedrev rumänska vittnen sitt trosutövande i hemlighet under kommunistiskt styre. Det mesta av Vakttornets samfunds material som de hade tillgång till var Rutherfords tryckalster. Efter kommunismens omstörtning 1989 fick de rumänska vittnena i slutändan tillgång till aktuell lära i tidskriften Vakttornet. Med vilken effekt? De blev chockade över att få se antalet förändringar och blev i synnerhet förstummade av förändringen av läran om överhetens myndigheter. Detta fick dem att dra slutsatsen att Jehovas vittnen hade avfallit och 1992 bildade de ‘True Faith Jehovah’s Witnesses.’ Fram till 2013 var deras hemsida the-true-jw.oltenia.ro. (Se web.archive.org för att få tillgång till ett arkiv av webbplatsen. (https://web.archive.org/web/20130115025028/http://the-true-jw.oltenia.ro/))
Genom att man känner till den sanna historien om den här läran blir det intressant att få se samfundets nuvarande diktning rörande situationen, i och med att det är en missledande skildring av fakta på ett flertal sätt. Förändringen av förståelsen om innebörden i fråga om de överordnade myndigheterna är en utmärkande förändring i Sällskapet Vakttornets doktrin av åtskilliga skäl. Det bevisar att Watchtowerkonceptet om att deras ljus som blir starkare är fel. Ursprungligen hade de den korrekta läran, följt av en tidsperiod med doktrinärt mörker, bara för att sedan så småningom återgå till den ursprungliga läran. Det sätt på vilket ämnet numer behandlas visar hur publikationerna försöker dölja sanningen genom att antyda att förändringen i läran år 1962 var nytt ljus. De tillkännager inte att Rutherford hade avlägsnat en sanningsenlig lära och låtit införa en falsk lära, och att samfundet år 1962 hade återgått till Russells ursprungliga ljus. I slutändan har liv blivit negativt påverkade eftersom enskilda Jehovas vittnen har fått lida helt i onödan till följd av att inte lyda lagen.
Den här artikeln är ursprungligen skriven i juni månad år 2005. Senaste uppdateringen skedde i april månad år 2015. Översattes från engelska till svenska i februari månad år 2022. Länk till engelska källartikeln är: https://jwfacts.com/watchtower/superior-authorities.php
