Kärnan i Sällskapet Vakttornet lära är att endast 144,000 kommer att komma till himlen, där de ska regera som kungar. Detta tal är baserat på en felaktig uttolkning av Uppenbarelsebokens 7:e och 14:e kapitel, och bevisas likafullt oriktigt genom Sällskapet Vakttornets statistik över det antal som tar del i emblemen alltsedan Jesu tid.
De flesta Jehovas vittnen anses inte vara en del av de 144,000 och väntar sig inte att de kommer att komma till himlen. Rättare sagt tror de på att de är en del av den stora skaran som aldrig kommer att dö, utan kommer istället vistas för evigt på jorden. Före 1935 sade man att alla ”sanna kristna” var smorda och hade den himmelska kallelsen. Alla som var i förbindelse med Sällskapet Vakttornet före 1935 var följaktligen per automatik en del av den himmelska klassen. De som konverterade efter 1935 fick i allmänhet höra att de har ett jordiskt hopp. Det som gör denna lära ganska absurd är att den indikerar att Gud bara kunde finna 144,000 sanna kristna under en 2000-årig period, men ändå över 6 miljoner sanna kristna vittnen sedan 1935.
Uppenbarelsebokens 7:e kapitel definierar de 144,000 som en klass av ”kungar och präster”, så det finns därför inget problem med att hävda att dessa är en mindre grupp än den stora skaran. Det finns, emellertid, aspekter av denna Vakttornslära som förtjänar eftertanke och som det talas om i denna artikel:
Är talet 144,000 bokstavligt?
Uppgick det totala antalet ’sanna kristna’ mellan Jesu tid och 1935 bara till 144,000?
Uppvisar minneshögtiden respekt för Jesus?
Bokstavligt tal
Talet 144,000 nämns bara två gånger i Bibeln.
Uppenbarelseboken 7:3,4 – ”…och han sade: ”Skada inte jorden eller havet eller träden, förrän vi har försett vår Guds slavar med sigill på deras pannor.” Och jag hörde antalet av dem som var försedda med sigill, etthundrafyrtiofyra tusen, försedda med sigill ur varje stam av Israels söner: …”
Uppenbarelseboken 14:1,4–5 – ”Och jag såg, och se, Lammet stod på Sions berg och tillsammans med det etthundrafyrtiofyra tusen, som hade dess namn och dess Faders namn skrivna på sina pannor. … Det är de som inte har befläckat sig med kvinnor; ja, de är jungfrur. Det är de som följer Lammet vart det än går. Dessa har blivit köpta från människorna som en förstling åt Gud och Lammet, och ingen lögn blev funnen i deras mun; de är oklanderliga.”
Sällskapet Vakttornet gör gällande att i dessa skriftställen är talet 144,000 bokstavligt, men att alla andra beskrivare av dem är bildliga och säger att de inte bokstavligen:
är från Israels stammar
har Lammets och Faderns namn på sina pannor
är jungfrur
håller någon lögn i sina munnar
är oklanderliga
I ett bildligt avsnitt likt detta finns det ingen stark anledning till att tro att talet 144,000 är dess mindre bildlig.
En närmare granskning av Uppenbarelseboken visar även att denna grupp inte är tillsamlad under en tvåtusenårsperiod, utan närmare sagt vistas hela gruppen på jorden vid tiden för den stora vedermödan. Uppenbarelseboken 7 säger att vindarna hålls tillbaka, inte för att kvarlevan ska sigilleras, utan rättare sagt för att 144,000 söner ur Israel ska sigilleras.
Enbart 144,000 under 2000 år
Sällskapet Vakttornets lära har varit att fram till 1935 var alla ”sanna kristna” en del av den himmelska klassen, vilket innebär att under en period på 1902 år skulle enbart 144,000 kunnat bli betraktade som att godtagbart ha tillbett Gud.
Alla de första kristna var med anden smorda bröder till Kristus och hade utsikten att bli himmelska präster tillsammans med honom.” Jehovas vittnen – Förkunnare av Guds kungarike [1993/1994], sid. 35 (eng. & sve.)
”De kristna under det första århundradet behövde också ta på sig den fullständiga vapenrustningen. … På den tiden var de alla av anden smorda kristna som såg fram emot en framtida uppståndelse ”i vår Herres och frälsares, Jesu Kristi, eviga rike”.” ”Må ditt rike komma” [1982], sid. 88 (eng. & sve.)
”Under omkring 1.900 år därefter fanns det bara en kallelse — den himmelska. Detta var en oförtjänt omtanke som Gud visade ett begränsat antal för att främja sina egna visa och kärleksfulla uppsåt. — Ef. 2:8—10.” – Förenade i tillbedjan av den ende sanne Guden [1983], sid. 111 (eng. & sve.)
”Utväljandet av dessa framtida medregenter över mänskligheten skulle kräva tid. Varför det? För det första skulle detta hopp utsträckas till människor av alla nationer. Och även om många sade sig gripa tag i det, var det bara få som verkligen bevisade sig vara trogna efterföljare till Guds Son. (Matteus 22:14) Höga normer måste upprätthållas.” – Verklig fred och säkerhet – hur? [1986], sid. 65 (eng. & sve.)
”Vi förstår att denna himmelska kallelse fortsatte ner genom århundradena, även om det under de så kallade mörka århundradena under medeltiden kan ha varit tider då det fanns mycket få smorda kristna. I och med att den sanna kristendomen återupprättades vid slutet av förra århundradet kallades och utvaldes fler. Men det verkar som om antalet av de 144.000 i stort sett var fullt vid mitten av 1930-talet. Därför började det då framträda en grupp lojala kristna med ett jordiskt hopp. Jesus kallade dessa för ”andra får”, vilka förenar sig med de smorda i tillbedjan till att bilda en enda godkänd hjord. — Johannes 10:14—16.” – Vakttornet, 15 augusti 1996, sid. 31 (eng. & sve.)
Så hur många sanna kristna fanns det för att få erhålla den himmelska kallelsen under de 1835 åren mellan år 100 e.Kr. och 1935 e.Kr.? Tidskriften Vakttornet tillhandahåller talsummor som går att användas för att fastställa det antalet.
Tidskriften Vakttornet vill få oss att tro att det under första århundradet, samtidigt som vissa av apostlarna fortfarande levde, fanns tiotusentals kristna som var värdiga att tillhöra de som hade den himmelska kallelsen. 40,000 sägs ha genomgått martyrdöden enbart under år 95 e.Kr.
”En kort frist följde på Neros död, men mot slutet av det första århundradet flammade den andra stora förföljelsen upp under kejsar Domitianus. Det har påståtts att enbart under år 95 led 40.000 personer martyrdöden. … Det var också under denna förföljelse som Johannes, den av apostlarna som levde längst, blev förvisad till ön Patmos, där han omkring år 96 e. Kr. nedskrev den inspirerade bibliska boken Uppenbarelseboken.”
– Vakttornet, 1 september 1952, sid. 404 (sve.)
– Vakttornet, 1 september 1951, sid. 516 (eng.)
Återigen från 1878 till 1935 uppnådde tiotusentals de lika höga krav som krävdes för att få erhålla kallelsen. Vi finner att över 52,000 Jehovas vittnen fordrade den himmelska kallelsen genom att emottaga emblemen år 1935.
Utifrån att vara konservativ, kan vi genom siffrorna ovan uppskatta att i slutet av det första århundradet fanns det minst 65,000 kristna och år 1935 fanns det 52,000 smorda Vakttornsanhängare. På så vis har vi:
144,000
med avdrag av 65,000
med avdrag av 52,000
som är lika med 27,000 sanna kallade kristna under de 1835 åren mellan 100 e.Kr. och 1935
Det skulle innebära att Gud under denna period kunde finna enbart ytterligare 15 sanna kristna per år över hela världen.
Ordet konservativ används eftersom det funnits åtskilliga fler än bara 52,000 Vakttornsanhängare. Till de 52,000 som aktivt deltog i emottagandet av emblemen år 1935 måste det tilläggas de åtskilliga Vakttornsanhängare som hade dött innan 1935 och de 10,000 som nu deltog i emottagandet av emblemen.
Ordet konservativ används också eftersom historien visar att det troligen fanns fler än 65,000 kristna under det första århundradet. I slutet av det andra århundradet fanns det uppskattningsvis 3,000,000 kristna, varav över en miljon kristna hade genomgått martyrdöden.
“Det har beräknats att i slutet av det andra århundradet kunde 60.000 exemplar av större delen av de kristna grekiska skrifterna ha varit i omlopp, även om bara en av femtio av dem som bekänner sig till kristendomen hade en kopia.” – Vakttornet, 15 april 1963, sid. 249 (eng.) (Hittade ingen svensk upplaga av artikeln, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)
”Diocletianus tillvällade sig makten år 284. Till en början visade han de kristna sin bevågenhet, men år 303 gav han efter för påtryckningar och igångsatte den tionde förföljelsen, troligen den våldsammaste av dem alla. Offren, både män och kvinnor, kvävdes till döds av rök, tvingades att dricka smält bly, dödades genom massdränkning eller brändes till döds i stora skaror, åter andra pinades på sträckbänk, med andra ordet: blodet rann i strömmar inom alla delar av kejsarriket. Under en enda månad dödades 17.000 personer. Enbart i provinsen Egypten blev 144.000 till bekännelsen kristna bragta om livet genom våldsdåd under denna förföljelseperiod, förutom 700.000 andra som dog på grund av utmattning som förorsakades av bannlysning eller tvångsarbete för staten.” – Vakttornet, 1 september 1952, sid. 405 (sve.)– Vakttornet, 1 september 1951, sid. 518 (eng.)
Dessa män, kvinnor och barn offrade sina liv för Gud och det är ologisk att påstå att dessa tidiga kristna martyrer inte var värda att räknas som sanna kristna och såvida nekas den himmelska kallelsen. De visas stor respektlöshet genom att märkas som ovärdiga och avfälliga helt enkelt för att det inte passar Sällskapet Vakttornets teori om att endast 144,000 kommer till himlen.
Eisegetisk uttolkning
Som det talas om i avsnittet om paradiset (https://jwfacts.com/watchtower/earth-forever.php) visar bibeln följdriktigt att uppståndelsehoppet är ett himmelskt hopp för alla kristna. I ett försök att få antalet som kommer till himlen att verka litet hänvisar Vakttornets samfund till en himmelsk klass som beskrivs som en ”liten hjord på 144,000”.
”En aspekt av den hemligheten innebar att Jehova valde ut en liten flock på 144,000 människor som skulle förknippas med hans son som en del av säden, för att regera med honom i himlen.” – Undersök Bibeln Varje Dag, 28 november 2007, sid. 117 (eng.) (Utdraget är direktöversatt)
Dessa termer förekommer inte tillsammans i bibeln, och det finns ingen anledning att tro att de syftar på samma grupp. Ändå grupperar Sällskapet Vakttornets publikationer samman ”lilla hjorden” och ”144,000” över 300 gånger under de senaste 5 decennierna.
De 144,000 (hundrafyrtiofyra tusen) beskrivs bara två gånger i bibeln i Uppenbarelseboken 7 och 14, och benämningen lilla hjorden förekommer bara en gång:
Lukas 12:32 – ”Var inte rädd, DU lilla hjord, eftersom det har behagat ER Fader att ge ER kungariket.”
Att indela samman dessa termer och göra gällande att himlen kommer att vara begränsad till en liten hjord resulterar utifrån ett eisegetiskt doktrinärt tillvägagångssätt, i och med att Uppenbarelsebokens och evangeliernas sammanhang inte innehåller några arbiträra länkar av det slaget. Som det framgår i Den stora skaran (https://jwfacts.com/watchtower/great-crowd-other-sheep.php) blir de andra fåren (hedningarna) faktiskt en del av den lilla hjorden (judarna) och den stora skaran är en himmelsk grupp.
Åminnelsefirande
En av denna läras följder är att de flesta Jehovas vittnen inte tar del av vin- och brödemblemen till minne av Jesu död. Endast kvarlevan av de 144,000 har tillåtelsen att göra det.
”Eftersom allt detta innefattas i att ta del av brödet och vinet som bjuds runt vid Åminnelsen, skulle det uppenbarligen vara opassande att de som har det jordiska hoppet tar del. De som har ett jordiskt hopp vet att de inte är smorda lemmar i Kristi kropp, och de är inte heller med i det nya förbundet som Jehova har ingått med dem som skall regera tillsammans med Jesus Kristus. Eftersom ”bägaren” representerar det nya förbundet, är det endast de som är med i detta nya förbund som tar del av brödet och vinet. De som ser fram emot evigt liv i mänsklig fullkomlighet på jorden under Guds kungarike är varken döpta till Jesu död eller kallade att regera tillsammans med honom i himlen. Om de skulle ta del av brödet och vinet, skulle det antyda något som inte är sant när det gäller dem. Därför tar de inte del, men de är närvarande vid Åminnelsen som respektfulla iakttagare.” – Vakttornet, 15 februari 2006, sid. 24 (sve. & eng.)
Detta är en direkt överträdelse mot Jesu ord, vari han uppmanar till att ta del av emblemen som en viktig acceptans för honom och för att tillvinna sig evigt liv.
Johannes 6:53-57 – ”Följaktligen sade Jesus till dem: ”Sannerligen, sannerligen säger jag ER: Om NI inte äter Människosonens kött och dricker hans blod, har NI inget liv i ER själva. Den som äter av mitt kött och dricker mitt blod, han har evigt liv, och jag skall uppväcka honom på den sista dagen; ty mitt kött är sann mat, och mitt blod är sann dryck. Den som äter av mitt kött och dricker mitt blod, han förblir i gemenskap med mig och jag i gemenskap med honom. Alldeles som den levande Fadern har sänt ut mig och jag lever på grund av Fadern, skall också den som äter mig leva på grund av mig.”
1 Korinthierna 11:25-26 – ”… Fortsätt att göra detta, så ofta NI dricker den, till minne av mig. Ty så ofta NI äter detta bröd och dricker denna bägare förkunnar NI Herrens död, till dess han kommer.”
När upphörde kallelsen?
Russell hade sagt att alla 144,000 hade valts ut kring 1881 och presenterade ett flertal bibliska skäl till att det förhöll sig på det viset.
– Studier i Skriften, III – Tillkomme Ditt Rike [1891/1912], sid. 373 (sve.)
– Studier i Skriften, II – Tiden Är Nära [1889/1912/1916], sid. 243 (sve.)
Rutherford återanvände detta koncept, och utan någon biblisk grund flyttade han förseglingen av de 144,000 från 1881 till 1931.
”Gud som har en bestämd tid för varje syfte (Predikaren 3:1), hans tid att tillgiva varelser på jorden möjligheten att komma i linje för en himmelsk belöning har ägt rum från och med år 29 e.Kr. fram till, framför allt, 1931, som är kallad ”frälsningens dag”. – Låt Gud vara sannfärdig [1946], sid. 298 (eng.) (Ingen svensk utgåva av boken hittades, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)
”Ehuru, Jehova hade kommit till sitt tempel 1918 och hade börjat döma denna smorda klass, behövdes ytterligare andra intagas, eftersom vissa befanns ovärdiga och måste ersättas. Bevisen visar att detta fortsatte framemot 1931 i synnerhet, när det påbörjades ett arbete med att samla de som erkänts som ”andra får” av Herren Jesus Kristus.” – Jehovas vittnen i Guds uppsåt [1959], sid. 139 (eng.) (Ingen svensk utgåva av boken hittades, utdraget är efter bästa förmåga direktöversatt)
Detta ändrades senare till 1935.
”Det var därför, i synnerhet efter 1966, som man trodde att den himmelska kallelsen upphörde 1935.” – Vakttornet, 1 maj 2007, sid. 30–31 (sve. & eng.)
”Att de år 1935 identifierades som den stora skaran av andra får tydde på att utväljandet av de 144.000 då var i stort sett fullbordat.” – Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära! [1988], sid. 125 (sve. & eng.)
Under de senaste åren har de som har valt att ta del av emblemen kritiserats för att ha känslomässiga problem.
”Under årens lopp har somliga, också personer som nyligen blivit döpta, plötsligt börjat ta del av emblemen. I många fall har de efter en tid erkänt att detta var ett misstag. Somliga har insett att de, när de har tagit del av emblemen, kanske har gjort det som en känslomässig reaktion på fysisk eller mental stress. Men de har kommit att inse att de faktiskt inte var kallade till ett himmelskt liv. De bad om Guds barmhärtiga förståelse.” – Vakttornet, 15 augusti 1996, sid. 31 (eng. & sve.)
Dessa kommentarer påminner om Jesu ord i Matteus 23:13:
”Ve er, skriftlärda och fariséer, hycklare, eftersom ni stänger himlarnas kungarike för människorna; själva går ni ju inte in, och inte heller tillåter ni dem som är på väg att gå in.”
År 2007 ändrades denna lära återigen, med medgivandet att bibeln inte anger någon tidpunkt för när upphörandet skulle inträffa.
”Med tiden har det å andra sidan visat sig att somliga kristna som har blivit döpta efter 1935 har fått vittnesbörd om att de har det himmelska hoppet. (Romarna 8:16, 17) Det verkar därför som att det inte går att ange en bestämd tidpunkt då Gud upphör att kalla kristna till det himmelska hoppet.” – Vakttornet, 1 maj 2007, sid. 31 (sve. & eng.)
När antalet deltagare av emblemen ökar är det bara en tidsfråga innan Sällskapet Vakttornet tvingas ompröva denna lära återigen, och det är möjligt att man väljer att erkänna att talet 144,000 inte är bokstavligt trots allt.
